Allmänt

Kursen ges endast under höstterminen.

Kursen kan ingå i Pol. mag.-programmet, Samhällsvetarprogrammet samt utnyttjas som fristående kurs.

Behörighetskrav

Freds- och konfliktkunskap B, 20 p/30 hp.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

- förklara och diskutera centrala frågeställningar och teorier inom konflikters uppkomst, utveckling och lösning

- utforma och värdera grundläggande forskningsupplägg genom att relatera teori, metod och empiriska data till varandra

- jämföra och kritiskt värdera olika förklaringsmodeller för konflikters uppkomst och utveckling

- förklara övergripande mönster i konflikters uppkomst, utveckling, och lösning på olika analysnivåer

- självständigt söka, insamla och värdera information och vetenskapliga arbeten om väpnade konflikter

- aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra kortare presentationer, samt opposition och försvar av ett självständigt arbete

- på egen hand kunna genomföra enklare empiriska undersökningar av både kvantitativ och - kvalitativ karaktär

- ha god kunskap om skillnaden mellan beskrivande och förklarande frågeställningar

- ha god kunskap om kvantitativa och kvalitativa analysteknikers relativa styrkor och svagheter

- ha god kunskap om problemen med att belägga orsakssamband

- ha god förmåga att tolka resultat från enklare kvalitativa och kvantitativa analyser

- ha grundläggande färdigheter i statistisk databearbetning med hjälp av dator

- ha grundläggande kunskap om statistisk inferens

Innehåll

Utbildningens mål är att ge fördjupade kunskaper i teori och metod inom freds- och konfliktforskningen samt att ytterligare öva förmågan till att självständigt genomföra en uppgift. Till detta hör också att uppöva förståelsen av hur ett speciellt forskningsobjekt är relaterat till generella teoretiska problem som behandlas i forskningslitteraturen.

Kursen består av tre delar:

Moment 1. Metod. (7,5 hp)

Moment 2. Konfliktteoretisk fördjupning. (7,5 hp)

Moment 3. Uppsats. (15 hp)

Delkurs 1

Momentet är inriktad på ett studium av olika vetenskapliga forskningsmetoder, där grundläggande metodbegrepp utreds och där forskningsprocessens olika led diskuteras. Under kursen introduceras såväl kvalitativa som kvantitativa analystekniker. De kvantitativa teknikerna ägnas dock särskild uppmärksamhet. Ett viktigt inslag i kursen är också att ge de studerande insikt i de relativa styrkor och svagheter som är förknippade med kvalitativa och kvantitativa analyser. Frågan om hur man kan belägga orsakssamband inom freds- och konfliktforskningen utgör ett annat viktigt inslag i momentet. Forskningsprocessens olika led – problemformulering, undersökningsdesign, datainsamling, tolkning, förklaring och rapportering - presenteras och diskuteras. En stor del av arbetet sker i form av praktiska färdighetsövningar och med hjälp av dator. Momentet ges i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen.

Delkurs 2

Syftet med denna kurs är att fördjupa studenternas metodkunskaper särskilt avseende vetenskaplig metod såsom den faktiskt tillämpas inom forskningsfronten i freds- och konfliktforskning. Efter genomgången kurs skall studenterna ha en avsevärt ökad kunskap om hur forskningen bedrivs, samt ökad förmåga att själv genomföra enklare forskningsuppgifter, t.ex. i form av en C- eller D-uppsats. Ett sekundärt mål är att göra studenterna bekanta med några av de senaste forskningsresultaten inom ett antal aktuella forskningsområden. Kursen ges endast för de studenter på C-kursen som redan läst Statsvetenskaplig Metod C 5 poäng vid Uppsala universitet.

Delkurs 3

I kursen ges en fördjupad orientering om teoretiska ansatser inom freds- och konfliktforskningen. Särskild uppmärksamhet ägnas sambandet mellan teori och metod inom några centrala problemområden. Häri ingår att belysa hur skilda teoretiska ansatser och metoder kan utnyttjas i analysen av ett givet forskningsproblem. Stor uppmärksamhet ägnas också åt fördjupad förståelse av teoretiska utsagors bärkraft och roll i forskningsdebatter. Kursen behandlar kriterier för bedömning av hållbarheten hos argument, hypoteser och teorier. I detta sammanhang belyses också riktlinjer för att analysera ståndpunkter i en forskningsdebatt.

Moment 3. Uppsats (15 hp)

Momentet syftar till författandet av en C-uppsats samt opposition på uppsats och övning i seminariediskussion. Handledning sker i små grupper.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, övningar, seminarier, och handledning i små grupper. Undervisningen ges normalt på svenska, men föreläsningar på engelska kan förekomma.

Examination

Examinationen sker huvudsakligen genom skriftliga inlämnings- och övningsuppgifter (PM). Det avslutande momentet examineras genom ett självständigt arbete om 15 högskolepoäng som skall försvaras i ett avslutande seminarium. Därtill kommer opposition av uppsats. Två examinationstillfällen för varje examinationsuppgift ges vid varje kurstillfälle.

Betygsgrader: Betygen Underkänd, Godkänd, och Väl godkänd, samt ECTS betyg används.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen syftar till progression på grundnivå. I förhållande till B-nivån ges en fördjupning av studentens kunskaper om konflikters uppkomst utveckling och lösning, samt av studentens vetenskapliga förhållningssätt och förmåga till självständig analys. Kursen är en fördjupning i det avseendet att de centrala forskningsfrågorna om konflikters uppkomst, utveckling, och lösning problematiseras i högre utsträckning än på B-nivån. Samtidigt erbjuder kursen en större bredd vad gäller förståelse av de förklaringsfaktorer som används i olika paradigm och teoribildningar. Skillnader och likheter klargörs. När det gäller ett vetenskapligt förhållningssätt säkras progression främst genom metodundervisningen och författandet av ett självständigt arbete, men även genom en ökad betoning av självständig analys och metodologiska aspekter av litteraturen i alla delmoment. Mer specifikt skall studenten införskaffa följande kunskaper, färdigheter och förhållningssätt:

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs skall studenten:

- visa god förståelse och kunskap om grundläggande vetenskapliga metoder, såväl kvalitativa som kvantitativa metoder

Färdighet och förmåga

- visa sådan färdighet i metodkunskaper som fordras för att självständigt formulera vetenskapliga frågeställningar och genomföra enklare empiriska undersökningar

- ha god förmåga att självständigt söka, samla, värdera, och analysera information och litteratur om väpnade konflikter

- ha förmåga att självständigt genomföra uppgifter inom givna tidsramar

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- ha förmåga att förhålla sig kritiskt värderande till såväl teorier som empiriska data

- visa grundläggande insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används