Nyhetsbrev

Det är bråda tider i akademin! Inte bara går vi med raska steg mot terminsavslutning, med saker som uppsatsbedömningar, kursavslut, och tentarättning på programmet, det är också disputationstider med allt vad det innebär, samt för en del även promoveringshögtidligheter och diplomeringar som ska hinnas med. Och detta ska ske vid sidan av diverse studentfiranden, skolavslutningar och andra firanden som kommer med den blomstertid som nu är i full gång. Och vi som just firat in våren med återuppståndna valborgstraditioner!

Men det är ovanligt bråda dagar också för dem som kämpar med att försvara, och förklara, de akademiska värdena och deras betydelse i en tid då utmaningarna tycks hopa sig för den fria akademin. Häromdagen publicerades en insändare underskriven av 2489 forskare som visar sitt missnöje med tillämpningen av etikprövningslagen, som genom både byråkratisering och juridifiering riskerar att försvåra eller rent av omöjliggöra en stor mängd samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Under veckorna som gått har vi också sett en lång rad inlägg – från såväl forskare och lärare, lärosätesledningar, studentföreträdare, fackförbund och andra – som enhälligt och tydligt kritiserar regeringens beslut att förkorta mandatperioderna för de tillträdande ledamöterna i landet universitets- och högskolestyrelser. Många av oss har också besökt eller talat vid event som berör dessa frågor i relation till de olika aspekter av akademisk frihet som berörs; såväl forskningens frihet och lärosätenas autonomi.

Upprördheten från akademin i dessa frågor är naturlig eftersom den rör kärnområden för den akademiska verksamheten; det professionella ansvaret att genomföra samhällsrelevant och viktig forskning utan att människor tar skada, respektive universitetens ansvar att med grund i kollegiala principer främja forskning och utbildning för samhällets bästa. I båda exemplen innebär kritiken för de flesta av oss inte att frånsäga oss detta ansvar, utan om att skapa bästa möjliga förutsättningar för oss som enskilda forskare, lärare men också som kollektiv i kollegium och som lärosäte, att ta ansvar och leva upp till de högt ställda förväntningarna på forskning och utbildning som finns idag. Betydelsen av frihet och ansvar påtalas bland annat av rektor Anders Hagfeldt i en replik till en ledare i SvD.

En av dessa förväntningar går direkt till kärnar av vårt forskningsprogram, och handlar om den högre utbildningens ansvar och roll i att främja demokratiska samhällen. De senaste dagarna har vi fört diskussioner om högskolepedagogik och dess betydelse för att främja demokratiska och hållbara samhällen, och om forskningsrådens uppgifter och utmaningar med förändrad styrning och förhållande både till grundläggande demokratiska principer om ”folkviljans primat” och till professionella omdömen och värderingar av kunskap och vetenskap. För er som missade dessa tillfällen så kommer fler chanser till diskussion, där vi också tittar bortom den svenska kontexten för lite internationella perspektiv:

Den 23 maj presenterar Johanna Ohlsson sin studie om studentorganisationer, demokratisering och högre utbildning i Belarus, och den 24 maj anordnar vi tillsammans med Sinas ett seminarium om tillståndet för demokrati och högre utbildning i dagens Florida. Vid den senare har vi två tillresta forskare från just Florida som kan ge både bredare perspektiv på utvecklingen i USA och specifika exempel på hur den demokratiska utvecklingen påverkar den akademiska vardagen vid deras eget lärosäte. Detta seminarium kräver anmälan, vänligen se mer information i kalendariet.

Den 15 juni kommer vi att arrangera ett seminarium i Riskdagen som handlar om just kunskap, demokrati och hur de demokratiska diskussionerna förs i relation till just forskning, utbildning och lärande. Från oss kommer Christine Ekholst att presentera sin pågående studie ”Bara fakta, tack! Historia som politik på nätet.”, och Dag Blanck följer upp med reflektioner från just Florida och den amerikanska debatten om de ”kulturkrig” som upplevs på universitet och i skolor där just kunskapens roll är central. Detta seminarium arrangeras av riksdagsgruppen och är inte öppet för allmänheten, men vill du delta så skicka ett mail dohu@uu.se så försöker vi hjälpa till.

