Barnsarkofag åter på universitetsmuseet Gustavianum

OBS Det finns ingen möjlighet att själv se sarkofagen, men det finns stillbilder och två filer med klippbilder (rörlig bild) längre ner.

– Det är mycket glädjande att den nu har kunnat återbördas till oss. Barnsarkofagen är ett viktigt föremål i våra samlingar och kompletterar våra egyptiska samlingar på ett utmärkt sätt. Nu kommer den att finnas tillgänglig för forskningen, men den behöver en del översyn och det kommer att dröja innan den kan visas för allmänheten, säger Mikael Ahlund, museichef vid Gustavianum som är Uppsala universitetsmuseum.

Sarkofagen grävdes fram vid en utgrävning i Gurob, Egypten 1920, som leddes av den brittiske egyptologen Flinders Petrie. Enligt ett dåtida system som fördelade äganderätten till arkeologiska fynd skickades den till Uppsala universitet. Den finns senast dokumenterad i museets katalog från 1950-talet, men har varit förvunnen från museet sedan åtminstone 1970.

1985 köpte Museum of Fine Arts, i Boston, USA, sarkofagen från en agent som påstod sig representera den svenske konstnären Eric Ståhl (1918–1999). Dokumentationen som presenterades vid köpet har senare visat sig vara förfalskade. Till exempel finns ett brev som påstås vara skrivet av Eric Ståhl och som beskriver hur han 1937 själv grävde fram sarkofagen i Amada, Egypten. Under flera år publicerade MFA föremålet online och i tryckta kataloger med denna ursprungsberättelse, proveniens. Men ett fotografi av fyndet in situ under utgrävningen blev tillgängligt genom en publicering i tidskriften Unseen Images: Archive Photographs in the Petrie Museum (2008), där noterades också att sarkofagen skickades till Uppsala som en del av fyndfördelningen,

Antikvarisk personal vid Museum of Fine Arts i Boston, USA, upptäckte att det fanns saker som inte överensstämde mellan den proveniens som de själva hade kring sarkofagen och de bevis som fotografiet från utgrävningen kom med. Upptäckten gjorde att museet gjorde en fördjupad undersökning av sarkofagens förvärvs- och ägarhistoria. Som en del av denna utredning kontaktade museet kollegor vid Gustavianum. De två institutionerna utbytte, i god samverkan, information om sarkofagen och kom fram till samma slutsats, nämligen att den har tagits ur Uppsala universitets samling utan tillstånd och borde återlämnas.

– Vi är väldigt glada över det goda samarbetet med Museum of Fine Arts och med kollegerna där, som gjort det möjligt att genomföra återlämnandet på ett snabbt och smidigt sätt., säger Ludmila Werkström, antikvarie vid Gustavianums historiska samlingar.

Detta återlämnande har nu skett och sarkofagen finns nu åter i Gustavianums samling.

För mer information om återlämnandet och samlingarna:

Mikael Ahlund, museichef vid Gustavianum, Uppsala universitetsmuseum,
e-post: mikael.ahlund@gustavianum.uu.se, telefon: 070-167 90 17

För frågor om sarkofagen, egyptologi i allmänhet, tidspoken och samhället:

Andreas Dorn, professor i egyptologi vid institutionen för arkeologi och antik historia, e-post: andreas.dorn@egyptologi.uu.se, mobil: 072-502 59 33 (engelska)

Sarkofagens bakgrund:

Det är en fornegyptisk barnsarkofag i keramik, daterad till den 19:de dynastin, åren 1295–1186 f.Kr. Sarkofagen har tillhört en pojke vid namn Pa-nefer-neb.

Sarkofagen kom till Gustavianum, Uppsala universitets museum, efter att den grävdes fram i Gurob, Egypten 1920 vid en arkeologisk utgrävning ledd av den brittiske egyptologen Flinders Petrie. Ett fotografi av fyndet in situ under utgrävningen publicerades i Unseen Images: Archive Photographs in the Petrie Museum (2008), där noterades också att sarkofagen skickades till Uppsala som en del av fyndfördelningen, ett system som fördelade äganderätten till arkeologiska fynd. I Gustavianums arkiv finns också dokument som bekräftar att Victoriamuseet för Egyptiska fornsaker vid Uppsala universitet, som samlingen då kallades, förvärvade sarkofagen 1922. Den finns även dokumenterad i museets katalog från 1950-talet, men har varit förvunnen från museet sedan åtminstone 1970.