Romansk språkvetenskap

Den språkvetenskapliga forskningen ägnas åt hur de romanska språken används, fungerar och förändras och har två profilområden:

• Modalitet, evidentialitet, konditionalitet, tempus, modus, aspekt
• Argumentation, diskurs och interaktion

Inom dessa områden bedrivs framför allt synkronisk forskning (språket studeras under en avgränsad tidsperiod), men också diakronisk forskning (språkförändring studeras under ett längre tidsspann). Inom den synkroniska forskningen studeras inte bara standardspråk – flera stora romanska språk är pluricentriska: de har flera standardspråk som används i olika delar av världen – utan också andra språkliga varieteter.

Denna forskning är i hög grad baserad på skrift- och talspråkskorpusar, allt oftare sammanställda med hjälp av stora, digitaliserade databaser (så kallad big data). Korpusarna blir i olika utsträckning föremål för statistisk analys.

Forskningen behandlar oftast ett romanskt språk, men inte sällan undersöks också skillnader och likheter mellan olika romanska språk eller mellan ett romanskt språk och svenska. Tillvägagångssättet är antingen kontrastivt (originaltexter och översatta texter på olika språk jämförs) eller komparativt (endast originaltexter på olika språk jämförs).

Kognitiv lingvistik, polyfoniteori, grammatikaliseringsteori, diskursanalys och olika interaktionella teorier är viktiga referensramar för mycket av denna forskning.

Språkvetenskaplig forskning bedrivs också inom språkinlärning och språkdidaktik, editionsfilologi och romanistikens historia.

Romansk litteraturvetenskap

Den litteraturvetenskapliga forskningen inriktar sig mot teaterstudier, franskspråkig postkolonial litteratur, världslitteraturer, reselitteraturer och realism-forskning.

Teaterforskningen är inriktad på 1800-talet, med fokus på romantiken. Teaterhistoriska och dramapoetiska frågor står i centrum, till exempel uppkomsten och definitionen av begrepp som ”mise en scène”, dram och melodram samt scenanvisningar, det vill säga relationer mellan text, scen och paratext.

Forskningen inom postkoloniala studier och världslitteratur fokuserar på litteraturer från regioner som Karibien, Afrika och Sydamerika. Fokus ligger på frågor som mångspråkighet i litteraturen, transkulturella möten och hur relationen mellan människa och natur problematiseras i litteraturen (ekokritik). Reselitteratur är också ett forskningsfält där tidigmodern globalisering och transkulturalitet står i centrum.

Ett annat forskningsområde handlar om hur italienska författare under det sena 1800-talet valde att problematisera och representera den ekonomiska logik som kännetecknar moderniteten.

Andra teman för litteraturvetenskaplig forskning är studier kring översättning, reception och cirkulation av litterära texter, tidsskrifter utgivna av latinamerikaner i Sverige och intermedialitet, det vill säga litteratur som bygger på mer än ett medium.

Aktuell forskning

• Christina Kullberg: "Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik"
• Hans Kronning: ”Villkorskonstruktioner i romanska språk”
• Hans Kronning: ”Pluskvamperfekt konjunktiv i franska: kontrafaktuella och icke kontrafaktuella användningar”
• Hans Kronning: ”Modalverben devoir och pouvoir i franska: modalitet, temporalitet, evidentialitet och mirativitet”
• Hans Kronning: ”Diskursmarkörer i romanska språk”
• Houda Landolsi: "Varken enhet eller mångfald: omformulering och exemplifiering i diskursen om integration"
• Helena Lindqvist: ”Omformuleringar som resurs för att bibehålla talets flyt – En studie över utvecklingen av flyt i talet hos inlärare av L2-spanska/spanska som främmande språk"
• Igor Venieri: "Ekonomiska motiv i den italienska romanen 1880-1900"
• Miriam Thegel: "Anpassning för överlevnad: semantisk utveckling i det spanska modalsystemet"

Doktorander

• Pernille Berg Johnsson studerar perception och uttal av franska hos franskstudenter med svenska/norska/danska som modersmål.
• Per Erikssons avhandlingsprojekt utgörs av en diskursanalytisk undersökning av våldtäktsdomar i Chile.
• Jenny Gustafsson studerar konjunktivbruket i franska.
• Fredrika Nyström studerar hur muntlig produktion och interaktion konstrueras i spanskundervisningen i årskurs 9.
• Mónica Saldías avhandlingsprojekt i spanskspråkig litteratur handlar om den chilenske författaren Roberto Bolaños postuma roman 2666. Projektet behandlar den anamorfiska/haptiska (visuella/taktila) representationen av den Andre i 2666 i dialog med andra av Bolaños verk.