Är programmet rätt för dig?

Filmer om programmet

Logopedprogrammet

Träffa Nathalie och Lovisa, studenter på Logopedprogrammet. Vad får de lära sig under utbildningen, vad är det bästa med universitetet och varför ska man läsa programmet?

Livets logoped

En logoped jobbar med människor i alla åldrar, från första till sista trappsteget. Träffa Anna som jobbar på akademiska sjukhuset, Rasmus som är doktorand och Sofia som är universitetsadjunkt.

Logopedyrket

Vad innebär logopedyrket och vilka patientgrupper möter och behandlar en logoped? Få en inblick på några patientbesök och lyssna till Margareta Gonzalez Lindh, specialistlogoped.

Om stamning

Ungefär 50 mijoner personer i världen stammar. Vad är stamning? Varför stammar man och vad får du lära dig om stamning inom logopedprogrammet?

Studentartiklar

Våra studenter skriver ibland korta, populärvetenskapliga artiklar. Här är tre sådana som kan ge lite inblick i den kunskap som logopeder besitter och den nytta de kan göra.

Glassen är död!

En del svar är även riktigt uppfinningsrika och roliga, som till exempel glassen är död istället för ordet smälta.

Läs artikeln "Glassen är död!"

Man talar ibland om att en person har ett rikt ordförråd. Men vad menas med det? Jo, att personen har ett stort antal ord lagrade i hjärnan och mycket kunskap kring dessa. Denna ordkunskap handlar om att veta hur orden används i olika sammanhang och att kunna associera dem till andra ord man känner till.

När ordförrådet tryter

Det kan vara svårt att hitta rätt ord när man ska uttrycka sig, särskilt på ett språk som inte är ens modersmål. En grupp som ibland har svårt för detta är därför flerspråkiga barn. När ordförrådet tryter finns det olika strategier de kan ta till för att ändå göra sig förstådda. Ett sätt är att helt enkelt beskriva det man vill säga med andra ord, till exempel en sån man gör kläder med, istället för symaskin. En annan strategi är att hitta på ett nytt ord, exempelvis vägare istället för våg. Barnet kan också försöka säga ordet på det språk det behärskar bäst. Men trots att barnet inte alltid kan formulera sig tydligt och korrekt kan det mycket väl ha en god ordkunskap!

Hur ser barnens ordkunskap ut?

Vi har studerat flerspråkiga barns felaktiga svar i ett ordförrådstest för att ta reda på hur deras ordkunskap egentligen ser ut. Ett barn som säger man åker till bilden av en rutschkana vet troligen vad föremålet används till och var det förekommer, även om det inte kan plocka fram det rätta ordet på svenska. En del svar är även riktigt uppfinningsrika och roliga, som till exempel glassen är död istället för ordet smälta.

Ta tjuren vid hornen och öka ordkunskapen

Vad kan man då göra för att utöka ett barns ordförråd och berika kunskapen kring orden? Läs mycket böcker och diskutera innehållet! När man stöter på ett nytt ord kan man prata om alla olika sammanhang ordet kan användas i. Man kan också prata om vilka olika betydelser ett ord kan ha. Ordet horn kan exempelvis syfta på allt ifrån hornet på en noshörning, blåsinstrumentet valthorn, ett signalhorn, uttrycket ta tjuren vid hornen till Afrikas horn. Genom att utöka ordkunskapen på det här sättet blir det också lättare att hitta orden!

Vad sa du?

Ibland kan omgivningen misstänka att barnet har hörselnedsättning och barnet får därför undersöka hörseln, men hörseltestet visar en perfekt hörsel.

Läs artikeln "Vad sa du?"

Tänk dig att du har perfekt hörsel men ändå har svårt att lyssna på vad andra säger. Det låter motsägelsefullt men är fullt möjligt för vissa barn. Auditory Processing Disorder (APD) är en omdiskuterad diagnos som varit relativt okänd i Sverige men har på senare tid nått hit över Atlanten. Men vad beror lyssningssvårigheterna på egentligen? Det är en gåta som forskarna är oeniga om.

