Beslut och riktlinjer

Masterprogrammet i infektionsbiologi är inrättat efter beslut av Uppsala universitets rektor 2008-07-01 efter förslag från fakultetsnämnden för medicin och farmaci.

De allmänna målen i högskolelagen för utbildning på avancerad nivå skall gälla.

Programmet kan läsas som en påbyggnad på grundexamen inom ex vis biologi, biomedicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, farmaceutisk kemi, kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap eller veterinärmedicin.

Behörighetskrav

Kandidatexamen om 180 hp inom biologi, (bio-)medicin, bioteknologi, farmaci, farmaceutisk biovetenskap, (farmaceutisk)kemi, medicinsk vetenskap, agronomi, husdjursvetenskap, veterinärmedicin eller liknande som ger relevant kunskap inom cellbiologi, genetik, biokemi och molekylärbiologi. Kunskap om och erfarenhet av laborativt arbete.

Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6. (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.)

Syfte

Utifrån en grundläggande kunskap om de biologiska/kemiska mekanismer som reglerar infektiösa processer skall programmet ge en kunskapsfördjupning inom ämnesområdet infektionsbiologi med en stark förankring i den forskning som bedrivs vid medverkande myndigheter. Efter utbildningen skall studenten ha förvärvat metodologiska färdigheter och djupgående kunskaper i infektionsbiologi för att kunna arbeta med forsknings-, utvecklings- och utredningsarbete, alternativt avancerad yrkesverksamhet inom näringsliv, myndighet, eget företagande eller fortsatt utbildning på forskarnivå.

Mål

För godkänd examen på avancerad nivåskall studenten ha djupa och breda teoretiska kunskaper inom ämnesområdet infektionsbiologi. Dessutom skall studenten besitta avancerad kunskap och praktisk erfarenhet av experimentella system och tekniker relevanta för ämnesområdet. Med denna kunskap skall studenten självständigt kunna

• utifrån komplicerade sammanhang definiera och analysera problem, formulera strategier och praktiska tillvägagångssätt för att lösa problem, genomföra och driva vetenskapliga undersökningar och projekt, samt kritiskt analysera och värdera insamlade data.

• följa kunskapsutvecklingen och kritiskt inhämta kunskap om och utvärdera vetenskapliga resultat och modeller, sammanfatta och presentera slutsatser i tal och skrift.

• värdera infektionsbiologiska frågeställningar utifrån etiska, ekonomiska och ekologiska perspektiv.

• samverkan med andra och som ansvarig arbeta med att driva projekt, utredningar och utvecklingsarbete, samt kommunicera resultat till tredje part.

Programmets uppläggning

Första årets studier skall ge en djup förståelse för de molekylära processer som styr interaktionen mellan patogena virus, bakterier, parasiter och svampar och deras värdar. De processer som reglerar infektionsförloppet beskrivs utifrån det immunologiska försvaret, men också utifrån den infekterande organismens strategier att undkomma detta försvar. Dessa kunskaper utgör utgångspunkt för mer tillämpade frågeställningar rörande infektionssjukdomar hos djur och människor avseende bland annat zoonotiska infektioner. Första året avslutas med studier av molekylära processer för antimikrobiellterapi och resistensutveckling samt diagnos och klinisk symptombild ur olika organperspektiv.

År två ska ge kunskap om infektionssjukdomars problematik avseende uppkomst, evolution och spridning samt verktyg för kontroll och prevention på lokal och global nivå. Här behandlas även livsmedelsburna infektioner samt infektionssjukdomars roll ur ett globalt perspektiv med särskild hänsyn till utvecklingsländernas problematik. Dessutom ingår studier inom mikrobiell mångfald patogenförekomst i olika ekosystem samt fördjupat praktiskt arbete med mikrobiologiska och infektionsbiologiska analysmetoder.

Programmet avslutas med ett självständigt arbete under termin fyra motsvarande 30 högskolepoäng men som kan påbörjas redan under termin tre och då utgöra 45 högskolepoäng. Valt ämne ska rymmas inom ämnesområdet infektionsbiologi och kan utföras vid akademisk enhet, företag eller inom den offentliga sektorn, i Sverige eller utomlands.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, laborativa övningar och projektarbeten. Föreläsningarna har en stark förankring i pågående forskning inom det infektionsbiologiska området. Målet med seminarierna är att utveckla förmågan att förstå, tolka och kritiskt bedöma vetenskapliga texter. Seminarierna innefattar även träning i att kritiskt granska metoder och resultat, sammanställa fakta och att dra slutsatser. Praktisk erfarenhet av experimentella strategier och vetenskapliga frågeställningar utgör integrerade och obligatoriska moment under utbildningens första år. Labbövningar har som mål att belysa pågående forskning inom respektive område och utförs delvis på forskningslaboratorier som en del av pågående forskningsprojekt. För att träna förmågan att bedöma tillvägagångssätt, tolka resultat och lösa problem diskuteras uppnådda resultat regelbundet vid seminarier.

Undervisningen ges på engelska.

Examen

Programmet leder till en masterexamen i medicinsk vetenskap med huvudområde infektionsbiologi.

Övriga föreskrifter

Utbildningen följer en bunden studiegång, vilket innebär att kurserna skall läsas i fastställd ordning. Dispens från tillträdeskraven kan endast beviljas om särskilda skäl föreligger.