Allmänt

Kursen ingår i Dietistprogrammet 120 poäng/180 högskolepoäng, Kostvetarprogrammet 120 poäng/180 högskolepoäng, kan utgöra specialisering inom Lärarprogrammet 140-220 poäng/210-330 högskolepoäng och ingå i Samhällsvetarprogrammet (magisterprogram) 160 poäng och Samhällsvetarprogrammet (kandidatprogram) 180 högskolepoäng. Kursen kan vara fristående kurs och utgör andra kurs av ämnet kostvetenskap. Huvudområde Kostvetenskap. Kursen ges på heltid.

Behörighetskrav

För att antas till kursen krävs kunskaper motsvarande kursen Kostvetenskap A 20 p/30 hp med minimum 15 p/22,5 hp med betyget godkänd.

Mål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

- definiera kunskapsområdet livsmedelsvetenskap från råvara till konsumerad produkt samt kunna tillämpa matlagningstekniska metoder

- utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt söka och värdera relevant information i en problemställning samt kunna relatera till aktuell forskning inom området livsmedelsvetenskap

- beskriva olika mikroorganismer och relatera till hygien och hälsa samt tillämpa dessa kunskaper vid hantering, tillagning, konservering och förvaring av livsmedel

- beskriva de åtgärder och kontrollprogram som finns för att upprätthålla en god hygien i ett hushåll och kunna relatera till aktuell livsmedelslagstiftning

- beskriva samt tillämpa sensoriska metoder vid bedömning av livsmedel

- välja, värdera, hantera, tillaga och demonstrera mat och livsmedel samt modifiera recept och kunna göra kvalitetsbedömningar ur ekonomiskt, hygieniskt, näringsmässigt, sensoriskt och uthålligt perspektiv

- ur ovanstående perspektiv tillämpa 24-timmarsintervju samt sammanställa och värdera matsedlar för olika friska grupper och utifrån vissa sjukdomstillstånd

- förmedla livsmedelsvetenskap och matlagningsteknik praktiskt samt kunna presentera egna resultat såväl muntligt som skriftligt.

Innehåll

Metoder presenteras för varubedömning, sensorisk analys, mikrobiologisk kvalitetskontroll, näringsanalys med hjälp av kostberäkningssystem och tekniker för demonstrationer i matlagning. Livsmedelslagstiftning, livsmedelsproduktion och -konsumtion samt principer för olika teknologiska processer som tillämpas på livsmedel samt tillhörande miljöfrågor studeras. Såväl fysiologiska skeenden i råvaror som kemiska och fysikaliska förändringar i livsmedel vid hantering behandlas. På livsmedelssortimentet utförs varubedömningar och i jämförande experimentella försök prövas metoder och tekniker för produktion av mat.

0130 Vegetabiliska och animaliska livsmedel 8 p/12 hp

0140 Inlämnings- och demonstrationsuppgifter 2 p/3 hp

0100 Mikrobiologi, livsmedelshygien och sensorisk analys 4 p/6 hp

0080 Kostplanering och måltidsberedning 4 p/6 hp

0090 Projektarbete med PM 2 p/3 hp

Undervisning

I kursen varvas teori (föreläsningar, seminarier) med laborationer. Grunden för livsmedelsmikrobiologi och sensorisk bedömning ges i början av kursen för att sedan tillämpas inom varje livsmedelsgrupp. Resultat redovisas i form av livsmedelsdemonstrationer och seminarier samt i muntlig och skriftlig framställning enskilt eller i grupp. I kursen ingår matsedelsplanering och projektarbeten såsom fördjupningsuppgifter.

Examination

Skriftliga och muntliga individuella redovisningar samt praktiska och teoretiska prov. Inom ramen för kursen anordnas för varje prov två examinationstillfällen. Efter terminen finns ett ytterligare examinationstillfälle. Därefter finns möjlighet till examination vid påföljande ordinarie examinationstillfälle. Som betygsgrader används väl godkänd, godkänd och underkänd.

För godkänt betyg på kursen krävs att alla uppgifter bedömts som godkända, samt att studenten aktivt deltagit i laborationer, redovisningar och seminarier. För betyget väl godkänd på kursen krävs att studenten visar prov på särskilt god förmåga att ur olika perspektiv problematisera, analysera, se samband och kunna resonera för sina ställningstaganden

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen är basnivå och är andra kurs inom ämnet kostvetenskap

Övriga föreskrifter

Vid kursstarten skall betygsättande lärare alternativt läraren/lärarlaget efter samråd med de studerande fastställa vilken undervisning som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall genomföras. Vidare skall kriterier för olika betygsgrader anges.