Antikens kultur och samhällsliv

Den grekisk-romerska antiken är en av den europeiska civilisationens grundstenar. Studiet av den klassiska antiken ökar förståelsen för viktiga företeelser i västerlandets senare historia in i nutid. Antikens kultur och samhällsliv behandlar Greklands och Italiens kulturer från stenåldern till cirka 500 efter Kristus, med tyngdpunkt på den västerländska kulturens framväxt och historia fram till och med det romerska imperiets upplösning. I centrum står mänskligt liv ur de flesta aspekter. Historisk-ekonomisk utveckling och sociala förhållanden, tankeliv och konstprocesser undersöks från olika metodiska utgångspunkter.

Ur ett arkeologiskt perspektiv studeras samhällen och de processer som styr dem, genom de spår som människors handlingar lämnat efter sig i form av till exempel föremål, gravar, bosättningar och förstörelselager. Skriftliga källor är viktiga inom historiestudiet, med betoning på såväl politisk historia som sociala och ekonomiska frågor, till exempel former för maktutövning, slaveriets roll och jordbrukets organisation.

Konstföremål och arkitektur behandlas ur estetisk synvinkel som konstuttryck, men även utifrån sin samhällsfunktion som uttryck för ideal och propaganda, status och andra värderingar. Ett studium av en epok som antiken ger unika möjligheter att undersöka företeelser som förändringsprocesser och kulturspridning, men ämnet är lämpligt även som komplement till andra ämnen med humanistiska och/eller europeiska perspektiv.