Den 28 juni är det så dags för årets Almedals-seminarium, som i år utgår från frågan ”Har universiteten en röst?” och handlar om forskningskommunikation, samverkan och universitetens roll i det demokratiska samtalet. Redan klockan 8 på morgonen hålls samtal med bland andra Ulrika Björkstén, vetenskapsreporter på Sveriges Radio och tillträdande GD för Vetenskap och Allmänhet, Tora Holmberg, vice-rektor för humaniora och samhällsvetenskap på UU, och Johan Rockberg, forskningspolitisk talesperson på Sveriges Unga Akademi. Seminariet kommer att live-streamas och därmed möjligt att följas från valfri soldränkt altan med morgonkaffet i handen.

Och sist, men inte minst, är du ung forskare (motsvarande post-doc) som är intresserad av programmet och om forskning som rör demokrati och högre utbildning? Vill du ha en möjlighet att nätverka med andra unga, och mer seniora, forskare med liknande intressen i en mångvetenskaplig miljö? Har du vecka 43 (23-27 oktober 2023) relativt obokad i kalendern? Titta då i rutan nedan för anmälan till vår nätverksgrupp.

Glöm inte att njuta av blomstertiden mitt i alla dessa aktiviteter!

/Linda

Vår seminarieserie fortsätter. 31 januari presenterar Emma Clery på temat ”Democracy, higher education, and feminism: The case of Mary Wollstonecraft Bild: Mary Wollstonecraft av John Opie, Wikimedia commons

Oxveckorna är här, och det vore enkelt att skriva om det trista vintervädret och den fortsatta oron för världen, kriget, elpriserna, och demokratin. Men idag skiner solen, kursstarterna är avklarade, och man kan faktiskt börja ana en ljusning när dagarna nu ganska raskt förlängs med några minuter varje dag! Forskningsprogrammet löper på med oförminskad styrka. Den 24 januari hölls årets första event, om Digitalisering av forskningsdata och dess demokratiska dilemman, tillsammans med institutionen för ABM. Det var ett välbesökt och mycket lyckat event, som leder fram till många fler frågor och öppningar för fortsatta diskussioner.

På temat digitalisering är ju inte minst den nu aktuella diskussionen om chattrobotar direkt relevant för oss i den högre utbildningen och får oss att fundera på kunskapens kärna, på pedagogiska praktiker, och på vetenskapens och utbildningens värde och bidrag i samhället. På samma sätt ställer den relaterade diskussionen om AI-genererad konst frågor om konstens och det estetiska värdenas betydelse. Kanske kan de här två värdesfärerna – utbildning/kunskap respektive konst – hjälpa varandra i detta prekära läge? Det föreslår i alla fall Lars Strannegård, rektor för handelshögskolan i Stockholm, i sitt debattinlägg i DN på detta tema. Kanske kan detta bli ett tema för ett seminarium inom forskningsprogrammet under våren?

Lars Strannegård i DN: Chattbotarna är inte kunskapens fiende

Om litteraturens roll i demokrati och utbildning får vi veta mer vid kommande event. Först ut, den 31 januari, hålls nästa ordinarie seminarium i DoHUs serie, där Emma Clery presenterar på temat ”Democracy, higher education, and feminism: The case of Mary Wollstonecraft”. Seminariet hålls tisdag eftermiddag 13.15 till 15 i TLS på Carolina Rediviva. På relaterat tema håller Emma ett event den 10 februari, om ”Autofiction and the question of the Real”, i sal IV Universitetshuset klockan 13-16.30. Se kalendariet för mer information. Välkomna!

Ytterligare några dagar återstår innan julen är här, men det börjar bli dags att summera hösten och rikta in sinnet för lite ledighet och avkoppling för att ladda batterierna. Häromdagen hölls det andra seminariet i vår seminarieserie, i Tidskriftsläsesalen på Carolina Rediviva, och vi fick med Johan Bobergs och Shirin Ahlbäck-Öbergs hjälp en mycket intressant genomgång av universitetsdemokratins utveckling det senaste halvseklet. Vi fick också lära oss mer om valsystem, representation, och synen på kollegialitet vid landets lärosäten. Lärorikt och spännande! Efter jul ser vi fram emot nya seminarier och diskussioner; om bland annat litteraturens roll i demokratin, om feminism, expertroller och rättsliga principer, och mycket mer. Men först, lite välbehövlig vila!

Om ni inte redan gjort det kan ni med fördel ta del av Anders Ekströms (DN Debatt 2022-12-04) mycket tankeväckande reflektioner om syskonskapet mellan vetenskapens och demokratins former, och om universitet som ”kämpande demokratier”. Läs och begrunda, så hörs och ses vi igen på det nya året.

Anders Ekström: Universiteten måste bli kämpande demokratier (DN:s webbplats)

Från oss alla till Er alla, en riktigt God Helg!

