Pågående forskningsprojekt
Tema 1: De demokratiska processerna vid universiteten
Konkurrerande etos inom den högre utbildningen och forskningen i Sverige
Forskning och högre utbildning kräver akademisk frihet på såväl institutionell som individuell nivå. Lärosätenas institutionella autonomi är ett nödvändigt, men inte tillräckligt villkor för individuell akademisk frihet. Om de akademiska lärarna och forskarna ska kunna upprätthålla sina professionsspecifika normer, sina kollegiala beslutsordningar och sin frihet att formulera innehåll och form för verksamheterna krävs således lärosäten som förmår att upprätthålla en rågång gentemot staten, marknaden och andra externa intressen. Hur lärosätena handskas med friheten att organisera sina inre beslutsprocesser är i det sammanhanget också avgörande.
Projektet studerar hur universitetslärare och forskare uppfattar sitt professionella etos i relation till konkurrerande värderingar. Fokus är på lärosätenas inre beslutsprocesser som potentiella arenor för två konkurrerande etos: managementideal och politisk styrning. Projektets teoretiska relevans ligger i att belysa hur institutionell autonomi och individuell akademisk frihet kan ses som ömsesidigt beroende. I projektet studeras primärdata i form av interna styrdokument samt semi-strukturerade intervjuer med lärare och forskare.
Helene Wockelberg, Shirin Ahlbäck Öberg och Johanna Pettersson Fürst, statsvetenskapliga institutionen
Projektid: 2023-2024
Helene Wockelberg, Shirin Ahlbäck Öberg och Johanna Pettersson Fürst. (uppifrån och ner)
Tema 2: Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner
Högre utbildning som möjligt hot mot demokratiska färdigheter
Det här projektet handlar om den högre utbildningens bidrag till medborgarnas benägenhet att förhålla sig till andra som politiska jämlikar. Demokratins löfte om att vara ett styrelseskick som visar lika omsorg om allas intressen och respekterar alla som jämlika politiska aktörer undergrävs av mönster av ojämlikt politiskt deltagande. Detta kan åtminstone delvis kompenseras av att de som deltar lyssnar till andras politiska uppfattningar och beaktar andra intressen än sina egna. Syftet med det här pilotprojektet är att pröva om högre utbildning bidrar till att utveckla, eller tvärtom undergräver, denna demokratiska färdighet. Vår avsikt att göra enkätstudier bland studenter på ett urval av utbildningsprogram vid Uppsala universitet. Syftet med enkäten är att fånga skillnader i demokratiska färdigheter som konsekvenser av att genomgå högre utbildning. Projektet ger ny kunskap om förhållandet mellan högre utbildning och en välfungerande demokrati. Det ger också insikter i skillnader mellan olika utbildningsprogram i detta avseende.
Projektmedlemmar: Johan Wejryd (projektledare), Oskar Hultin Bäckersten och Jonas Hultin Rosenberg, Institutet för bostads- och urbanforskning
Projekttid: 2024-2026
Akademiska – och andra – friheter: den akademiska friheten i ljuset av diskussionerna om ”cancelkultur” och ”aktivism”
Diskussionen om den ”akademiska friheten” är livlig i den svenska universitetsvärlden. Den som följer diskussion slås av att det råder stor oenighet såväl om vari hoten mot den akademiska friheten består och hur de yttrar sig, som om huruvida några sådana hot alls föreligger. Kontrahenterna i diskussionen tycks förhålla sig till olika förståelser av verkligheten.
Mot den bakgrunden har vi initierat ett retoriskt-filosofiskt forskningsprojekt som inte frågar huruvida den akademiska friheten i Sverige är hotad, utan i stället undersöker hur de framställningar av den akademiska friheten och dess problem som möter oss i debatten är konstruerade. Utgångspunkten är att varje sådan framställning har formen av en berättelse med tydliga roller. Vi frågar oss vilka element dessa berättelser innehåller med syftet att därigenom få en tydligare bild av vad som står på spel i diskussionen och vilka uppfattningar om verkligheten som de låter oss ana. Undersökningen har också en komparativ dimension, därigenom att vi ställer samma frågor till den danska diskussionen kring Folketingets tillkännagivande om ”överdriven akademisk aktivism” 2021.
