Beslut och riktlinjer

Utbildningsplanen är fastställd av teologiska fakultetsnämnden

Utbildningsplanen träder i kraft 2021-08-30

Behörighetskrav

Allmän inriktning

Kandidatexamen inom humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap eller vårdvetenskap

Empirisk-praktisk inriktning

Kandidatexamen i religionsvetenskap

Exegetisk-hermeneutisk inriktning

Kandidatexamen i religionsvetenskap, inklusive 15 hp grekiska (klassisk eller nytestamentlig) eller hebreiska (bibelhebreiska eller annan antik hebreiska)

Filosofisk inriktning

Kandidatexamen i religionsvetenskap

Historisk inriktning

Kandidatexamen i religionsvetenskap

Syfte

Programmet syftar till att utveckla studentens förmåga att självständigt, kritiskt och professionellt arbeta med teologiska och religionsvetenskapliga frågeställningar inom skola och utbildning, kyrkor och samfund, kultur och samhällsdebatt. Det innebär att träna och uppöva en kvalificerad förmåga att förstå, tolka, bedöma och analysera religioners och livsåskådningars olika roll och betydelse för individer, grupper, samhällen och kulturer, både lokalt och globalt och utifrån såväl historiska som samtida perspektiv. Vidare syftar programmet till att utveckla studentens förmåga till avancerat akademiskt skrivande och i att kommunicera med olika målgrupper. Slutligen syftar programmet till att ge studenten fördjupade kunskaper, kompetens, redskap, förutsättningar och förmåga att tillämpa religionsvetenskapliga teorier och metoder, samt till att ge erfarenhet av egen forskning.

Programmet har fem inriktningar:

• Empirisk-praktisk inriktning ger fördjupade kunskaper om teorier och empiriska metoder för att studera hur religioner och teologier tar sig praktiska uttryck i samtiden,
• Exegetisk-hermeneutisk inriktning ger fördjupade kunskaper om de bibliska texterna och olika användningar av dem i samfund och samhälle samt utvecklar förmågan att tolka dem med hjälp av bibelvetenskapliga metoder på ett hermeneutiskt medvetet sätt,
• Historisk inriktning ger fördjupade kunskaper om teorier och metoder för studiet av olika religioner och kyrkor i historia och nutid,
• Filosofisk inriktning ger fördjupade kunskaper om hur det är möjligt att med filosofiska metoder kritiskt och konstruktivt granska religiösa och sekulära livsåskådningar, etiska och intellektuella förhållningssätt samt kristen och islamisk teologi.
• Allmän inriktning ger student utan tidigare studier i religionsvetenskap en religionsvetenskaplig påbyggnad.

Mål

Efter masterexamen ska studenten

Kunskap och förståelse

• visa kunskap och förståelse inom det religionsvetenskapliga området, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuell forskning,
• visa fördjupad metodkunskap inom det religionsvetenskapliga området.

Färdighet och förmåga

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att bedöma, hantera och analysera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer i relation tillteologi och religionsvetenskap,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar inom teologi och religionsvetenskap, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen inom det religionsvetenskapliga området samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument inom det religionsvetenskapliga området som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper,
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskningsarbete inom det religionsvetenskapliga området eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att inom det religionsvetenskapliga området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter av forskningsarbete,
• visa insikt om religionsvetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används,
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare religionsvetenskaplig kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Programmets uppläggning

Masterprogram i teologi och religionsvetenskap har två olika ingångar och ger möjlighet till antingen specialisering eller påbyggnad inom religionsvetenskap:

• en ingång för student med kandidatexamen i religionsvetenskap som ger specialisering inom olika religionsvetenskapliga ämnen,
• en ingång för student utan tidigare studier i religionsvetenskap där studenten får en religionsvetenskaplig påbyggnad.

Den student som har läst religionsvetenskap på grundnivå studerar religionsvetenskap utifrån en av fyra inriktningar: empirisk-praktisk, exegetisk-hermeneutisk, historisk eller filosofisk. Studenten får härigenom en god ämnesmässig grund kopplad till metodiska färdigheter.

Den student som inte har läst religionsvetenskap tidigare ägnar den första terminen åt en introduktion av olika religionsvetenskapliga ämnen och perspektiv. Därefter studerar studenten vidare inom en av de fyra ovan nämnda inriktningarna.

I inriktningarna fördjupar sig studenten och får specialiserade ämneskunskaper baserade på aktuell forskning inom Religionshistoria och global kristendom, Empirisk-praktiska studier av religion och teologi, Bibelvetenskap, Kyrkohistoria och missionshistoria, Etik och religionsfilosofi samt Systematisk teologi.

