Behörighetskrav

15 hp kemi inklusive minst 5 hp från Kemiska principer I/Grundläggande kemi 10 hp eller Kemins grunder och principer. Genomgångna ytterligare 15 hp kurser i kemi och Linjär algebra och geometri I 5 hp.

Mål

Efter godkänd kurs skall studenten kunna:

• använda teorier inom mekanik, elektrostatik och vågrörelselära, enskilt och tillsammans, för att resonera kring ett kemiskt systems egenskaper
• lösa problem med hjälp av fysikaliska modeller samt reflektera kring deras användbarhet
• diskutera samband mellan makroskopiskt observerbara och molekylära egenskaper i kemiska system samt grundläggande principer bakom relevanta kemiska analysmetoder
• planera, genomföra och utvärdera ett experimentellt projekt som prövar grundläggande teorier inom klassisk fysik

Innehåll

Mekanik: Newtons ekvationer, arbete, energi, jämviktsstrukturer, reaktionsdiagram, rörelsemängd, rotationsrörelse, rörelsemängdsmoment. Elektrostatik: Coulombs lag, elektriskt fält och potential, elektrisk dipol, polarisation, dielektriska effekter, elektrostatisk energi. Periodisk rörelse: Vibrationer, grundläggande vågrörelselära, diffraktion, interferens.

Gammal version (gult ovan är nytt tillagt innehåll, Kondensatorer har tagits bort ovan):

Mekanik: Newtons ekvationer, rörelsemängd, rörelsemängdsmoment, arbete, energi, rotationsrörelse. Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential, elektrisk dipol. Elektrostatisk energi. Periodisk rörelse, vibrationer. Grundläggande vågrörelselära, diffraktion, interferens.

Undervisning

Föreläsningar, lektioner, seminarier och laborationer med muntliga studentpresentationer.

Examination

Skriftliga prov anordnas vid slutet av kursen (4 hp). Laborationerna (1 hp).

Om särskilda skäl finns får examinator göra undantag från det angivna examinationssättet och medge att en enskild student examineras på annat sätt. Särskilda skäl kan t.ex. vara besked om särskilt pedagogiskt stöd från universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning.