Årets mest lovande innovationsprojekt

17 december 2019

2019 års vinnare av utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt vid Uppsala universitet, efter prisutdelningen i Humanistiska teatern.

Femton projekt har tilldelats utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt 2019. Med denna utmärkelse vill UU Innovation uppmärksamma lovande innovationsprojekt som startats av eller drivs i samarbete med forskare och studenter vid Uppsala universitet. Utmärkelsen delades ut vid ett evenemang i Humanistiska teatern den 9 december.

Utmärkelsen Attraktivt innovationsprojekt delas ut till projekt som kan ha samhällsnytta som primärt mål, ha kommersiellt fokus eller vara inriktade mot samverkan. Det gemensamma är att projekten har fått stöd av UU Innovation och lyckats attrahera extern finansiering som ytterligare stärkt utvecklingsmöjligheterna.

Molboolean – metod för märkning och mätning av proteiner för forskning och diagnostisk tillämpning

Proteiner är cellens arbetare och många proteiner interagerar med varandra. För att kunna få en uppfattning om betydelsen av dessa interaktioner, måste både fria och interagerande protein kunna mätas. Ola Söderberg, professor vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap, har tagit fram en metod som kan märka proteinerna med var sin unik färg. På så sätt kan proteinerna mätas individuellt samtidigt som den andel av proteinerna som binder tillvarandra får kombinationsfärgen. Den nya metoden ger förutom ny information, även starkare signaler och bättre kvalitet än jämförbar teknologi. Metoden används bland annat för mikroskopisk analys av vävnadssnitt och kan på sikt bli användbar för rutindiagnostik. Metoden förs vidare mot en tillgänglig produkt av företaget Atlas Antibodies genom ett patentöverlåtelseavtal. Överenskommelsen innebär att Olas forskningsgrupp kunnat förstärkas med ytterligare forskningsresurser.

Enphasys – möjliggör snabbare utveckling av nya läkemedel

Nya läkemedelkandidater saknar ofta förmåga att lösas upp i vatten och därmed absorberas i kroppen. Det betyder att läkemedelsbolagen måste modifiera dem, eller sätta till olika hjälpämnen, för att kunna testa dem och i förlängningen ge dem till patienter. Janneke Keeemink och Christel Bergström, båda forskare vid institutionen för farmaci, har utvecklat ett nytt instrument som jämfört med dagens metoder bättre kan förutsäga vilka modifieringar som är mest lämpliga. Dessutom är forskarnas instrument mer effektivt då det kan ersätta flera idag använda metoder. Sammantaget spar det värdefull tid och bidrar till att läkemedelsbolag kan komma vidare med nya läkemedelskandidater snabbare än i dag. Forskarna har startat företaget Enphasys för att erbjuda analyser med det nya verktyget. Företaget har fått finansiering från Vinnovas program Innovativa startups.

Denapsis Artificial Intelligence – tar fördelarna med AI till precisionsmedicin

Företaget Denapsis utvecklar kundanpassade mjukvarulösningar, baserade på maskininlärning och artificiell intelligens, för biologiska och medicinska frågeställningar. Grundarteamet, som består av forskarna Manfred Grabherr och Behrooz Torabi Moghadam, har gedigen erfarenhet av att arbeta med biologisk data. Deras bakgrund och unika angreppssätt gör att de kan sortera ut värdefull information ur tämligen små datamängder, där andra AI-metoder normalt sett kräver mycket stora dataset. Detta kommer med all sannolikhet att bli allt viktigare inom det medicinska området där tillgången på relevant kliniskt material och patienter ofta är begränsad. Företaget har flera kundfinansierade projekt.

nonoRank – tar webbsökning till nya nivåer

Ett stort kliv närmare integritet, effektivitet och glädje när du söker information på nätet från din mobiltelefon eller läsplatta. Hur låter det? Det är i alla fall vad IT-studenterna Matteo Ghetti och Stergios Efes, grundare av företaget nonoRank, vill erbjuda med sin nya sökmotor. Vi har vant oss vid sökresultat i form av långa listor och dessutom mer eller mindre vid att de spår vi lämnar efter oss säljs vidare till tredje part. nonoRanks sökmotor sätter användarvänlighet och anonymitet i centrum. Resultatet av en sökning presenteras i kategorier och genom ett interaktivt gränssnitt går det att lätt navigera i resultaten med fingertopparna, vilket bland annat gör det enkelt att kombinera sökord. Dessutom säljs inte användarens data till tredje part. nonoRank har fått finansiering genom UU Holdings projektbolag.

