Pressmeddelanden

När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.

Depressiva symtom är vanligare hos tonårsflickor än hos jämnåriga pojkar. Dock tycks pojkars psykiska hälsa påverkas mer om de lider av fetma. Oavsett kön är mobbning en betydligt större riskfaktor än övervikt för att utveckla depressiva symtom. De här slutsatserna drar forskare vid Uppsala universitet som i en enkätstudie följt ungdomar i sex år. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Public Health.

Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågende pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det kan i extrema fall inspirera till terrordåd. Det här visar forskare från bland annat Uppsala universitet i den nya boken Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and about Europe.

Under coronapandemins första våg diagnosticerades 36 procent färre män med prostatacancer jämfört med tidigare år. Antalet patienter som fick behandling för prostatacancer påverkades däremot inte. Det här visar en ny registerstudie som letts av forskare vid Uppsala universitet. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Urology.

En forskargrupp vid Uppsala universitet har lyckats studera flera miljarder år gamla så kallade translationsfaktorer. Dessa är viktiga för cellers produktion av proteiner. Efter att ha undersökt de ”återuppståndna” forntida faktorerna kunde forskarna se att de kunde jobba bredare än dagens mer specialiserade motsvarigheter.

Till viss del påverkar genetiska faktorer om en person läser vidare efter gymnasiet. I en nyligen publicerad studie har forskare vid Uppsala universitet sett att genetiska faktorer har en större effekt på sannolikheten att genomgå högre utbildning i mer socioekonomiskt utsatta områden. Studien publicerades i American Journal of Clinical Psychiatry.

Uppsala universitet stänger Botaniska trädgården och samtliga campus mellan 29/4 kl. 18 till 1/5 kl. 9. Endast behörig personal kommer att ha tillträde under denna period.

Hjärtkärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken och orsakas av syrebrist när blodflödet till den drabbade vävnaden förhindras. För att hejda sjukdomsutveckling och främja läkning måste blodflödet därför återetableras. Forskare vid Uppsala universitet har nu funnit att en av kroppens vanligaste immunceller, makrofager, spelar en viktig roll för att återetablera och kontrollera blodflödet, vilket kan användas vid utvecklandet av nya läkemedel.

När potensmedel blev billigare och användandet ökade markant sjönk antalet självmord för män mellan 50 och 60 år i Sverige. Det visar en ny studie med forskare från bland annat Uppsala universitet.

David D. Laitin, Stanford University, är årets mottagare av Skytteanska priset i statskunskap, som delas ut för 27:e året i rad. Han får priset, statskunskapens ”Nobelpris”, för att ”originellt och förutsättningslöst belyst hur politik påverkar kulturella strategier i heterogena samhällen.”

I sin avhandling i religionsfilosofi har Ingrid Malm Lindberg undersökt hur fantasi används inom religion och naturvetenskap. Hennes analys visar att det finns gemensamma mönster i hur företrädare för religion och naturvetenskap använder fantasi för att tolka världen och hur man föreställer sig alternativa möjligheter.

Tarmens slemhinna har en stor yta för att maximera upptag av näringsämnen och föda från kosten. Detta gör den dock också sårbar för angrepp från aggressiva tarmmikrober. En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar nu att slemhinnans ytskikt, det så kallade epitelet, kan dra ihop sig snabbt och lokalt då det känner igen ett bakterieangrepp. Resultaten publiceras i tidskriften PNAS.

Var tredje person underskattar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Många är bra på att förstå risken och riskfaktorer när det gäller andra, men kunskapen sätts ur spel när det handlar om dem själva. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som nu publiceras i European Journal of Cardiovascular Nursing.

När de studerade genetisk mångfald hos humlor i Rocky Mountains, USA, hittade forskare från Uppsala universitet en ny art. Den nyupptäckta humlan har fått namnet Bombus incognitus. Forskningen presenteras i tidskriften Molecular Biology and Evolution.

Filippinernas befolkning har byggts upp under 50 000 år, av åtminstone fem stora inflyttningsvågor. Det visar den mest omfattande kartläggningen som har gjorts av de genetiska variationer som finns i Filippinerna. Studien, som har omfattat 2,3 miljoner dna-markörer från ett tusental individer, har letts från Uppsala universitet och publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Märta Nasvelldagen 2021 går av stapeln den 25 mars. Det är ett årligt återkommande evenemang om psykisk sjukdom som är öppet för allmänheten. I år kretsar temat kring psykiskt trauma. Vad är det och hur ser forskningsläget ut? Och hur är det att leva med erfarenheter av svåra händelser? Evenemanget är i år helt digitalt.

Mantelcellslymfom är en elakartad tumörsjukdom där intensiv behandling kan förlänga livet. En ny studie från bland annat Uppsala universitet visar att personer med mantelcellslymfom som var ogifta eller hade lägre utbildningsnivå mer sällan behandlades med stamcellstransplantation, vilket kan resultera i sämre överlevnad. Resultaten har publicerats i tidskriften Blood Advances.

