Strålsäkerhet

Avsikten med de grundläggande begreppen inom strålskydd är att förebygga ohälsa och undvika olycksfall i arbetet med strålning.

Alla som arbetar med radioaktiva ämnen/strålkällor ska verka för att nedanstående begrepp uppfylls:

• Berättigande - all bestrålning ska vara berättigad, d.v.s. nyttan med verksamheten i varje bestrålningssituation skall vara större än de negativa konsekvenser bestrålningen kan medföra.
• Optimering - strålskyddet optimeras, d.v.s. stråldoser hålls så låga som rimligen möjligt.
• Dosbegränsning - gällande gränser för stråldos får inte överskridas. Gränserna för stråldos ska säkerställa att inte vare sig akuta skador eller ohälsa på längre sikt uppkommer i arbetet med strålning.
• Systematiskt strålskyddsarbete - gällande regelverk ska efterlevas.
• Säkerhetskultur - aktivt sträva efter och medverka till en så trygg och säker arbetsmiljö som möjligt och upprätthålla förtroende för vår verksamhet i alla kontakter med samhället.

Efter att den planerade verksamheten/momentet med strålning konstaterats vara berättigad och:

1. Sannolikheten för exponering,
2. antalet exponerade personer och,
3. storleken av de individuella stråldoserna hålls så låga som rimligen möjliga, med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer, När pp. 1 - 3 uppfylls är verksamheten/momentet med strålning OPTIMERAD. Detta förfarande kallas även för ALARA-principen efter engelskans As Low As Reasonably Achievable. Resultatet av en RISKBEDÖMNING ska säkerställa att dessa tre punkter uppfylls.

Innan någon verksamhet med joniserande strålning påbörjas ska en riskbedömning upprättas och dokumenteras. Kravet om riskbedömning finns i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process och det är därför nödvändigt att regelbundet revidera riskbedömningen och om någon förändring i arbetet gjorts.

En risk är sannolikheten för att en skadlig händelse ska inträffa och konsekvenserna av om det inträffar så att RISK = Sannolikhet x Konsekvens.

Uppsala universitet har tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, för verksamhet med joniserande strålning.

Tillstånd nr SSM2019-9672, Cu-08548. Giltig t.o.m 2024-12-20.

Verksamhet som överstiger vissa mängder radioaktiva ämnen och vissa slag av strålningsalstrande utrustningar kan vara tillståndspliktiga medan för andra krävs en anmälan till SSM.

Universitetets strålskyddsexpert handlägger ansökan om tillstånd och anmälan.

Strålskyddsexpert Aaro Ravila

Inventering av verksamheten med radioaktiva ämnen och strålningsalstrande utrustningar ska utföras årligen.

Det här ska inventeras:

• innehav av radioaktiva ämnen i form av öppna strålkällor
• innehav av slutna radioaktiva strålkällor
• innehav av strålningsalstrande utrustning (t.ex. röntgenapparater)
• innehav av kärnämnen (uran, torium och plutonium)
• Producerad aktivitetsmängd radioaktivt avfall av varje enskild radionuklid och,
• aktivitetsmängd av radioaktivt avfall som fanns lagrad vid årsskiftet.
• lokaler där verksamhet med strålning bedrivs
• antal personer som sysselsätts i verksamhet med strålning
• personernas kategoriindelning (kategori A eller kategori B).

Begäran om eventuellt uppskov med inventering ska insändas snarast möjligt. Begäran om uppskov ska innehålla en tidpunkt för planerad inlämning.

Ansvar för att utföra inventering

Föreståndare/prefekt/motsvarande arbetsledning ansvarar för att inventering genomförs. Uppgiften att inventering utförs kan lämpligen delegeras till en lämplig medarbetare.

I ansvaret/uppgiften ingår att samla in skriftliga underlag från berörda institutioner eller avdelningar/motsv. (underlag fås av universitetets strålskyddsexpert). Skicka in ifyllda underlag till universitetets strålskyddsexpert, Box 256.

SSM, Europeiska Kommissionen (Euratom) och IAEA ställer strikta krav om löpande kontroll, bokföring och rapportering av innehav av kärnämnen, dvs. uran, torium och plutonium (inklusive innehav i form av föreningar där kärnämnen ingår).

Universitetets lokaler utgör i sammanhanget ett så kallat materialbalansområde och heter: MBA WUPP, där WUPP är universitetets kod i EU-nomenklaturen.

Innehavaren av kärnämne är skyldig att rapportera varje förändring av sitt innehav av kärnämnen till föreståndaren för materialbalansområdet, MBA WUPP.

Vid universitetet finns därför en utsedd föreståndare med uppdraget att vidarerapportera varje förändring av innehavet till tillsynsmyndigheterna och Kommissionen.

Inspektioner utförs normalt årligen av SSM, Kommissionen och IAEA. Vid inspektionerna kontrolleras att allt redovisat innehav finns på plats och att ingen odeklarerad verksamhet pågår.

Alla överföringar av kärnämnen till och från MBA WUPP måste därför stå under universitetets kontroll för att kunna bokföras och rapporteras i enlighet med staten Sveriges internationella överenskommelser.