Hösten springer på och vi har hunnit fira både första advent och genomlevt säsongens första snöoväder! Otur att den senare råkade infinna sig just för dagen för forskningsprogrammets invigning vilket gjorde att några tyvärr inte lyckades ta sig till Uppsala som planerat. Men många lyckades och vi som var där kunde ta del av en synnerligen inspirerande eftermiddag i Humanistiska Teatern. Efter engagerande inledningar av både rektor och vice-rektor fick vi en tankeväckande historiebeskrivning av relationen mellan utbildning och demokrati, genom kollektivism och individualism, av Li Bennich-Björkman; en utblick till världens utmaningar och insikt i hur demokratiskt arbete i internationella organ kan – ibland – fungera genom Jan Eliassons inspirerande reflektioner från FNs arbete; samt kloka och viktiga reflektioner om betydelsen av kunskap och vetenskap i den offentliga debatten genom Farshid Jalalvands livfulla beskrivning av hoten mot den akademiska friheten som kommer både inifrån akademin och utifrån. Under den senare delen av eftermiddagen fick vi inblick i pågående forskning inom programmet, både genom projektledarna och med stafetten med Johan Boberg, Annekatrin Deglow, Gunilla Lindqvist och PerOla Öberg, och teman såsom universitetsdemokratins form och funktion, den högre utbildningens roll för demokrati i unga demokratier, Språkverkstadens demokratiska uppdrag, samt om kampen mellan akademins självbestämmande och folkviljans primat i styrningen av dagens forskning. Ett stort tack till samtliga deltagare och till er i publiken!

Efter denna inledning på programmet så tar vi oss an kommande aktiviteter och utmaningar med stor förväntan! Närmast på tur är det Johan Bobergs seminarium om Universitetsdemokratins uppkomst den 6 december klockan 13-15 i TLS på Carolina Rediviva. Välkomna! För programmets forskare hålls en gemensam terminsträff den 20 december på eftermiddagen, innan vi tar julledigt ett litet tag. Den 24 januari kör vi igång igen med det uppskjutna seminariet Digitaliseringens och datafieringens demokratiska dilemman, och därefter blir det första ordinarie seminariet den 31 januari då Emma Clery presenterar sin studie om Demokrati, högre utbildning och feminism: fallet Mary Wollstonecraft.

I planeringen för våren ligger ett mini-symposium om Expertrollen i demokratin, samt ett event under Uppsala Litterturfestival, båda i mars månad. Vi återkommer om exakta datum och tider för detta. Vi vill fortsatt uppmana er att ta kontakt med någon av oss om ni har förslag på teman, seminarier eller gäster som ni skulle vilja att programmet engageras i och rör relationen mellan demokrati och högre utbildning.

Vi har glädjen att hälsa ytterligare 8 forskare välkomna till programmet efter den senaste beredningsomgången. Dessa är Annekatrin Deglow, Institutionen för freds- och konfliktforskning; Jakob Evertsson, historiska institutionen; Ida Lidegran, Gunilla Lindqvist,

Thomas Nygren, Maria Rasmusson, och Malin Tväråna, samtliga vid Institutionen för pedagogik didaktik och utbildningsstudier; samt PerOla Öberg, statsvetenskapliga institutionen. Grattis, och välkomna!

Vi vill också passa på att gratulera Solveig Jülich, Christine Ekholst, och Anders Themnér till beviljade ansökningar från VR, med projekt som i varierande grad tangerar de projekt som de bedriver inom ramen för Demokrati och högre utbildning. Grattis! Och för er som inte fick medel så kan vi återigen uppmana er att söka de ”gå-i-mål-medel” som vi utlyser, och där ni söker på befintlig ansökan och bedömningen ni fått från VR/RJ/annan finansiär. Sök!

Information om utlysningarna vid Demokrati och Högre utbildning.

Med önskan om en fin advent!

