Beslut och riktlinjer

Programmet har fyra inriktningar:

- Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap

- Bibelvetenskap

- Kyrko- och missionsstudier

- Tros- och livsåskådningsvetenskap

Dessa inriktningar motsvarar institutionens ämnesområden, vilka samtliga kan utgöra huvudområde i examen.

Behörighetskrav

Bibelvetenskap

Kandidatexamen med bibelvetenskap med språklig inriktning som huvudområde eller motsvarande utländsk examen.

Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2 B eller motsvarande.

Kyrko- och missionsstudier

Kandidatexamen med kyrko- och missionsstudier som huvudområde eller motsvarande utländsk examen.

Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2 B eller motsvarande.

Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap

Kandidatexamen med religionshistoria eller religionsbeteendevetenskap eller religionshistoria och religionsbeteendevetenskap som huvudområde eller motsvarande utländsk examen.

Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2 B eller motsvarande.

Tros- och livsåskådningsvetenskap

Kandidatexamen med tros- och livsåskådningsvetenskap som huvudområde eller motsvarande utländsk examen.

Dessutom gymnasiekurs Sv B/Sv2 B eller motsvarande.

Syfte

Programmet syftar till att ge studenten en ökad förmåga att självständigt, kritiskt och professionellt arbeta med religionsvetenskapliga frågeställningar inom skola och utbildning, kyrkor och samfund, kultur och samhällsdebatt. Programmet syftar vidare till att ge studenten fördjupade kunskaper om och förmåga att tillämpa religionsvetenskapliga teorier och metoder, samt till att ge erfarenhet av egen forskning.

Mål

Efter avslutad magisterexamen ska studenten:

– visa kunskap och förståelse inom i form av såväl överblick som fördjupade kunskaper inom vissa delar samt insikt i aktuellt forsknings och utvecklingsarbete i huvudområdet,

– visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet,

– visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser och frågeställningar även med begränsad information,

– visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,

– visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper,

– visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete inom huvudområdet,

– visa förmåga att inom huvudområdet göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,

– visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används,

– visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Efter avslutad masterexamen ska studenten därutöver:

– visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av huvudområdet samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete,

– visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap,

– visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom huvudområdet samt att utvärdera detta arbete,

– visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sitt vetenskapliga arbete

Programmets uppläggning

Termin 1:

D1-kurs om 15 hp i huvudområdet samt 15 hp valbar kurs.

Termin 2:

D2-kurs om 15 hp i huvudområdet samt 15 hp valbar kurs. För magisterexamen utgörs D2 av 15 hp uppsats.

Termin 3:

Valbara kurser om 30 hp.

Termin 4:

E-kurs om 30 hp i huvudområdet. För masterexamen utgörs E-kursen av 30 hp uppsats, alternativt, om D2-kursen utgjorts av 15 hp uppsats, av 15 hp uppsats och 15 hp litteraturkurs.

Se respektive kursplan för mer information.

Undervisning

Undervisningsformen varierar under programmets gång och beroende på inriktning. Självstudier varvas med föreläsningar och lärarledda seminarier. Examination sker genom skriftliga eller muntliga prov och olika typer av skriftliga uppgifter. Uppsats skrivs enskilt under vägledning av en utsedd handledare. Studenten följer också kontinuerligt en uppsatsseminarieserie.

Se respektive kursplan för mer information.

Examen

Programmet leder till en Teologie masterexamen om 120 hp med Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, Bibelvetenskap, Kyrko- och missionsstudier eller Tros- och livsåskådningsvetenskap som huvudområde. Efter ett års studier finns möjlighet att ta ut en Teologie magisterexamen om 60 hp.

Huvudområde i examen omfattar minst 60 hp för masterexamen och minst 30 hp för magister­examen. I huvudområdet ska för magisterexamen ingå ett självständigt uppsatssarbete om 15 hp och för masterexamen ett självständigt uppsatsarbete om 30 hp, alternativt två uppsatsarbeten om vardera minst 15 hp.