Behörighetskrav

Kandidatexamen med ett biovetenskapligt ämne som huvudområde, (t.ex. biomedicin, bioteknologi, läkarprogram, veterinärprogram) från ett internationellt erkänt universitet, inklusive 10 hp i vardera cellbiologi, biokemi och genetik.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfyller du kravet på engelska.)

Syfte

Programmet är utformat som förberedelse till biomedicinsk forskarutbildningoch för att ge studenterförutsättningar till välgrundade val av avhandlingsprojekt. Programmet ger en teoretisk bas, praktisk erfarenhet av två forskningsprojekt, en bred och djup kunskap om aktuell biomedicinsk forskning samt ett nätverk av kontakter med forskare.

Programmet syftar till att ge:

• en solid teoretisk och metodologisk grund för vetenskaplig problemlösning och kritiskt tänkande.
• kunskap om hur genomik av såväl humana som icke-humana organismer kan bidra till förståelse av human fysiologi och sjukdom.
• kunskap om hur signaler från omgivningen styr cellers beteende.
• kunskap om bakomliggande cellbiologiska mekanismer till uppkomst av cancer.
• färdighet i bioinformatisk analys av biologiska data.
• praktisk erfarenhet från egna forskningsprojekt samt inblick i och kunskap om flera andra pågående projekt.
• färdighet i statistisk analys av experimentella resultat.
• färdighet i vetenskaplig presentationsteknik.
• brett kontaktnätverk av forskare verksamma inom akademi, sjukvård och företag

Mål

Studenten ska efter genomgånget program kunna

• tillämpa ett vetenskapligt förhållningssätt vid bedömning av forskningsresultat och vetenskapsrelaterade utsagor.
• använda information inom biomedicinsk och jämförande genomik till medicinsk forskning.
• beskriva viktiga mekanismer för cellers kommunikation med omgivningen och deras betydelse för hälsa och sjukdom.
• beskriva viktiga biologiska egenskaper i olika tumörer (”hallmarks of cancer”) och aktuella behandlingsmetoder.
• känna till och använda relevanta bioinformatiska metoder/verktyg för hantering och analys av stora biologiska dataset.
• söka och skriftligt sammanfatta vetenskapliga texter.
• planera och genomföra forskningsprojekt, samt värdera metoder och tolka resultat.
• tillämpa relevanta statistiska metoder för analys av experimentella resultat.
• presentera resultat från genomförda projekt muntligt och skriftligt på ett pedagogiskt sätt.
• tillämpa etiska regler och normer vid genomförande och rapportering av forskningsprojekt, samt värdera resultatens betydelse ur etiska perspektiv.

Programmets uppläggning

Programmet består av

År 1

3MR100 Jämförande genomik för biomedicin, 15 hp

3MR101 Biomedicinsk forskningsmetodik, 15 hp

3MR102 Cellulär kommunikation, 7,5 hp

3MR104 Cell- och tumörbiologi, 7,5 hp

3MR103 Bioinformatik, 15 hp

År 2

3MR001 Avancerad forskningspraktik, 30 hp

3MR010 Examensarbete, 30 hp

Studenter som läst minst 60 hp på avancerad nivå inom medicinsk vetenskap/biovetenskap vid annan fakultet/universitet kan ansöka om tillgodoräknade av första årets studier.

Under det första året får studenten en omfattande teoretisk bas för att bedriva modern biomedicinsk forskning.Viktiga koncept inom cellbiologi från gen till uttryckt protein och cellulär aktivitet behandlas, liksom metoder för bioinformatisk analys av stora datamängder. Studenten får tillfällen att arbeta med ett urval av pågående frågeställningar och projekt vid institutionen och får därmed träna på praktiska och teoretiska moment i biomedicinsk forskning.

Under det andra året får studenten fördjupad praktisk forskningsträningen genom ett individuellt projektarbete på sammanlagt cirka 15 veckor under termin 3 och ett examensarbete på cirka 19 veckor under termin 4. Studenterna handleds av disputerade forskare och samverkar med forskargrupperna på liknande sätt som doktorander. Under termin 3 deltar studenten dessutom i en biostatistik-kurs (3 veckor) och en kurs i vetenskaplig presentationsteknik (1 vecka) vilka förbereder studenten för viktiga aspekter av vetenskaplig data-hantering och presentation.

Projekten redovisas vid gemensamma presentationer där studenterna diskuterar varandras forskningsresultat, val av forskningsmetoder och erfarenheter från de olika praktikplatserna. Under termin 3 sammanställer studenten även en översiktsartikel om projektets forskningsområde. Examensprojektet redovisas skriftligt (master-uppsats) och presenteras muntlig vid ett mini­symposium.

Alla undervisningsmoment sker på engelska.

Undervisning

Undervisningen på masterprogrammet i Medicinsk forskning består av föreläsningar, seminarier och workshops, dator-övningar, laborativa övningar samt projektarbeten. Föreläsningarna har en stark förankring i pågående forskning vid institutionen inom områdena jämförande genomik, bioinformatik och cell- och tumörbiologi. Målet med seminarierna och workshops är att utveckla förmågan att tolka och kritiskt bedöma vetenskapliga resultat, metoder och texter, samt att sammanställa fakta och att dra slutsatser. Övning i att formulera vetenskapliga frågeställningar och att välja experimentella strategier utgör integrerade och obligatoriska moment under utbildningens första år. Praktiska övningar har som mål att ge laborativa färdigheter samt att belysa pågående forskning inom respektive område; dessa utförs delvis på forskningslaboratorier som en del av pågående forskningsprojekt. För att träna förmågan att bedömatillvägagångssätt, tolka resultat och lösa problem diskuteras uppnådda resultat regelbundet vid seminarier.

För detaljer se specifika kursplaner. Undervisningen ges på engelska.

Examen

Programmet leder till en medicine masterexamen med huvudområde medicinsk vetenskap.