Projektmedlemmar: Otto Fischer (projektledare), Mirey Gorgis, Institutionen för litteraturvetenskap och retorik, Johan Sehlberg, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola
Projekttid: 2024-2026
Studentinflytande som demokratisk tillgång. Demokratiska och proto-demokratiska praktiker i Uppsala under fyra sekler
Projektet belyser hur den obligatoriemodell som infördes på 1660-talet med tiden skapade organisationsformer som befordrade mångfald och demokratiskt beslutsfattande. Redan från börjar valde studenterna sina företrädare och hade avsevärd rådighet i många frågor. Viktiga milstolpar i den senare utvecklingen är skapandet av Uppsala Studentkår 1849, politiseringen av kåren på 1960-talet och kårobligatoriets avskaffande 2010.
En hypotes är att ett starkt, väl samspelat och egenorganiserat studentliv ger god utväxling för ett demokratiskt samhällsbygge. Nedslag i utvecklingen görs, och skilda tiders organisationsmodeller och praktiker analyseras mot bakgrund av framväxten av lagstadgat studentinflytande. Särskilt uppmärksammas historiska brytpunkter: 1849, början av 1960-talet och åren kring 2010. Hur såg förändringarna ut och vad medförde de för demokratiska vinster och förluster?
Lars Burman, litteraturvetenskapliga institutionen.
Projekttid: 2023-2024
Fairness at work and its association with support for democracy among university staff in Sweden
Se den engelskspråkiga versionen för mer information om forskningsprojektet.
Constanze Eib, institutionen för psykologi
Projekttid: 2023-2024
Promoting equality and pluralism through supervision in higher education?
Se den engelskspråkiga versionen för mer information om forskningsprojektet.
Moa Mårtensson och Johanna Söderström, statsvetenskapliga institutionen
Projekttid: 2023-2024
Moa Mårtensson (överst) och Johanna Söderström
Svensk ekonomiutbildning, eliter och demokrati – en teoriöversikt
Ekonomiutbildningar har en särställning inom svensk högre utbildning, då både ekonomiska och politiska eliter fostras där - i skrivande stund har Sveriges två statsbärande partier båda ekonomutbildade ledare. Det är dock oklart exakt vilka effekter på den demokratiska jämlikheten som denna elitfostrande funktion medför. Tidigare forskning har lyft fram centrala demokratiska principer såsom politisk jämlikhet och effektivt deltagande som centrala - snedrekrytering till just ekonomutbildningar skulle därför få stora konsekvenser för ett samhälle - men en uppdaterad kunskapsöversikt saknas.
Detta projekt syftar till att tydliggöra kopplingarna mellan ekonomiutbildning, eliter och demokrati, genom en teoriöversikt av olika demokratieffekter av högre utbildnings elitskapande, med särskilt avseende på ekonomutbildningar i Sverige. Jag ämnar så belysa vilka egenskaper hos elitutbildningar i liberala demokratier som är viktigast att uppmärksamma ur demokratisk hänsyn, samt vilka demokratiska principer som är mest relevanta att värna i utbildningarna, och huruvida dessa kan, och bör, översättas i sociala praktiker.
Anna Tyllström, företagsekonomiska institutionen
Projekttid: 2023-2024
Akademisk frihet och ansvar i rättsliga processer
Detta projekt syftar till utvecklad kunskap och förståelse för rättsliga och institutionella garantier för skydd och begränsning av akademisk frihet. Genom rättsvetenskaplig analys bidrar projektet till breddad tvärvetenskaplig kunskapsutveckling om akademins och den akademiska professionens roll och förutsättningar i vår demokratiska rättsstat idag. I projektet belyses hur akademisk frihet definieras rättsligt, hur den skyddas och begränsas genom regleringar och processer i svensk rätt, samt hur lagstiftare och domstolar, liksom universiteten själva, balanserar akademisk frihet mot andra intressen. Det handlar bl.a. om säkerställande av god kvalitet och redlighet i forskningen, eller bedömning av akademisk frihet i förmedling av forskning som kan uppfattas som kränkande av mottagande individer eller grupper. I projektet analyseras och problematiseras universitetens demokratiska uppdrag och ställning, samt avvägning av akademisk frihet mot andra relevanta samhällsintressen och rättigheter i rättsliga normer och processer.