Efter ett år kan studenten avsluta sina studier med en magisterexamen i religionsvetenskap. Då skriver studenten en magisteruppsats under slutet av första året tillsammans med teori och ämnesspecialisering.

Under termin tre finns möjlighet att läsa valbara kurser vid teologiska institutionen, göra arbetsplatsförlagd praktik eller studera utomlands. Den student som har läst religionsvetenskap på grundnivå kan också välja att komplettera sin religionsvetenskapliga utbildning med studier vid någon annan institution vid Uppsala universitet.

Den sista terminen ägnar studenten åt ytterligare ämnesspecialisering, teori och metod och skriver en masteruppsats.

Empirisk-praktisk inriktning, Exegetisk-hermeneutisk inriktning, Historisk inriktning, Filosofisk inriktning

Termin 1

Ämnes- och metodkurs, 15 hp

a) Empirisk-praktisk

b) Exegetisk-hermeneutisk

c) Historisk

d) Filosofisk

Fördjupningskurs I, 15 hp

a) Empirisk-praktisk

b) Exegetisk-hermeneutisk

c) Historisk

d) Filosofisk

Termin 2

Fördjupningskurs II, 15 hp

a) Empirisk-praktisk

b) Exegetisk-hermeneutisk

c) Historisk

d) Filosofisk

Fördjupningskurs III, 15 hp

a) Empirisk-praktisk

b) Exegetisk-hermeneutisk

c) Historisk

d) Filosofisk

eller

Magisteruppsats, 15 hp

Termin 3

a) Valbara kurser, 30 hp

b) Praktik, 30 hp

c) Utbytesstudier, 30 hp

Termin 4

Masteruppsats, 30 hp

eller

Fördjupningskurs III, 15 hp

a) Empirisk-praktisk

b) Exegetisk-hermeneutisk

c) Historisk

d) Filosofisk

samt

Masteruppsats, 15 hp

Allmän inriktning

Den student som inte har religionsvetenskap som huvudområde i sin grundutbildning får under termin 1 en introduktion till teologiska och religionsvetenskapliga kunskaper, teorier och metoder på avancerad nivå. Under termin 2-4 ges fördjupning inom en av fyra inriktningar.

Termin 1

Introduktion till religionsvetenskap på avancerad nivå, 30 hp

Termin 2

Ämnes- och metodkurs, 15 hp

a) Empirisk-praktisk

b) Exegetisk-hermeneutisk

c) Historisk

d) Filosofisk

Fördjupningskurs I, 15 hp

a) Empirisk-praktisk

b) Exegetisk-hermeneutisk

c) Historisk

d) Filosofisk

eller

Magisteruppsats, 15 hp  

Termin 3

a) Valbara kurser, 30 hp

b) Praktik, 30 hp

c) Utbytesstudier, 30 hp

Termin 4

Masteruppsats, 30 hp

eller

Fördjupningskurs I, 15 hp

a) Empirisk-praktisk

b) Exegetisk-hermeneutisk

c) Historisk

d) Filosofisk

samt

Masteruppsats, 15 hp

Se respektive kursplan för mer information.

Undervisning

Föreläsningar och lärarledda seminarier varvas medsjälvstudier. Examination sker genom skriftliga eller muntliga prov och olika typer av skriftliga uppgifter. Uppsats skrivs enskilt under vägledning av en utsedd handledare. Studenten följer också kontinuerligt en serie av uppsatsseminarier.

Se respektive kursplan för mer information.

Det förekommer kurslitteratur på engelska. Undervisningstillfällen kan komma att genomföras på engelska.

Examen

Teologie masterexamen, huvudområde religionsvetenskap. Efter ett års studier finns möjlighet att ta ut en Teologie magisterexamen om 60 hp.

Huvudområde i examen omfattar minst 60 hp för masterexamen och minst 30 hp för magister­examen. I huvudområdet ska för magisterexamen ingå ett självständigt uppsatssarbete om 15 hp och för masterexamen ett självständigt uppsatsarbete om 30 hp, alternativt två uppsatsarbeten om vardera minst 15 hp.

Övriga föreskrifter

Kurserna inom programmet skall genomgås i den ordning som anges i denna utbildningsplan.  Antagning till kurserna sker terminsvis efter anmälan på det sätt som institutionen föreskriver. Den särskilda behörigheten för varje kurs prövas i samband med att anmälan behandlas. Behörighetskraven framgår av respektive kursplan. Platsgaranti gäller förutsatt att anmälan har skett i enlighet med föreskrifterna.

Den student som avser att göra studieuppehåll ska ansöka om detta i god tid. Studieuppehåll begärs för en eller två terminer i taget, varvid sökande med något av de särskilda skäl som anges i högskoleförordningen garanteras rätt att återkomma till utbildningen efter uppehållet.