Johan Rönnelid – Immunkomplex och immunkomplexassocierade autoantikroppar vid reumatiska sjukdomar
Kroppsvätskor innehåller både fria autoantikroppar och autoantikroppar som ingår i immunkomplex (IC). Sådana IC anses vara skadligast genom att binda i olika organ t.ex. vid de reumatiska sjukdomarna reumatoid artrit (RA) och systemisk lupus erythematosus (SLE).
Vår grundhypotes är att fria antikroppar och de som är uppbundna i IC har olika klinisk betydelse. Inom sjukvården mäts idag bara fria autoantikroppar. Vår grupp utvecklar därför nya metoder för att värdera rollen av IC och IC-associerade autoantikroppar vid reumatiska sjukdomar, i första hand RA och SLE.
Nya kliniska metoder baserat på immunkomplex
Det omedelbara målet är att klargöra mekanismen för, och den kliniska betydelsen av inflammation initierad av IC och IC-associerade autoantikroppar. Detta görs genom att separera IC och sedan relatera struktur och funktion till kliniska egenskaper, prognos och behandlingsrespons hos patienter, framför allt RA- och SLE-patienter.
Det långsiktiga målet är att utveckla nya immunkomplexfokuserade kliniska laboratoriemetoder som bättre än idag beskriver den individuella patientens tillstånd vid tiden för provtagning, vilken framtida prognos patienten har och om patienten kan förväntas bli bättre efter behandling med specifika läkemedel.
Immunkomplexens struktur och funktion
Vi studerar ICs struktur och funktion i provrör genom att utveckla helt nya metoder. Det är dels funktionella tester för att mäta ICs effekter på celler, dels biokemiska tekniker för att värdera mängd och egenskaper hos specifika autoantikroppar, autoantigen, och andra proteiner i IC. Vi sammankopplar sedan våra laboratorieresultat med hur patienternas mår vid provtagningstillfället och under tiden därefter, och till svar på läkemedelsbehandling.
Klinisk information från IC-bundna antikroppar
Hittills talar våra forskningsresultat för att mängden IC-bundna antikroppar kan förklara uppkomst av inflammation hos RA-patienter, samt bättre förutsäga behandlingssvar och varför olika etniska grupper har olika sjukdomsaktivitet vid SLE.
I förlängningen kan därför utveckling av kliniska metoder för att mäta egenskaper hos IC ge mer klinisk information än vanlig blodprovsmätning. De skulle därmed kunna förbättra möjligheterna att ställa rätt diagnos, att förutse framtida prognos, och kanske viktigast: bättre kunna förutsäga om enskilda patienter kommer att förbättras av olika typer av läkemedelsbehandling.
Stort samarbetsprojekt
Arbetet är mycket translationellt, där vi står för den immunologiska expertisen i samarbete med forskande reumatologer och deras patientgrupper. Arbetet sker i samverkan med ett stort antal svenska och internationella grundforskare och forskningsfokuserade kliniska reumatologer.