Pedagogik B
Kursplan, Grundnivå, 2PE171
- Kod
- 2PE171
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Pedagogik G1F
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 14 juni 2018
- Ansvarig institution
- Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi
Allmänt
Kursen är en fortsättningskurs på grundnivå och utgör högskolepoängen 31-60 i pedagogik. Kursen kan ingå i det beteendevetenskapliga kandidatprogrammet.
Delkurs 3 och 4 samläses med Pedagogik med inriktning mot vuxna och arbetsliv B. Kursplanen gäller fr.o.m. VT2019.
Behörighetskrav
Minst 22,5 hp från Pedagogik A
Innehåll
Kursen består av fyra delar om vardera 7,5 högskolepoäng:
- Stabilitet och förändring: Styrning och organisering av utbildning, 7,5 hp
- Det livslånga lärandet: Teorier om lärande och inlärning, 7,5 hp
- Att tala och samtala: Kommunikation och professionella samtal, 7,5 hp
- Projektarbete, 7,5 hp
Stabilitet och förändring, 7,5 hp
Stabilitet och förändring: Styrning och organisering av utbildning
Vad räknas som kunskap? Hur förväntas olika former av utbildning bidra till kunskapsutveckling för individer och samhälle? Hur styrs och organiseras utbildning och hur mäter vi dess utfall? I denna delkurs identifieras olika principer och instrument för styrning av utbildning. Vidare behandlas frågan om hur traditioner upprätthålls och omformas inom och genom utbildningsinstitutioner.
Mål
Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:
- redogöra för några centrala begrepp och perspektiv inom läroplansteori
- beskriva, analysera och kritiskt reflektera kring olika principer och instrument för styrning av utbildning.
- uppvisa en förståelse av utbildningsinstitutioners producerande och reproducerande samhällsfunktion.
Innehåll
- Läroplansteori
- Utbildningsinstitutioners framväxt och utveckling
- Kontroll och utvärdering som exempel på instrument för styrning av utbildning
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och workshops.
Examination
Kursen examineras muntligt och skriftligt, exempelvis genom skriftlig salstentamen, skriftlig hemtentamen, skriftliga och muntliga presentationer.
Det livslånga lärandet: Teoretiska perspektiv på lärande, 7,5 hp
Lär sig människor alltid av sina erfarenheter? Vad menas med att lärandet är livslångt? Lärande är en grundläggande mänsklig aktivitet. Det finns dock en flora av teorier om hur denna mänskliga aktivitet ska förstås och förklaras. I denna delkurs får studenter stifta bekantskap med de teorier om lärande och inlärning som är centrala för modern forskning i ämnet. Teorierna behandlar lärandeprocesser i institutioner som skolan och familjen såväl som organisationen och arbetsplatsen.
Mål
- redogöra för några centrala teoretiska perspektiv på lärande och inlärning samt kunna placera dessa i sina vetenskapsteoretiska sammanhang
- diskutera och jämföra centrala teorier om lärande och inlärning i olika institutionella sammanhang
- analysera hur olika praktiker kan förstås utifrån centrala teorier om lärande och inlärning
Innehåll
- Centrala teorier om lärande och inlärning samt dess vetenskapsteoretiska grunder
- Centrala teorier om lärande och inlärning i olika institutionella sammanhang
- Övningar i att tolka praktiska exempel utifrån de olika teorierna
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och workshops.
Examination
Kursen examineras muntligt och skriftligt, exempelvis genom skriftlig salstentamen, skriftlig hemtentamen, skriftliga och muntliga presentationer.
Att tala och samtala:Kommunikation och professionella samtal, 7,5 hp
Hur kommunicerar vi i olika sammanhang? Vad utgör ett professionellt samtal? På vilka sätt intar vi olika roller när vi samtalar? I denna delkurs ges en orientering i grundläggande kunskaper om metoder och förhållningssätt i relation till samtal med särskilt fokus på sociala processer och maktrelationer. Delkursen innehåller också praktiska moment som syftar till att ge studenter möjlighet att träna kommunikativa färdigheter samt till att ge verktyg för att analysera egna övningssamtal utifrån teoretiska perspektiv.
Mål
Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:
- redogöra för och kritiskt reflektera över olika teoretiska begrepp och perspektiv på kommunikation och interaktion
- uppvisa en grundläggande förmåga att planera och genomföra professionella samtal
- genomföra analyser av samtal
Innehåll
- Begrepp och perspektiv inom kommunikations- och interaktionsforskning
- Samtal som förändrings- och utvecklingsinstrument
- Samtalsövningar
- Analys av genomförda samtal
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, grupparbeten, praktiska övningar och seminarier.
Examination
Kursen examineras muntligt och skriftligt, exempelvis genom skriftlig salstentamen, skriftlig hemtentamen, skriftliga och muntliga presentationer.
B-uppsats, 7,5 hp
Denna delkurs syftar till att studenten skall kunna formulera ett pedagogiskt problem och genomföra en undersökning som redovisas i skriftlig form. Undersökningen genomförs i mindre grupper som ett projektarbete.
Mål
Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:
- självständigt initiera, planera, genomföra och avrapportera en vetenskaplig undersökning inom pedagogik som kunskapsområde
- systematiskt söka och värdera forskning inom valt problemområde
- motivera val av teori och metod
- analysera empiri med hjälp av teori
- på ett kritiskt och reflekterande sätt diskutera eget och andras vetenskapliga arbete
Innehåll
- den vetenskapliga uppsatsens innehåll och form
- insamling av material
- analys av insamlat material
- forskningsöversikt
- vetenskapligt skrivande och referenshantering
- god forskningssed
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, handledning och examinerande slutseminarium.
Examination
Delkursen examineras genom skriftligt prov samt muntliga och/eller skriftliga redovisningar.
Examination
Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2022, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2022, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2022, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2016, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2016, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2015
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2011
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2010
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2008, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2008, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2007