Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Mål

Gemensamma kursmål

Studenten ska efter genomgången kurs kunna:

• redogöra för det centrala ämnesinnehållet i svenska som andraspråk
• diskutera och använda grundläggande språkvetenskapliga och ämnesdidaktiska begrepp och teorier
• diskutera centrala styrdokument och kunna omsätta delar av dessa i en undervisningspraktik
• planera och didaktiskt omvandla ämnesinnehåll med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers förutsättningar för lärande
• bedöma språklig utveckling med utgångspunkt i centrala styrdokument och elevers förutsättningar för lärande. 

Kursmål för delkursen Flerspråkighet i samhället och hos individen

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• redogöra för och exemplifiera fenomenet flerspråkighet på såväl samhälls- som individnivå
• sammanfatta centrala aspekter av språkpolitik och språkplanering i svenskt och internationellt perspektiv
• förklara och problematisera sambandet mellan språkpolitik, språkideologi och attityder till språklig mångfald
• beskriva och analysera flerspråkiga talares språkliga resurser och praktiker
• identifiera och diskutera olika former av migrationsrelaterad språklig variation
• visa god skriftlig och muntlig förmåga till stöd för undervisningen i ämnet
• visa kunskaper och färdigheter i ämnesdidaktik inklusive metodik i olika undervisningssituationer.

Kursmål för delkursen i Svenskans plats bland världens språk

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• redovisa kunskaper om svenska språkets släktskap med andra språk i världen
• beskriva svenskans grammatik i ett kontrastivt och typologiskt perspektiv samt redogöra för typologiskt sällsynta drag inom svenskans syntax och morfologi
• analysera inlärargrammatik i svenska med hänsyn till typologisk markering
• kritiskt reflektera över språksläktskapets och den typologiska markeringens betydelse för inlärningen av svenska som andraspråk.

Kursmål för delkursen i Uttalsdidaktik i svenska som andraspråk

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• redovisa grundläggande kunskaper i svenskans ljudsystem
• redogöra för svenskans ljudsystem och -regler i ett språkjämförande perspektiv
• analysera och bedöma inlärares uttal med fokus på vanligt förekommande uttalssvårigheter
• planera uttalsundervisning genom att reflektera över läromedel, material och metoder.

Kursmål för delkursen Språkutveckling hos flerspråkiga barn

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• ​redogöra för språkutvecklingen hos flerspråkiga barn inklusive förstaspråksutvecklingen och dess betydelse för andraspråksinlärningen    
• redogöra för centrala begrepp och teorier inom andraspråksinlärning
• redogöra för och exemplifiera hur olika individuella faktorer som ålder, språkbegåvning och motivation kan påverka andraspråksinlärning hos barn
• kritiskt reflektera över betydelsen av teorier om flerspråkig språkutveckling och andraspråksinlärning för undervisning i svenska som andraspråk.

Kursmål för delkursen Bedömning av flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• analysera och bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling med hjälp av olika typer av verktyg
• redogöra för faktorer som påverkar läs- och skrivutvecklingen hos flerspråkiga elever
• identifiera språkliga utmaningar i skönlitteratur ur ett andraspråksperspektiv
• motivera och förklara didaktiska val av skönlitterär läsning ur ett andraspråksperspektiv.

Kursmål för delkursen Undervisning av flerspråkiga elever

Studenten ska efter genomgången kurs kunna

• ​redogöra för och diskutera framväxten av skolämnet svenska som andraspråk i ett historiskt, samhälleligt och internationellt perspektiv
• resonera kring flerspråkig utbildning på ett lokalt och ett globalt plan
• kritiskt reflektera över och bedöma möjliga val av läromedel, material och metoder inom ämnet med hänsyn till elevers förutsättningar för lärande
• planera undervisning i ämnet utifrån relevant forskning.

Innehåll

Flerspråkighet i samhället och hos individen, 7,5 hp

Den här delkursen handlar om flerspråkighet på såväl samhälls- som individnivå. Ur ett samhällsperspektiv diskuterar vi bland annat olika språks status i det svenska samhället. För vilka funktioner används svenska och när används andra språk? Vad gör vi i Sverige för att garantera alla människors rätt till språk? Vilken roll spelar språkpolitiken för den språkliga mångfalden? Hur påverkade är vi av olika språkideologiska föreställningar, till exempel föreställningen att enspråkighet är det normala? Ur ett individperspektiv diskuterar vi flerspråkiga talares språkliga resurser och praktiker, inklusive kodväxling och olika former av migrationsrelaterad språklig variation såsom förortsslang.

