Behörighetskrav

120 hp, varav minst 90 hp i ett ämne inom Historisk-filosofiska, Samhällsvetenskapliga, Språkvetenskapliga, Juridiska, Teologiska eller Utbildningsvetenskapliga fakulteten, inkl. minst 15 hp i ett självständigt arbete

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• redogöra för sambandet och skillnaderna mellan natur­vetenskaper och kulturvetenskaper utifrån ett kulturepistemologiskt perspektiv i jämförelse med andra synsätt
• förklara begreppet symbolisk form och dess betydelse för att förstå den mänskliga naturen
• sammanfatta och utvärdera den kulturepistemologiska synen på relationen mellan religion, språk, konst, historia och vetenskap
• på ett ingående och balanserat sätt skilja mellan naturalistiska, sociala och kulturella förklaringar av mänskliga institutioner och artefakter.

Innehåll

Kulturepistemologi är inte namnet på ett etablerat forskningsområde utan snarare en paraplyterm som syftar på ett kunskapsteoretiskt angreppssätt som kan användas på frågeställningar där mänsklig kunskap och förståelse, inklusive självkännedom och självförståelse, konstrueras som tätt integrerade med - och uttryckta i och genom - kulturella praktiker och artefakter. Angreppssättet skiljer sig från socialepistemologin i det att medan den senare till stor del ägnar sig åt problem som har med berättigande av kunskapsanspråk att göra, syftar kulturepistemologin till att beskriva tänkande, förståelse och kunskap som fenomen, och att karakterisera kunskapen i olika sammanhang i förhållande till de villkor som sätts av det som filosofen Vincent Descombes kallar för våra "institutions of meaning". Enligt Ernst Cassirer, vars arbeten vi kommer att läsa under kursen, är människor i grunden "symboliska djur" som införlivar system av tecken med världen. Epistemologins uppgift blir då att tydliggöra möjlighetsvillkoren för "kulturen som ett faktum" ("fact of culture"), inbegripet den kunskap som skapas av vetenskaperna, utan att förminska dessas komplexitet.

Undervisning

Seminarieliknande föreläsningar. Föreläsningarna kommer att vara i hög grad interaktiva och studenterna förväntas närvara, förbereda sig och delta i samt bidra till diskussionerna.

Examination

Deltagande på föreläsningarna, två responsuppsatser (1 000 ord vardera) som presenteras och diskuteras under undervisningstid, muntliga kommentarer på andra studenters responsuppsatser och en slutlig kursuppsats (2 000 ord) om ett ämne som godkänts av läraren.

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare.