Dataspel i skolan gjorde elever bättre på att upptäcka fejknyheter
Pressmeddelande
Thomas Nygren är professor i didaktik vid Uppsala universitet.
Med hjälp av ett dataspel blev gymnasieelever bättre på att skilja mellan pålitliga och vilseledande nyheter. Det visar en studie gjord av forskare vid bland annat Uppsala universitet. – Eleverna förbättrade sin förmåga att identifiera manipulativa tekniker i sociala medieinlägg och skilja på pålitliga och vilseledande nyheter, säger Thomas Nygren, professor i didaktik.
– Det är ett viktigt steg mot att förse ungdomar med verktygen de behöver för att navigera i en värld fylld med desinformation. Vi behöver alla bli bättre på att identifiera manipulativa strategier – så kallad prebunking – eftersom det är nästan omöjligt att med blotta ögat avslöja till exempel deep fake och annan AI-genererad desinformation, säger Thomas Nygren som är professor i didaktik vid Uppsala universitet.
Tillsammans med tre andra forskare gjorde han en studie där 516 svenska gymnasieelever från fyra skolor på olika program deltog. Studien som publicerades i Journal of Research on Technology in Education undersökte effekten av spelet "Bad News" i klassrumsmiljö – det är första gången spelet testas vetenskapligt i vanliga klassrum. Spelet är skapat för forskning och undervisning, där deltagarna tar rollen som spridare av vilseledandenyheter. Eleverna i studien spelade spelet antingen individuellt, i par eller i hela klassen med en gemensam poängtavla – alla tre sätten hade lika goda effekter. Detta överraskade forskarna som trodde att det skulle vara mer lärorikt att jobba tillsammans framför datorn.
–Eleverna förbättrade sin förmåga att identifiera manipulativa tekniker i sociala medieinlägg och skilja på pålitliga och vilseledande nyheter, säger Thomas Nygren.
Studien visade också att elever som redan hade en positiv inställning till trovärdiga nyhetskällor var bättre på att urskilja desinformation, och denna attityd blev signifikant mer positiv efter spelet. Dessutom förbättrade många elever sina bedömningar av trovärdighet och hade mer kvalificerade motiveringar för hur de kunde identifiera manipulativa tekniker.
Forskarna kunde se att tävlingsinslag i spelet gjorde att intresset och behållningen av det var högre. De menar därför att studien bidrar med insikter för lärare om hur seriösa spel kan användas i formell undervisning för att främja medie- och informationskunnighet.
–Det finns en tro på att spelifiering kan förstärka lärandet i skolan. Men våra resultat visar att mer spelifiering i form av tävlingsmoment inte nödvändigtvis gör att eleverna lär sig mer – men det kan uppfattas som mer kul och intressant, säger Thomas Nygren.
Forskarna som gjort studien är Carl-Anton Werner Axelsson (Mälardalen och Uppsala), Thomas Nygren (Uppsala), Jon Roozenbeek (Cambridge) och Sander van der Linden (Cambridge).
Studien finansierades av Skolforskningsinstitutet.
Axelsson, C. A. W., Nygren, T., Roozenbeek, J., & van der Linden, S. (2024). Bad News in the civics classroom: How serious gameplay fosters teenagers’ ability to discern misinformation techniques. Journal of Research on Technology in Education, 1–27. https://doi.org/10.1080/15391523.2024.2338451
För mer information:
Thomas Nygren, professor i didaktik vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi vid Uppsala universitet, thomas.nygren@edu.uu.se, 073-646 86 49