Avslutade forskningsprojekt

Studentorganisationer, demokratisering och högre utbildning i Belarus: förståelsen, användandet och implementeringen av mänskliga rättigheter

Människorättssituationen i Belarus har länge varit katastrofal med repressiv lagstiftning, förtryckande mekanismer och regelbundna ingripanden av statliga aktörer (Frear 2019, Bedford 2021). Fram till 2020 var demokratisering, samhällskritik och mänskliga rättigheter i första hand frågor som engagerade oppositionella aktörer och organisationer. Belarusier har ofta kategoriserats som opolitiska, i allmänhet ointresserade av politik. Detta förändrades drastiskt efter valet 2020, då en betydande del av den belarusiska befolkningen protesterade och demonstrerade mot valresultatet. Detta skapade ett momentum för förändring, men vi vet väldigt lite om hur olika aktörer har kunnat utnyttja denna förändring – och de repressiva åtgärder som följde. Tidigare forskning visar att studenter och studentorganisationer har spelat en avgörande roll för demokratisk förändring, vilket explicit visar på länkar mellan demokratisering, studenter och högre utbildning. Genom att utforska detta ytterligare baserat på intervjuer med belarusier i exil, syftar detta projekt till att studera hur belarusiska studentorganisationer förstår, använder och implementerar mänskliga rättigheter, både strategiskt och i deras dagliga arbete, samt om och hur detta är relaterat till högre utbildning.

Johanna Ohlsson, institutet för Rysslands och Eurasienstudier (IRES)

Tema 3: Universiteten och den globala demokratiseringen av nationer

Universitetsdemokratins uppkomst

Syftet med forskningsprojektet är att analysera den svenska universitetsdemokratins uppkomst och dess koppling till den företags- och förvaltningsdemokratiska debatt och försöksverksamhet som pågick under 60- och 70-talen. I vilket sammanhang formulerades och spreds idéerna om universitetsdemokrati? Varifrån kom de och hur utvecklades de inom politik, civilsamhälle och förvaltning? Vilka personer, nätverk och organisationer var viktiga när idéerna realiserades politiskt under 70-talet? Och hur förändrade inlemmandet av demokratiska styrformer synen på̊, och utövandet av, kollegial beslutsmakt?

Johan Boberg, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Tema 1: De demokratiska processerna vid universiteten

Democracy, Higher Education and Feminism: The Case of Mary Wollstonecraft

Se den engelskspråkiga versionen för mer information om forskningsprojektet.

Emma Clery, engelska institutionen

Tema 3: Universiteten och den globala demokratiseringen av nationer

Bara fakta, tack! Historia som politik på nätet och bland studenter

Det förflutna framkallar olika former av känslor – nostalgi eller avsmak. Det förflutna kan vara något som vi vill tillbaka till eller något avskräckande som vi vill bort från. Politiska slogans visar tydligt hur historien kan användas aktivt i försök att forma framtiden. Detta projekt ämnar undersöka historieämnets politisering med fokus på diskurser kring universitetsutbildningarna i historia. Projektet vill skapa kunskap om vilka historiska områden eller perioder som politiseras och uppfattas som kontroversiella och jämföra dessa med ideal som framhåller att historieskrivning skall vara neutral, objektiv och helt faktabaserad. Syftet är att problematisera vad vi menar med en demokratisk utbildning och hur denna kan hantera olika historiesyner. Projektet kommer utgå från olika typer av källmaterial. Dels kommer jag att analysera hur historiekurser beskrivs i digitala forum och dels kommer jag studera hur studenter vid svenska universitet uppfattar hur historia lärs ut och diskuteras bland lärare och studenter.

Christine Ekholst, historiska institutionen

Tema 2: Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner

Medicinens demokratisering: Universiteten, demokratin och etiken, ca 1960-2019

Syftet är att initiera forskning om etableringen av medicinsk forsknings- och bioetik vid svenska universitet och högskolor från omkring 1960 och framåt. En central utgångspunkt är att detta slags etik utgör ett kunskapsområde där föreställningar om vetenskap, demokrati och det riktiga förhållandet dem emellan konstrueras. Övergripande forskningsfrågor är: Vilka problem har forsknings- och bioetiken setts som en lösning på? Vilken roll har vetenskapen tillskrivits och vad för slags föreställningar om demokratisk representation har aktualiserats? Vilka förändringar över tid kan urskiljas? Inom ramen för projektet genomförs en pilotstudie med fokus på hur demokrati definierades av medicinstudenter och medicinska debattörer under 1960-talet, samt vilka förändringar inom universitetsvärlden som dessa historiska aktörer efterfrågade för att skapa en bättre demokratisk ordning. Debatten hade sina svenska förtecken, men anknöt till internationella rörelser vilket gör att den kan bidra till att ge en bredare förståelse för dåtidens kritik mot medicinsk forskning, utbildning och vård i västerländska demokratiska samhällen.

Solveig Jülich, institutionen för idé och lärdomshistoria

Tema 3: Universiteten och den globala demokratiseringen av nationer

Toppuniversitetens finansiering och styrformer

Politiken för högre utbildning har i många länder haft en demokratiserande ambition. Satsningar i högskolesektorn har g att möjliggöra högre studier för studenter oberoende av deras bakgrund. Medan högre utbildning blivit ett massfenomen som saknar social exklusivitet, så har en rad elituniversitet behållit sin ställning som utbildningsinstitutioner i en klass för sig. Under de senaste årtiondena har denna ställning bekräftats genom de internationella rankinglistor som upprättats. Många av elituniversiteten i toppen på dessa rankinglistor har en stor andel privat finansiering, medan de till exempel i de nordiska länderna till övervägande delen är offentligt finansierade. Projektet syftar till att klargöra sambandet mellan topprankade universitetens finansieringsmodeller, styrformer och akademiska prestationer. Med styrformer avses här vilka aktörer som har det ultimata inflytandet över tillsättningen av universitetets beslutande organ, till exempel alumni, kollegiet eller regeringen. Förhoppningen är att hitta mönster i hur styrformer och finansieringsmodeller samverkar i att skapa utbildnings- och forskningskvalitet samt i att driva kostnader.

Janne Holmén, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Tema 1: De demokratiska processerna vid universiteten

Att samverka med samhället: universitetet som remissinstans 1968 – 2022

En av de centrala men förmodligen något undanskymda rollerna universitetet har är att utforma remissyttranden på olika statliga utredningar. I rollen som remissinstans kan universitetet med sin expertis bidra till att välgrundade demokratiska beslut kan fattas i olika frågor. Projektet avser att granska Uppsala universitets remissyttranden på de utredningar som berör demokrati och högre utbildning med syfte att identifiera trender i universitetets självförståelse under en längre tidsperiod. En studie av universitetet som remissinstans kan också ge oss kunskap om hur relationen mellan universitetet och det omgivande samhället har utvecklats historiskt och i nutiden. De specifika frågeställningar som projektet söker besvara är: 1) Vilken bild av universitetet roll i relation till det omgivande samhället framträder i de remissyttranden som Uppsala universitet har avgivit på statliga utredningar rörande universitetsväsendet under perioden 1968–2022? 2) Vilka trender och ställningstaganden kan identifieras i denna självförståelse över en längre tidsperiod?

Jakob Evertsson, historiska institutionen

Tema 2: Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner

Forskningens självständiga roll i samhället och folkviljans primat

All forskningspolitik präglas av en balansgång mellan vad forskningens självständiga roll uttryckt som akademisk frihet innebär och de möjligheter som står till buds för att låta folkets olika viljor inneha den yttersta beslutskompetensen över hur offentliga medel används. Projektet fokuserar närmare bestämt på att klargöra hur olika uppfattningar om akademisk frihet respektive folkviljans primat påverkar organisationen av våra forskningsråd. Vilka idéer om akademisk frihet och demokrati präglar styrningen av forskningsråden? Är till exempel forskarrepresentationen i myndigheternas styrelse ett uttryck för att forskningsråden ska ha en friare ställning i förhållande till den politiska ledningen jämfört med andra myndigheter? Finns det lösningar som bättre kan förena värdet av forskningens fria roll i samhället med den demokratiska principen om folkviljans primat?

PerOla Öberg, statsvetenskapliga institutionen

Tema 2: Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner

Språkverkstaden som stöd i strävan mot ökad demokratisering?

Högre utbildning betraktas ofta idag som en naturlig fortsättning för många elever efter gymnasiet. Dagens kunskapssamhälle och politiska ambitioner om jämlikhet och jämställdhet har varit bidragande orsaker till detta. Den statliga viljeriktningen mot breddad rekrytering till högre utbildning har inneburit att universitetslärare i högre grad än förr möter studenter med skiftande förutsättningar, vilket kan utmana traditionella mönster för undervisning och examination. En av få insatser som genomförts för att möta de ökade kraven på demokratisk representation, breddad rekrytering och mångfald vid universiteten är inrättandet av språkverkstäder. Dock har få studier intresserat sig för språkverkstäders arbets- och kunskapsområde. Syftet med forskningsprojektet är att fördjupa kunskapen om språkverkstadens möjlighet att fungera som utjämnande kraft i universitetets demokratiseringssträvanden, utifrån studenters och universitetslärares erfarenheter. Universitetslärare och programstudenter vid Uppsala universitet, vilka har erfarenhet av språkverkstadens stöd, kommer att intervjuas.

Gunilla Lindqvist, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Tema 1: De demokratiska processerna vid universiteten

Studenters förmågor, tänkande, attityder och demokratiska ideal i en värld av falska nyheter

Inte minst i en tid med falska nyheter framhålls vikten av kritiskt tänkande i högre utbildning. Syftet med detta projekt är att undersöka hur olika inriktningar i högre studier hänger ihop med människors förmåga att hantera vilseledande information och demokratiska utmaningar. Genom en enkät med mått på kunskaper och attityder kopplade till demokratiska ideal och digital källkritik gör vi det möjligt att se nya samband och med bättre precision analysera hur olika inriktningar av högre utbildning kan bidra till att främja digital källkritik och demokrati. Vårt projekt kommer att bidra med nya kunskaper om hur högre utbildning hänger ihop med centrala frågor inom temat Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner.

Thomas Nygren, Maria Rasmusson och Malin Tväråna, institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU)

Tema 2: Universiteten och det svenska samhällets demokratiska institutioner