Annika Nilsson, juridiska institutionen
Tema 3: Universiteten och den globala demokratiseringen av nationer
“A More Perfect Union? Akademisk samverkan och den amerikanska konstitutionen i ett polariserat samhälle”
USA:s konstitution från 1787 skapade det amerikanska politiska systemet och är än idag ”the supreme law of the land.” Under de senaste åren har konstitution varit föremål för politiska debatter kopplat till dess funktion som symbol för nationens löften om demokrati, rättvisa och frihet. Konstitutionen är till ytan ett opolitiskt dokument, men den tolkas och förstås idag inom ett polariserat politiskt landskap där det demokratiska systemet, enligt vissa observatörer, är hotat. Syftet med detta projekt är att undersöka akademiska forskares roll i den allmänna förhandlingen om USA:s konstitution. Detta görs genom en studie av National Constitution Centers (NCC) arbete med akademisk samverkan. NCC instiftades av USA:s kongress som en ”opartisk” (non-partisan) institution och öppnade i Philadelphia 2003. Det är idag en central kontaktpunkt mellan forskare och den amerikanska allmänheten angående frågor som i bred bemärkelse relaterar till konstitutionen, såsom rösträtt, rasism, klimatförändringar och abort. Hur navigerar akademiker den betydande polariseringen i USA när de tolkar och begripliggör den amerikanska konstitutionen?
Adam Hjorthén, Avdelningen Svenska institutet för nordamerikastudier (SINAS), Engelska institutionen
Projekttid: 2024-2025
The link between gender norms, democratic values and higher education: Exploring survey data from three states in India
Detta projekt utforskar sambandet mellan mellan könsnormer, högre utbildning och demokratiska värderingar. Mer specifikt undersöks om personer med högre utbildning har starkare demokratiska normer och om detta förhållande interagerar med könsnormer. Projektet fokuserar på Indien, ett land som under de senaste åren har bevittnat en betydande demokratisk tillbakagång – en trend som också påverkar högre utbildning med intrång i universitetens autonomi. Analysen baseras på enkätdata som samlats in i de tre delstaterna Assam, Chhattisgarh och Kerala (400 respondenter per delstat; totalt 1200). Analysen kommer att disaggregera begreppet demokratiska normer till tre områden: politiskt intresse, politisk tolerans och respekt för fredligt demokratiskt engagemang. För att undersöka om sambandet mellan utbildningsnivå och demokratiska normer har en genusdimension kommer projektet att analysera både om sambandet ser olika ut för män och kvinnor och om det skiljer sig åt beroende på respondenternas syn på jämställdhet.
Erika Forsberg, Institutionen för freds- och konfliktforskning
Projekttid: 2024-2025
Academic Transition in a War-torn Democracy: Understanding the Limited Lack of Implementation of Higher Education Reforms in Ukraine and Developing Mitigating Strategies
Information uppdateras inom kort.
Projektmedlemmar: Li Bennich-Björkman (projektledare), Dmytro Yefremov, Statsvetenskapliga institutionen och Yuliya Krylova-Grek, Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (IRES)
Projekttid: 2024-2026
Vad är det bra för? Läsning, skönlitteratur och kunskapsbildning i en digital medieekologi
Läsningen av litteratur brukar lyftas fram som en grundbult i modern kunskapsbildning och vid byggandet av demokratier. Här odlas väsentliga egenskaper som reflexion, minne, tolkning, fantasi och empati. Samtidigt präglas den samtida debatten om läsning av en stark känsla av kris – manifesterad i allt från försämrade skolresultat till en oro över sociala medier. Men vad är det egentligen vi talar om när vi talar om läsning? Det rör sig trots allt om en praktik som skiftat genom historien och som kan anta olika former. Syftet med detta projekt är att undersöka den skönlitterära läsningens villkor och uttryck i en situation där digital teknologi har omvandlat produktions- och distributionsformer såväl som läsningens potentialer. Vilka nya (och gamla) typer av läsning kan urskiljas? Vilka egenskaper, värderingar och kunskaper knyts till dessa? Hur kan historiska jämförelser bidra till en förståelse av det samtida läget och dess krisdebatt?