/Linda

Var tog oktober månad vägen? Som vanligt känns det som om hösten rusar fram i takt med att dagarna blir kortare och kalendern fylls med möten, undervisning, forskning och annat. Som avbrott i de dagliga aktiviteterna och lite ljusglimtar i höstmörkret, har vi haft möjlighet att fira invigningen av inte mindre än två centrumbildningar vid Uppsala universitet som tar sig an frågor med bäring också på temat demokrati och högre utbildning. Vid det första, forskningscentrumet HERO som är placerat vid institutionen för idé och lärdomshistoria, bedrivs forsknings- och utredningsarbete kring den högre utbildningens organisering och styrning, och där fick vi bland annat höra om de många utmaningar gällande inte minst deltagande, rättssäkerhet, och yrkesträning som pandemin inneburit för olika studentgrupper, liksom reflektioner kring betydelsen av universitetens autonomi och dess relation till enskilda fri- och rättigheter. Vid den andra invigningen, av Alva Myrdal Center for Nuclear Disarmament, hörde vi bland annat om arbetet i olika demokratiska fora för att försöka påverka en global nedrustning. Särskilt intressant förstås att höra såväl representanter för FN och företrädare för intresseorganisationen ICAN, mottagare av Nobels fredspris 2017, betona betydelsen av forskning och forskningsbaserad kunskap för praktiskt policy- och påverkansarbete både nationellt och globalt. Om forskningen ska kunna uppfylla den rollen krävs att den är både fri och respekterad. Akademisk frihet är ett viktigt tema som på många sätt knyter ihop demokrati och högre utbildning.

På temat invigning så hoppas jag att ni alla sett programmet till vår egen invigning, den 21 november kl. 13-15 – 17 i Humanistiska teatern. Om ni inte har anmält er ännu så är det hög tid! Vid invigning får vi bland annat höra Li Bennich Björkman och Jan Eliasson reflektera över ”Universitetet och demokratin: Hur kan vi bidra?”, möta våra projektledare och deras tankar om programmets teman, och höra några av våra forskare presentera sina forskningsprojekt.

En möjlighet att redan nu lära känna en av våra forskare är att komma på forskningsprogrammets första seminarium, den 8 november kl. 13-15 i TLS på Carolina Rediviva. Då presenterar Janne Holmén sitt projekt ”Toppuniversitetens finansiering och styrformer”.

Efterföljande seminarium är den 6 december kl. 13-15, då Johan Boberg presenterar sitt projekt om ”Universitetsdemokratins uppkomst”. Seminarierna är öppna för alla, och ingen anmälan krävs. Kom till TLS på Carolina Rediviva och delta!

Hösten är ju också väntan…på externfinansiärernas bidragsbeslut. För er som möjligen får negativa besked – misströsta inte! Kom ihåg att Demokrati och Högre utbildning har två utlysningar öppna just nu. De s.k. gå-i-mål-medlen är för er som trots starka ansökningar får avslag på er projektansökan. Ni kan då omedelbart ansöka till oss för att få stöd och tid för att vidareutveckla ansökan till nästa omgång. Dessa ansökningar bereds löpande av programledningen. För ansökningar inkomna före den 1 december 2022 lämnas besked om finansiering den 15 december. För er som istället söker forskningsstöd i tjänsten för att påbörja era projekt innan extern finansiering är säkrad, är deadline för ansökan sista januari och beslut ges i mars.

Och för er som väntar på våra beslut från den ansökan som stängde sista augusti så är väntan strax över. De nya forskare som beviljas medel kommer att annonseras inom kort på hemsidan!

Hösthälsningar,

Linda

De senaste veckorna har jag vid flera tillfällen nåtts av insikten att saker i vår omgivning är dramatiskt annorlunda än vad vi varit vana vid. Vid panelsamtalet i Humanistiska teatern den 18 maj diskuterade Sofia Näsström och hennes gäster på temat ”Democracy under duress”[1] det faktum att graden av demokrati i världen har sjunkit drastiskt under det senaste decenniet. Frågor om vari krisen består restes, och panelen diskuterade möjliga sätt att förstå både dess orsaker och konsekvenser. På samma plats, ett par veckor tidigare diskuterades frågor om internationalisering av högre utbildning och universitet[2]. Även här var ett av budskapen att vi, efter decennier av expansion och med en tydlig politiska agenda att öka internationaliseringen av våra universitet, behöver revidera våra strategier för internationaliseringen med hänvisning till de demokratiska problem och dilemman dessa skapar, inte minst frågor kring social inkludering, rättvisa, och geopolitiska implikationer av internationalisering. Inte bara frågor om nationell säkerhet är viktiga här: även i ljuset av såväl den globala pandemin som den akuta klimatfrågan är frågan om internationalisering av den högre utbildningen kan eller bör fortsätta i den omfattning vi varit vana vid?

Vid båda dessa tillfällen restes explicita frågor kring vilken roll och vilket ansvar vi som universitet, som forskare, och den högre utbildningen i allmänhet, har för utvecklingen – både för demokratin och för demokratiska processer, och för demokratiska implikationer av internationalisering. Viktiga frågor, såklart, men vi fick få svar. Varför? För att relativt lite forskningsintresse har riktats just mot skärningspunkten mellan den högre utbildningens roll, innehåll och form, och de demokratiska processerna i och kring universiteten. Vilken tur då att det är just detta vi ska göra i forskningsprogrammet Demokrati och Högre utbildning!

