Allmänt

Kursen är en baskurs på grundnivå och utgör högskolepoängen 1-30 i Pedagogik. Kursen kan ingå i huvudområdet pedagogik i kandidat-, magister- och masterexamen eller utgöra biområde i kandidat-, magister- och masterexamen. Kursen är obligatorisk inom Beteendevetenskapligt kandidatprogram, 180 högskolepoäng.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Innehåll

Kursen består av fyra delar om vardera 7,5 högskolepoäng

• Människan i samhället: Introduktion till pedagogik som vetenskap, 7,5 hp.
• Från Platon till Piaget: Pedagogikens historia från antiken till nutid, 7,5 hp.
• Socialisation, fostran och identitetsformering: Sociala påverkansprocesser i praktiken, 7,5 hp.
• Litteraturstudie i pedagogik, 7,5 hp.

Människan i samhället, 7,5 hp

Människan i samhället: Introduktion till pedagogik som vetenskap

Hur formas och utvecklas människan genom lärande i olika sociala och kulturella sammanhang? Hur kan lärande förstås utifrån olika teoretiska perspektiv? Vilken typ av forskningsfrågor studeras inom området? I denna delkurs behandlas grundläggande begrepp och perspektiv inom pedagogik.

Mål:

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för centrala begrepp inom pedagogik som kunskapsområde
• identifiera olika former av lärande- och utvecklingsprocesser i samhället
• redogöra för några centrala forskningsfrågor och perspektiv i relation till olika institutioner såsom familj och utbildning samt arbetsliv.

Innehåll:

• Grundläggande begrepp och forskningsperspektiv inom pedagogik
• Pedagogiska processer i institutionella sammanhang
• Människan som en lärande aktör i samhället

Undervisning:

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och workshops.

Examination:

Examination sker skriftligt och/eller muntligt samt genom deltagande i obligatoriska moment.

Från Platon till Piaget, 7,5 hp

Från Platon till Piaget: Pedagogikens historia från antiken till nutid

Vilket inflytande har Aristoteles haft på det västerländska pedagogiska tänkandets historia? Vad hände med synen på pojkar och flickors utbildning under upplysningen? Varför fick barn från olika sociala klasser olika utbildning fram till 1900-talets mitt? Är lärande biologiskt betingat eller socialt och kulturellt? I denna delkurs behandlas pedagogikens och det pedagogiska tänkandets historia från antiken till samtiden. Vi läser utdrag av klassiska teorier och texter samt diskuterar dessa i sin historiska kontext. Däribland ingår även att studera nutida pedagogiska program i ljuset av pedagogikens idéhistoria.

Mål:

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för, jämföra och analysera centrala pedagogiska tanketraditioner i institutionella, idéhistoriska och historiska kontexter från antiken till modern tid.
• redogöra för, jämföra och analysera några centrala teorier om lärande och utveckling samt placera dessa i sina vetenskapsteoretiska traditioner.

Innehåll:

• Pedagogikens historia
• Pedagogikens framväxt som vetenskap
• Klassiska teorier om lärande och utveckling

Undervisning:

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och workshops.

Examination:

Examination sker skriftligt och/eller muntligt samt genom deltagande i obligatoriska moment.

Socialisation, fostran och identitetsformering, 7,5 hp

Socialisation, fostran och identitetsformering: Sociala påverkansprocesser i praktiken

Hur uppstår normer och värderingar? Hur påverkar de vår syn på oss själva och andra? Hur formas våra identiteter? Hur lär vi oss att agera på olika sätt i olika sammanhang? Skiljer sig sociala påverkansprocesser mellan olika kontexter? I denna delkurs behandlas socialisations- och fostransprocesser inom olika institutioner såsom familj, skola, kamratgrupper och arbetsliv. Delkursen innebär även en första fördjupning i makt- och normaliseringsprocesser i samhället, samt problematiserar hur dessa kan förstås i relation till hur såväl individer som grupper socialiseras, fostras och formar identitet.

Mål:

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

• redogöra för och förklara några centrala teorier om socialisation, fostran och identitetsformering.
• beskriva och kritiskt reflektera kring socialisation, fostran och identitetsformering i relation till olika maktstrukturer i samhället, med särskilt fokus på genus, klass, etnicitet och ålder.
• identifiera och analysera vilka uttryck sociala påverkansprocesser kan ta sig inom olika institutioner såsom skola, familj, kamratgrupper och arbetsliv.

Innehåll:

• Socialisations- och fostransprocesser i olika samhällsinstitutioner
• Individers och gruppers identitetsformering
• Normalisering och maktstrukturer i utbildningssystemet och övriga samhället

Undervisning:

Undervisningen består av föreläsningar, grupparbeten, workshops och seminarier.

Examination:

Examination sker skriftligt och/eller muntligt samt genom deltagande i obligatoriska moment.

Litteraturstudie i pedagogik, 7,5 hp

Hur genomförs en litteraturstudie? Hur formuleras en vetenskaplig frågeställning? Hur besvaras den? Hur kan man presentera vetenskap i såväl muntlig som skriftlig form? Delkursen ger möjlighet till fördjupning inom ett eget valt avgränsat område inom pedagogik. Kursen ger även övning i att söka, värdera och tolka vetenskaplig litteratur.

Mål:

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

• planera och genomföra en mindre litteraturstudie inom ett begränsat pedagogiskt vetenskapligt område
• planera och genomföra en muntlig presentation av ett vetenskapligt arbete
• tillämpa grundläggande principer i vetenskapligt skrivande, däribland ett vedertaget referenssystem
• granska andra studenters arbete och ge relevant och väl underbyggd återkoppling i ett vetenskapligt sammanhang.

Innehåll:

• Den vetenskapliga litteraturstudiens grunder
• Fördjupning i ett eget valt område inom pedagogik
• Metoder för att söka, värdera och tolka vetenskaplig litteratur
• Grundläggande kunskaper i vetenskapligt skrivande och muntlig framställning
• Granskning av vetenskapliga arbeten.

Undervisning:

Undervisningen består av föreläsningar, grupparbeten, workshops och seminarier.

Examination:

Examination sker skriftligt och muntligt samt genom deltagande i obligatoriska moment.