Jesper Olsson, Institutionen för litteraturvetenskap och retorik
Projekttid: 2024-2025
Skarpa kritiker eller progressiva medborgare? Högre utbildning och auktoritära strategier i Uganda
Demokratiseringsprocesser börjar inte sällan vid universiteten. Högre utbildning sägs forma kritiska medborgare, främja progressiva idéer och skapa plattformar för mobilisering. Samtidigt använder sig moderna autokratier av olika legitimeringsstrategier för att framstå som moderna och progressiva, för att vinna acceptans hos medborgarna och hos det internationella samfundet och därmed undvika tryck på att införa demokratiska val. En sådan strategi är att införa jämställdhetslagstiftning. Denna strategi ställer högre utbildning i auktoritära stater inför utmaningar: de två förhållningssätten – kritiskt tänkande och progressiva idéer – går i sådana lägen inte nödvändigtvis hand i hand. Står individer upp för progressiva idéer som ökad jämställdhet riskerar de gå den auktoritära regimens ärenden och stärka dess legitimitet. Och förhåller de sig kritiska till regimens legitimeringsstrategier gör de avkall på sina progressiva idéer. Med empiriskt fokus på Uganda undersöker forskningsprojektet hur individer som har genomgått – eller är verksamma inom – högre utbildning navigerar detta spänningsfält. För att ta oss an uppgiften använder vi oss av flera metoder, så som surveyexperiment och intervjuer.
Pär Zetterberg och Elin Bjarnegård, Statsvetenskapliga institutionen
Projekttid: 2024
Pär Zetterberg & Elin Bjarnergård
Kan vi vara demokratiska
I början av 1980-talet talade den politiske filosofen Cornelius Castoriadis om den växande bristen på meningsfullhet som det största hotet mot det radikala demokratiprojekt han ägnade hela sitt verk åt att förklara och försvara. Han såg en sådan utarmning hos samtliga västliga liberala demokratier och han frågade sig: Är politisk såväl som subjektiv autonomi och demokrati ens en möjlighet för oss, som individer så väl som kollektiv? Kan vi vara demokratiska?
Dessa frågor är återigen akuta och pekar på ett behov av en genomgripande granskning av hur demokratiska samhällen hanterar utbildningen och, i en mer generell mening, formandet av de individer som blir till de medborgare som kommer bära upp dessa samhällen. Det jag vill bidra med i detta projekt är just en sådan granskning, från ett retoriskt filosofiskt antropologiskt perspektiv. Vid sidan av färdigställande av monografin "Kan vi vara demokratiska" kommer under projekttiden att anordnas tre workshops på temat.
Mats Rosengren, litteraturvetenskapliga institutionen
Democracy, Doctoral Education and Student Motivation in Low-Income Countries: The Case of Mozambique
Se den engelskspråkiga versionen för mer information om forskningsprojektet.
Gabriele Griffin, Centrum för genusvetenskap
Projekttid: 2023-2024
Vad vill vi med universiteten? En analys av Socialdemokraternas högskolepolitik 1990–2014
Syftet med projekt är att analysera den socialdemokratiska högskolepolitiken från 1990 och framåt. Utgångspunkten är att synen på vad högre utbildning är, får konsekvenser för universitetens och högskolornas möjligheter att vara demokratiska och kulturbärande institutioner. Övergripande forskningsfrågor är: Vad har Socialdemokraterna haft för målsättning med högre utbildning? Vilken betydelse har partiets grundläggande idéer om det kompensatoriska uppdraget fått för deras syn på högskolestudier? På vilket sätt kom deras övergripande fokus på breddad rekrytering och regionalisering att avspeglas på deras högskolepolitik? I analysen kommer huvudfokuset ligga på den politik som Socialdemokraterna förde från 1990-talet, men för att sätta in det i ett större sammanhang kommer jag också att dra trådarna bakåt till de högskolepolitiska diskussionerna som fördes under 1960-80-talen. Min förhoppning är att projektet kommer att kunna ge en bakgrund till de diskussioner som förs idag gällande universitetens plats i det svenska samhället och de demokratiska institutionerna.
Johanna Ringarp, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Projekttid: 2023-2024
Can higher education counteract democratic erosion? Micro-level evidence on the political impact of university studies in non-consolidated democracies
Se den engelskspråkiga versionen för mer information om forskningsprojektet.
Annekatrin Deglow, institutionen för freds- och konfliktforskning