Mutationer i genen för neurochondrin kan bidra till att epilepsi, försenad språkutveckling och utvecklingsstörning uppstår. Mutationen innebär en genförändring som kraftigt försämrar kontakter och signalöverföring mellan nervcellerna i hjärnan. Det visar en ny studie, ledd från Uppsala universitet, som publiceras i tidskriften American Journal of Human Genetics.

Vid astma blir luftvägarna överkänsliga. Forskare vid Uppsala universitet har nu hittat en ny bidragande underliggande cellulär och molekylär mekanism som förklarar luftvägsöverkänslighet. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Allergy.

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram ett digitalt självtest som tränar människor i att granska nyheter, bilder och filmer som presenteras i sociala medier. Självtestet har också utvärderats i en vetenskaplig studie där forskarna fick ett kvitto på att verktyget verkligen förbättrade elevernas digitala källkritiska förmåga.

Antimikrobiell resistens är ett globalt och akut hot mot människors och djurs hälsa. På toppmötet Uppsala Health Summit, som arrangeras digitalt den 15-18 mars, diskuteras hur beteendeförändringar i olika delar av samhället kan bromsa den oroväckande utvecklingen.

Ny forskning från Uppsala universitet och Karolinska Institutet visar att självprovtaget blod insamlat som torkade bloddroppar fungerar bra för analyser av proteinbiomarkörer för hjärt- och kärlsjukdomar. Det innebär att det kan bli enklare att lämna blodprov, att människor kan göra det själva och att hanteringen blir billigare.

Med hjälp av teoretiska modeller för bakteriers ämnesomsättning och förökning går det att förutsäga vilken typ av resistens som bakterierna kommer att utveckla när de exponeras för antibiotika. Det här har nu forskare från Uppsala universitet tillsammans med kollegor i Köln i Tyskland kunnat visa. Studien publiceras i tidskriften Nature Ecology and Evolution.

Fyra medarbetare vid Uppsala universitet tilldelas den äldre Gustaf Adolfsmedaljen för betydelsefulla insatser.

När och hur benmärg utvecklades i de tidiga landlevande ryggradsdjuren är omtvistat inom evolutionsbiologin. Med hjälp av kraftfull röntgenteknik har nu ett internationellt forskarlag, lett från Uppsala universitet, upptäckt att den här evolutionära anpassningen bör ha skett efter klivet upp på land. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften eLife.

Den 4-10 mars går den populärvetenskapliga festivalen SciFest av stapeln. I år är hela arrangemanget digitalt, vilket gör det möjligt för skolklasser och intresserad allmänhet från hela Sverige att delta.

Forskare vid Uppsala universitet har skapat den första 3D-kartan över var i innerörats hörselnerv de olika ljudfrekvenserna fångas upp. Med hjälp av så kallad synkrotronröntgen kunde de följa de fina nervtrådarna och det svängande hörselorganet i hörselsnäckan och ta reda på exakt hur det inkommande ljudets frekvenser fördelas. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Läkemedlet propranolol som har god effekt vid hemangiom, eller smultronmärken, hos barn kan även fungera som behandling mot de blodkärlsmissbildningar som uppstår i bland annat hjärnan vid sjukdomen kavernöst angiom. Det har forskare från Uppsala universitet kunnat visa i en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Stroke.

De mest framträdande skillnaderna i fjäderdräkten mellan två underarter av sädesärlor bestäms av gener i endast två små regioner i arvsmassan. Det visar forskare från Uppsala universitet och University of Colorado Boulder i USA i en omfattande studie av två underarter av sädesärlor, som publiceras i tidskriften Nature Communications.

Hos patienter med svår covid-19 överreagerar det medfödda immunsystemet. Denna överreaktion kan ligga bakom proppbildning och försämrad syresättning som drabbar patienterna. Det visar en studie från Uppsala universitet som publicerats i tidskriften Frontiers in Immunology.

Uppsala universitets verksamhet har under 2020 genomgått stora förändringar till följd av pandemin, såsom rekordsnabb digitalisering, stor ökning av antalet studenter och utbredd omställning till forskning om Covid-19. Årsredovisningen, som fastställdes av konsistoriet idag, visar ett stabilt universitet som fortsatt utvecklas.

Med hjälp av ny teknik för att reducera störande ljus vid teleskopobservationer kan jordlika planeter i andra solsystem i vår närhet avbildas. Ett internationellt team av astronomer och fysiker, däribland forskare från Uppsala universitet, har med hjälp av en så kallad diamantkoronagraf sökt efter planeter i solsystemet Alfa Centauri, endast 4,4 ljusår bort. Metoden har visat lovande resultat. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskrif...

Vad döljer sig i Svandammens grumliga vatten? Bland mycket annat finns bakteriofager vars gener bjuder på många överraskningar. I en ny artikel som publiceras i tidskriften eLife visar forskare vid Uppsala universitet på vilket sätt som ett hittills outforskat enzym, Svi3-3, från en bakteriofag isolerad i Svandammen i centrala Uppsala, kan bryta ned den viktiga SAM-molekylen.