Lyssningssvårigheter trots normal hörsel

Du sitter i klassrummet och lyssnar på läraren. Några klasskompisar pratar i bakgrunden, någon gungar på en knarrande stol, men du kan ändå höra vad läraren säger. Barn med lyssningssvårigheter har inte den förmågan utan får istället svårt att ta in och förstå vad läraren säger. Ibland kan omgivningen misstänka att barnet har hörselnedsättning och barnet får därför undersöka hörseln, men hörseltestet visar en perfekt hörsel. Lyssningssvårigheter är alltså precis vad det låter som; svårigheter att lyssna trots normal hörsel, och framförallt i bullriga miljöer! Lyssningssvårigheter går inte att bota men anpassningar kan underlätta svårigheterna.

Ett splittrat forskningsläge

Forskarna har delade åsikter kring både terminologi och orsak bakom lyssningssvårigheter. Vissa forskare anser att APD är termen som bör användas och att orsaken är en nedsättning i en specifik hjärnfunktion som bearbetar hörsel. Andra forskare föredrar att använda termen lyssningssvårigheter och håller inte med om att svårigheterna orsakas av en specifik nedsättning i hjärnan. De vill istället förklara svårigheterna med flera olika faktorer så som uppmärksamhet, minne och språk.

Men spelar det verkligen någon roll?

Spelar orsaken till lyssningssvårigheter verkligen någon roll? Forskningen visar att barn som fått diagnosen APD eller lyssningssvårigheter blir hjälpta av samma åtgärder som barn med språkstörning eller ADHD. Det finns inga säkra svar på gåtan om APD/lyssningssvårigheter ännu, men det vi vet säkert är att det finns barn med svårigheter att lyssna och att de behöver rätt hjälp i tid. Ta upprepade ”vad sa du?” på allvar så kan vi förhoppningsvis undvika att barn med lyssningssvårigheter faller mellan stolarna!

Är du trött eller?

När någon sovit för lite kan den kroppsliga tröttheten avspegla sig i rösten som då låter knarrig eller inte lika klar som den brukar. Denna hesa stämma brukar beskrivas som den typiska ”morgonrösten”.

Läs artikeln "Är du trött eller?"

Är du en person med talets gåva? Då kan det vara extra viktigt att tänka först och tala sen. Det bästa för dig är kanske till och med att tiga innan du håller låda. Helst under en lång och god nattsömn.

En oönskad upptäckt

Du vaknar av att telefonen ringer och det är din partner i andra änden. Låg du och sov?” frågar hen. Du blir lika förundrad varje gång. Hur i hela friden kan det höras av bara ett litet ”god morgon”?

Morgonrösten

Vi vet att en dålig nattsömn både försämrar koncentrationsförmågan och humöret. Att sömnen även kan ge avtryck på rösten är däremot en relativt ny upptäckt. När någon sovit för lite kan den kroppsliga tröttheten avspegla sig i rösten som då låter knarrig eller inte lika klar som den brukar. Denna hesa stämma brukar beskrivas som den typiska ”morgonrösten”. Det spekuleras i att vätskebalansen i struphuvudet rubbas under sömnen och kan göra stämbanden lika torra som sanden i Sahara. Denna uttorkande effekt är därför troligen boven i dramat när det kommer till vår trögstartade och hesa morgonstämma. Men när dagen rullar på och kroppen ställs i balans igen verkar sömnens påverkan på rösten tyna bort. Dessutom vet vi att sömnen är extra viktig för röstens återhämtning. Om du då natt efter natt måste räkna får efter får har stämbanden ingen chans till sin viktiga återhämtning.

Tala är silver, tiga är guld

Men vad kan du då göra för att sova bättre och förbereda rösten för dagens bravader? Ett sömntips är att undvika telefon och dator vid läggdags eftersom det blå ljuset gör dig mindre trött och stör den naturliga dygnsrytmen. Om du fortsätter att sova dåligt kan du ändå vårda din röst som en skör liten bebis. Drick mycket vatten, överrösta inte bullriga ljud och tig så att rösten får vila. Så var sparsam med att hålla låda, puffa kuddarna och sov nu riktigt gott!

Till programmet