Och vi rivstartade vår verksamhet med ett seminarium om akademiska bojkotter den 4 april, direkt påkallat av kriget i Ukraina och utbildningsministerns uppmaning att avbryta alla forskningssamarbeten med ryska universitet och institutioner. Seminariet hölls i hybrid form, med talare från såväl Ryssland, Israel, och Sydafrika vid sidan av de svenska, och reste konkreta frågor kring de demokratiska – såväl som etiska och moraliska – dilemman som aktualiseras genom krav på bojkott. Som en utmärkt start på programmet hamnade vi direkt i aktuella, centrala och mycket kritiska frågeställningar kring ansvar, roll och funktion av den högre utbildningen. Seminariet öppnade en slags Pandoras ask – där vi sökte svar fanns ytterligare frågor – och det planeras för fullt för en fortsättning på temat akademiska relationer i tider av kris under hösten, vilket kopplar nära an till både frågor om demokrati och internationalisering som noteras ovan.

Under hösten kommer såklart också mycket mer att ske inom ramen för programmet. Redan den 25 augusti startar vi höstens verksamhet med en workshop om studentrevolter och studentuppror. I samband med detta kommer vi att ha en öppen föreläsning med Roderick Ferguson, professor i Women's, Gender, & Sexuality Studies och i American Studies vid Yale university, USA, som bland annat skrivit boken ”We Demand: The University and Student Protests”. Senare under hösten kommer vi att ha ett seminarium om digitaliseringens demokratiska dilemman, som handlar om digitalisering av forskningsdata, tillsammans med forskare vid institutionen för ABM. Under hösten kommer det också att bli en formell ”launch” av forskningsprogrammet; missa inte det! Missa heller inte vårt seminarium i Almedalen den 5 juli ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Som alla andra UU aktiviteter i Almedalen kommer seminariet att live-sändas digitalt så det finns möjlighet att följa med även från hängmattan om man inte råkar vara på plats i Visby.

Aktuellt just i denna stund är att nu sker beredning av vår första utlysningsomgång för forskning inom programmet. Nitton ansökningar bereds av sex sakkunniga. Besked om utdelade medel kommer att komma före midsommar, och den första gruppen forskare inom programmet kommer därmed att kunna starta sin verksamhet från den 1 september. För er som möjligen inte får medel i denna omgång, och även för er som inte hann med i de snabba svängarna i den första utlysningen, så kan jag meddela att det mycket, mycket, snart kommer en ny chans att söka forskningsstöd i programmet. Redan direkt efter midsommar, faktiskt. Så det finns all anledning att hålla kvar fingrarna vid tangentbordet ett litet tag till… Utlysningen kommer att vara öppen hela sommaren, med deadline i slutet av augusti. Håll ögonen på hemsidan; mer information kommer där inom kort.

Apropå hemsidan – missa inte att hålla koll på den! Uu.se/dohu Här kommer information om vår forskning, aktuella utlysningar, seminarier och event, och annat att annonseras. På hemsidan kommer också detta månatliga nyhetsbrev att publiceras, med reflektioner om vad som hänt och händer. Inom kort kommer ni också att kunna se intervjuer med våra projektledare – Patricia, Dag och Christina – där ni kan höra mer om deras intressen och de teman de ansvarar för inom programmet. Sprid gärna information om hemsidan i era nätverk! Där går det också bra att anmäla sig till vår e-postlista för att få direktinformation om våra event.

Med detta brev vill jag passa på att ”hälsa välkommen” till programmet; eller hur gör man nu med ett forskningsprogram, egentligen? Hälsar man välkommen? Till vad, och vem, i så fall? Kan man ha en invigning? Vad invigs i så fall? Forskarna och forskningen finns ju ute i verksamheten redan, så både invigning och välkomsttal känns möjligen lite missriktade. Hursomhelst – jag vill med detta brev tala om att nu är forskningsprogrammet Demokrati och Högre utbildning i full gång, och jag och projektledarna ser fram emot att få jobba med intressant och viktig forskning inom programmets områden, få ta del av många spännande diskussioner och debatter, och inte minst vara med och bidra till en akademisk självreflektion kring frågor som rör relationerna mellan demokrati och högre utbildning. Vi hoppas att ni vill vara med!

Med önskan om en varm, vilsam och välbehaglig sommar!

Linda

Programchef Demokrati och Högre utbildning