Svenskans plats bland världens språk, 3 hp

Den här delkursen ger inblick i både svenska språkets släktskap med andra språk i världen och hur svenskans grammatiska egenskaper förhåller sig till andra språks. Ämnet språktypologi introduceras och språkvetenskapliga begrepp som typologisk markering används för att jämföra svenskans grammatiska strukturer och regler med andra språks. Svenskans släktskapsförhållande till inlärares modersmål och olika grammatiska strukturers typologiska markering diskuteras i relation till inlärningssvårigheter i svenska som andraspråk och relevans för undervisningen.     

Uttalsdidaktik i svenska som andraspråk, 4,5 hp

I den här delkursen utgår vi ifrån svenskan för att undersöka hur olika ljud och melodier i språk uppstår. Du får kunskaper om vilka ljudegenskaper i svenskan som är ovanliga genom jämförelser med andra språk. Du får även tillfälle att analysera utländska brytningar för att upptäcka vilka svenska ljud som är svåra att lära sig. I kursens praktiska del gör du en brytningsanalys där du lyssnar på andraspråkstalares tal och analyserar det utifrån de teoretiska kunskaper kursen ger för att konstatera vad som behöver förändras i uttalet, varför, och hur man skulle kunna åstadkomma detta. Du deltar även i praktiska genomgångar och övningar i hur man kan lära ut och träna svenskt uttal i svenskundervisning i grundskolan.

Språkutveckling hos flerspråkiga barn, 4 hp

Kursen fokuserar på olika aspekter av språkutveckling hos flerspråkiga barn inklusive förstaspråksutveckling i ett språk som är i minoritetsställning och inlärningen av svenska som andraspråk i tidiga åldrar. Förstaspråkets betydelse för barnets kognitiva utveckling och lärande samt dess koppling till andraspråksinlärningen diskuteras. Kursen ger en översikt över andraspråksforskningens utveckling. Vi diskuterar hur den sociala miljön och individuella faktorer hos inlärarna själva påverkar hur deras andraspråkutveckling går till och hur långt de kommer i sin utveckling. Kursen berör även relevansen av olika teorier om språkutveckling och -inlärning för undervisningen av flerspråkiga elever.   

Bedömning av flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling, 7,5 hp

Kursen ger en beskrivning av flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling med fokus på faktorer som påverkar utvecklingen och hur utvecklingen kan stödjas. Du lär dig att använda olika typer av verktyg för att bedöma flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Inom ramen för kursen diskuteras också hur skönlitteratur kan användas i klassrummet, såväl för läsning som för diskussioner och skrivutveckling, samt vilka språkliga utmaningar som finns för andraspråkstalare vid läsning av skönlitteratur. Du får även öva på att knyta teori till praktik när du gör klassrumsobservationer som analyseras utifrån kurslitteraturen.

Undervisning av flerspråkiga elever, 3,5 hp

I denna delkurs står skolämnet svenska som andraspråk i centrum. Kursen tar upp ämnets utveckling i ett historiskt, samhälleligt och internationellt perspektiv. Begreppet tvåspråkig undervisning samt skolans och svenska som andraspråkslärarens roll diskuteras och problematiseras. Relevant ämnesdidaktisk och språkvetenskaplig forskning läses och används som stöd för att planera effektiv undervisning i ämnet i den aktuella årskursen. 

Undervisning

Undervisningen består av både förinspelade föreläsningar och föreläsningar i klassrum, seminarier, övningar och auskultationer. Även studiebesök kan förekomma. Undervisningsformerna varierar under de olika delkurserna. Delar av undervisningen är obligatorisk.

Examination

Examinationen består av individuella skriftliga uppgifter, muntliga presentationer i grupp, salstentamen, hemtentamen eller andra examinationsformer som är anpassade efter delkursernas olika behov. Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.

Övriga föreskrifter

En student har rätt att tentera denna kurs enligt denna kursplan i tre terminer efter aktuellt kurstillfälle. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges endast undervisning enligt senast antagna kursplan.