Det hormonstörande ämnet linuron drabbar inte bara de grodor som utsatts för det som yngel, utan även deras barn och barnbarn. Barnen får en minskad kroppsvikt och sänkt fertilitet. Barnbarnen däremot ökar i kroppsvikt och får en störd ämnesomsättning. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet och Stockholms Universitet som nu publiceras i tidskriften Science of The Total Environment.

Forskare från Uppsala universitet visar i en ny studie hur blockering av proteinet EZH2 kan minska tillväxt av cancerceller vid blodcancerformen multipelt myelom. Minskningen beror på förändringar i cancercellernas metabolism, något som kan fungera som markör för att urskilja om en patient skulle svara på behandling med EZH2-blockering. Studien har publicerats i tidskriften Cell Death & Disease.

Vätgas för energianvändning kan utvinnas miljövänligt ur vatten och solljus med hjälp av fotokatalytiska sammansatta polymernanopartiklar som utvecklats av forskare vid Uppsala universitet. I laboratorietester har de så kallade polymerprickarna visat både lovande prestanda och stabilitet. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of the American Chemical Society.

Det behövs bredare perspektiv för att förstå mänsklig intelligens. Kognitionsforskningen har ända sedan begynnelsen präglats av ett fåtal teorier om vilka principer som ligger till grund för mänsklig intelligens. Nu menar forskare vid Uppsala universitet att den bilden är allt för snäv och förlegad. Genom att släppa fram en mer komplex bild av mänskligt beslutsfattande kan kognitionsforskningen ta större steg framåt.

Forskare vid Uppsala universitet och SLU har använt nya metoder för att göra en mer komplett kartläggning av hundens arvsmassa. Ett bra så kallat referensgenom har stor betydelse när forskare letar gener för sjukdomar som drabbar både hundar och människor.

peer-reviewed/observational study/people

Stefania Barca från Universidade de Coimbra i Portugal blir Uppsala universitets fjärde gästprofessor på Zennströms klimatprofessur med inriktning klimatledarskap. I sin forskning är Stefania Barca särskilt inriktad på rättvisefrågor kopplade till miljö och klimatförändringar

Det är fortfarande inte utrett precis hur viruset Sars-CoV-2 tar sig in i celler. Forskare vid Uppsala universitet har i experiment testat potentiella bindningsställen hos virusreceptorer som föreslagits av en annan forskargrupp. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science Signaling. Forskningen presenteras också vid AAAS Annual Meeting.

Till minne av Anders Celsius och Carl von Linné anordnar teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet två föreläsningar varje år. Årets föreläsningar den 11 februari handlar bland annat om huruvida artificiell intelligens verkligen kan sägas handla om intelligens och om nya syntetiska metoder för att skapa kol-fluorbindningar.

Det är känt att personer som genomgår cancerbehandling mår bättre av fysisk träning. Men spelar det någon roll hur hårt man tränar? En ny studie från forskare vid Uppsala universitet visar att effekten blev ungefär densamma oavsett om man tränade intensivt eller på en lite lättare nivå. Resultaten publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports.

Ett varmare globalt klimat kan leda till att skadligheten ökar hos nya mutationer som påverkar proteiners funktion. Detta kan få stora konsekvenser för organismers förmåga att anpassa sig till och överleva i framtidens förändrade miljöer. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

Vid årets webbinarium för lanseringen av den tvärvetenskapliga årsboken Europaperspektiv diskuterar nio ledande forskare hur EU kan möta några av vår tids stora utmaningar och finna vägar till ett långsiktigt uthålligt EU. Coronapandemin är den senaste i en rad händelser som visar att EU har avgörande vägval framför sig för att nå en politiskt, ekonomiskt och socialt uthållig union.

Uppsala universitet blir en del av den internationella forskningssatsningen Wellcome Leap. Med 21 universitet och 115 000 forskare från hela världen satsar Wellcome Leap på forskning om global hälsa. Forskningen finansieras med motsvarande 2,5 miljarder kronor från den filantropiska forskningsstiftelsen Wellcome Trust.

Över 30 studenter misstänks ha laddat ner och använt otillåtet material under senaste tentamensperioden inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet. Agerandet upptäcktes genom universitetets egna kontrollrutiner. Nu planeras åtgärder för kommande digitala examinationer.

I en ny artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Communications Chemistry visar en forskargrupp vid Uppsala universitet med hjälp av datorsimuleringar att joner inte alltid beter sig som förväntat. I sin forskning om saltsmältor kunde de se att jonerna i saltblandningen de studerade i vissa fall påverkar varandra så pass mycket att de till och med kan röra sig åt ”fel” håll, det vill säga mot en elektrod med samma laddning.

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen framför allt i par där båda har liknande upplevelser. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet. I studien har 818 mödrar och deras partner fått svara på en enkät, ett år efter att de fått ett gemensamt barn. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Svenska forskare har jämfört hela arvsmassan hos ålar från olika delar av Europa och Nordafrika och kan slutgiltigt visa att de alla tillhör en enda gemensam population. Fyndet är häpnadsväckande med tanke på att ålar från olika geografiska områden tillbringar merparten av sitt liv under vitt skilda miljöförhållanden. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.