Populärvetenskapliga presentationer

En av de största utmaningarna för mänskligheten är att tillgodose dagens och framtidens ökande energibehov, utan negativ klimatpåverkan och utarmning av jordens naturresurser. Vid institutionen bedriver vi därför omfattande forskning om förnybar elproduktion och hur vi på bästa sätt genom ny teknik kan ta tillvara på förnybara elkällor som vatten, sol och vind.

Vågkraft

En av samhällets största utmaningar är hur den framtida energiförsörjningen ska kunna garanteras på ett hållbart och säkert sätt. Havsvågor har potential att bidra till en betydande del av världens elektricitetsproduktion.

Uppsala universitet är världsledande inom vågkraftsforskning och har den största forskargruppen inom området.

Gruppens forskningsanläggning utanför Lysekil på västkusten är en av få forskningsanläggningar i världen för fullskaliga vågkraftverk i verkliga miljöer till havs.

Läs mer om vår satsning på vågkraft

Vindkraft

Ett ökat globalt elbehov tillsammans med oron för sinande icke-förnybara energikällor och klimatförändringar har fått samhället att rikta intresset mot alternativa energikällor. Att producera el från vindens energi ger inga utsläpp och förbrukar inget bränsle.

Vid Uppsala universitet studerar vi i huvudsak vertikalaxlade vindkraftverk, där bladen roterar kring en vertikal axel till skillnad från konventionella vindkraftverk där bladen roterar horisontellt.

Läs mer om vår forskning om vertikalaxlade vindkraftverk

Den snabba utvecklingen av mikro- och nanoteknik har inneburit många tillämpningar som underlättar för oss; vem har inte en "smart-phone" idag, som vi knappt inte kan vara utan? Men tekniken kan också användas inom andra områden som hälsa. Vid institutionen bedrivs forskning i flera hälsorelaterade projekt där tekniken används för att förbättra eller skapa helt nya tillämpningar.

Tåliga ledimplantat

En risk med höftledsimplantat är att de nötningspartiklar som genereras i leden samlas mellan kroppens benvävnad och själva implantatet. Dessa partiklar kan orsaka inflammation som med tiden leder att benvävnaden tillbakabildas varvid implantatet lossnar. Vi utvecklar ett tåligt ytskikt av keramisk tunnfilm som begränsar problemet på flera sätt. För det första minskar själva nötningen. För det andra kan kroppen snabbare bryta ner de få nötningspartiklar som trots allt bildas, så att de inte hinner orsaka inflammation. För det tredje hindrar tunnfilmen att metalljoner från implantatets huvudstruktur läcker ut i kroppen.

Virusfilter av cellulosa

Nanocellulosa har cirka 100 gånger större yta per viktenhet än vanligt papper. Det öppnar möjligheter för att utveckla nya material för medicin och hälsa. Bland annat används cellulosan för virusfiltrering genom att skräddarsy fördelningen av porstorleken hos ett pappersfilter. Viruspartiklar är ungefär en tusendel så tunna som ett hårstrå vilket gör de väldigt svåra att avlägsna genom filtrering. En ambition är att ta fram ett pappersfilter som filtrerar bort virus ”lika enkelt som man brygger kaffe”. Filtret är anpassat för både medicinskt bruk och vattenrening där virus är ett stort problem.

Mäta läkprocessen med mikrovågor

Många barn föds idag med inte helt utvecklat kranium. Kirurger får då laga kraniet med ett implantat. Tyvärr måste man kontrollera läkprocessen med jämna mellanrum för att undvika komplikationer, vilket idag är ganska dyrt och komplicerat. Forskare vid institutionen har därför utvecklat en sensor som med hjälp av mikrovågor kontinuerligt kan mäta läkprocessen. Sensorn går att göra i flexibelt material och är därför lätt att bära. Den nya sensorn gör livet mycket lättare för både patient och läkare.

Vill du lära dig mer om vår forskning om smart teknik för bättre hälsa?

Läs mer om forskningen vid avdelningen för fasta tillståndets elektronik