Kostvetenskap C: Kostsociologi
Kursplan, Grundnivå, 2HK053
- Kod
- 2HK053
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Kostvetenskap G2F
- Betygsskala
- Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
- Fastställd av
- Institutionsstyrelsen, 2 november 2016
- Ansvarig institution
- Institutionen för kostvetenskap
Allmänt
Kursen ingår i Dietistprogrammet 180 hp, Kostvetarprogrammet 180 hp samt är fristående
kurs i Kostvetenskap (C‐nivå). Kursen ges på heltid.
Behörighetskrav
Kostvetenskap A: Näringslära, 30 hp, samt minst 22,5 hp från Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik eller Kostvetenskap B: Livsmedelsvetenskap, 15 hp, och Dietetikens grunder, 15 hp.
Mål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- Redovisa grundläggande kunskaper om betydande teorier och begrepp inom det kostsociologiska fältet
- Analysera och värdera hur förändringar i tillgången på mat interagerar med individ, grupp och samhälle
- Visa förståelse för och en förmåga att kritiskt bedöma hur matvanor samt förhållningssått till kropp och hälsa interagerar med kultur, etnicitet, religion, klass och genus
- Analysera och värdera hur mat och måltider konstrueras, utövas och förmedlas i olikasociala kontexter
Innehåll
Kursen behandlar hur vetenskapliga teorier och perspektiv inom human‐ och samhällsvetenskaperna kan beskriva och förklara människors mat och matvanor, liksom synen på kropp och hälsa. Kursen ger en överblick i hur mat och måltider kan uttryckas i
relation till kultur, religion, etnicitet, migration, klass och genus, liksom i samband till mänskliga rättigheter. I kursen ingår också hur livsmedelskonsumtion och matvanor förändras under livscykeln, i relation till hushållsstrukturer och globala matsystem. Vidare belyses den offentliga måltidens struktur och utförande.
Undervisning
Undervisningen består av föreläsningar, litteraturseminarium och övningsuppgifter.
Examination
Examination sker genom skriftliga och muntliga individuella prov, seminarier och redovisningar. Inom ramen för kursen anordnas för varje skriftlig examination en ordinarie tentamen och en omtentamen. Dessutom finns ett tillfälle för s.k. uppsamlingstentamen. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden.
Övriga föreskrifter
Vid kursstart skall betygssättande lärare efter samråd med studerande fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.
Litteraturlista
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2022
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2021
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2020
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019, version 2
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2019, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2018
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2016, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2014
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2013, version 1
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2013
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2012
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010, version 2
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2010, version 1
- Litteraturlista giltig från och med höstterminen 2009
- Litteraturlista giltig från och med vårterminen 2008