Anatycan – nytänkande metod driver på utvecklingen av läkemedel för behandling av svår cancerform

Att drabbas av anaplastisk sköldkörtelcancer (ASC) är idag en dödsdom, med en medianöverlevnad på bara 4 månader. Andra typer av sköldkörtelcancer kan framgångsrikt behandlas med radioaktivt jod och har en god prognos. ASC saknar dock de jodpumpar som behövs för att det radioaktiva jodet ska tas upp av cancercellerna och därför fungerar inte behandlingen. Marika Nestor och Anja Mortensen, båda forskare vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi, har utvecklat en målsökande molekyl som binder specifikt till ASC. Genom att fästa radioaktivt jod till målsökaren så styrs radiojodet till tumören där den radioaktiva målsökaren tas upp av cancercellerna och dödar dessa. Denna metod har visat hög och specifik terapeutisk effekt på ASC i prekliniska tumörmodeller. Projektet har fått finansiering genom det strategiska innovationsprogrammet Swelife.

Uppsala Therapeutics – ny design av befintlig teknik skapar förutsättningar för nya läkemedel

Det finns fortfarande ett antal sjukdomar för vilka behandlingsmöjligheterna är mycket begränsade, eller där det helt saknas alternativ. Många av dessa skulle kunna dra nytta av läkemedel baserade på så kallad RNA interferens, med vilken skadliga eller felaktiga protein kan reduceras. Dessvärre har det varit svårt att omsätta tekniken till användbara läkemedel. Uppsala Therapeutics har utvecklat en ny design av de interfererande RNA-molekylerna, som löser många av de tidigare problemen. Bakom företaget står Jöns Hillborn och Oommen Varghese, båda forskare inom polymerkemi vid Institutionen för kemi – Ångström, tillsammans med Oommen P Oommen vid Tampere University och Victor Hartman som är VD för bolaget. Forskarna har fått finansiering genom Vinnovas program VFT+ för att vidareutveckla sin lösning kommersiellt.

SocialVista – förenklar köp med ny larmbricka

Självutcheckning i matbutiker är något som underlättar veckohandlingen för många. Men tänk om vi också skulle kunna göra våra inköp i exempelvis klädbutiken utan att behöva stå i en lång kassakö? Det kan bli verklighet med den larmbricka som företaget SocialVista har tagit fram. Med larmbrickan kan kunden själv sköta betalning och sedan larma av sina inköpta produkter. Förutom kortare köer till butikens kassor spar denna lösning tid för butikspersonalen, som då istället kan fokusera på att ge annan service till butikens kunder. Bakom SocialVista står Zakariye Salad och Abdiladiif Mohamed, studenter inom företagsekonomi respektive systemvetenskap. Företaget har fått en investering från UU Holding.

Kvinnliga föregångare och förebilder – förmedlar kunskap om historien för lärande i samtiden

Genom att lyfta fram kvinnors yrkesverksamhet under tidig modern tid vill Mia Skott förändra hur vi betraktar och värderar kvinnors och mäns arbete. Mia Skott var fram till hösten 2019 doktorand i historia vid Uppsala universitet. Idag är hon bland annat verksam vid lokalhistoriska centrumet Fyriskällan i Uppsala och som frilansande föredragshållare, samtidigt som hon färdigställer kollektivbiografin ”Tapetmakerskorna i 1700-talets Stockholm” som kommer att ges ut av Stockholmia – forskning och förlag. I boken, som bygger på hennes forskning, visar hon att kvinnor självständigt kunde etablera och driva framgångsrika företagsrörelser under 1700-talet.

Sensorer med extremt låg strömförbrukning – batterifria sensorer gör sakernas internet mer hållbart

Ambuj Varshney, postdoktor vid institutionen för informationsteknologi, har inom sin forskning i datorteknik utvecklat ett kommunikationssystem med lång räckvidd och ultralåg effekt för batterifria sensorer som hämtar små mängder energi från den omgivande miljön. En sådan lösning skulle eliminera behovet av att byta ut och kassera gigantiska mängder batterier och istället skapa goda förutsättningar för mer hållbara nätverksbaserade inbyggda system (NES). Ambuj Varshneys tilldelades i november ABB Research Award 2019, vilket innebär ett forskningsanslag på 300 000 USD under tre år. Finansieringen kommer att påskynda utvecklingen av ett hållbart NES som kan ge betydande påverkan inom många olika tillämpningsområden, till exempel framtidens fabriker.

Innovativ mobilapplikation för tremorkvantifiering och skattning (QuEsT) – förenklar livet för personer som lider av ofrivilliga skakningar

Miljontals människor lider av ofrivilliga skakningar så kallad tremor. Quest är en ny idé för att mäta skakningar hos patienter med Parkinsons sjukdom och essentiell tremor som ska göra proceduren smidigare och dessutom underlätta behandling genom tillgång till kontinuerligt korrekt mätdata. Det handlar om en mobilapp som mäter skakningar medan patienten använder mobilen som vanligt – läser mejl, skickar sms eller surfar. Bakom appen finns avancerade algoritmer som utvecklats i Alexander Medvedevs forskargrupp vid institutionen för informationsteknologi. Algoritmen mäter hur mobilen rör sig och kan räkna ut skillnaden, amplituden, mellan den tänkta rörelsen och den rörelse som är påverkad av tremor. Appen utvecklas i nära samarbete med Dag Nyholm på neurologen vid Akademiska sjukhuset och företaget Stardots. Innovationsprojektet har fått finansiering inom Vinnovas program Innovativa startups.

MM18 Medical – ny metod för klinisk analys kan avsevärt minska sjukvårdskostnader för prostatacancer

Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland män i Sverige. Det är också den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män i Sverige och fjärde flest dödsfall bland män i världen. Företaget MM18 Medical har utvecklat en ny metod för automatiserad klinisk analys av misstänkta fall av prostatacancer. Fokus ligger på ett snabbt kunna sortera bort normala vävnadsprover, det vill säga prover utan tecken på sjukdom, vilket också är lejonparten av alla prover. Metoden har därför potential att avsevärt minska sjukvårdskostnaderna och dessutom bidra till att män med misstänkt prostatacancer får snabbare svar. Grundare av MM18 Medical är Erik Wilander, professor vid institutionen för kvinnors och barns och Sören Nygren som är bolagets vd. Företaget har fått finansiering genom det europeiska konsortiet EIT Health för att påskynda den kommersiella utvecklingen av metoden.

Percy Roc – använder mikrovågor till att härda kolfiber     

Dragos Dancila, docent i mikrovågsteknik vid institutionen för teknikvetenskaper, och Kristiaan Pelckmans, forskare vid institutionen för informationsteknologi, har tillsammans grundat företaget Percy Roc för att kommersialisera mikrovågsteknik för nya användningsområden. Mikrovågstekniken kan, när den är fullt utvecklad, användas till att krossa berg. Innan dess, och som ett första steg, kommer den att användas för att härda kolfiberkompositer inom flyg- och fordonsindustrin. Fördelarna är många med att använda mikrovågor för att härda kompositmaterialet. Det innebär bättre kvalitet, en stor energieffektivisering och högre produktivitet i förhållande till dagens teknik. Företaget har fått finansiering från Vinnovas program Innovativa startups och det europeiska konsortiet InnoEnergy.

Scaleout – mjukvara som underlättar användning av artificiell intelligens

Skickliga modeller för maskininlärning kräver stora mängder data, ibland i en så stor omfattning att ett företag ensamt inte förfogar över sådana mängder. Samtidigt som det ställs stora förhoppningar till tekniken finns det uppenbara problem med att dela data mellan organisationer. Företaget Scaleout Systems har tagit sig an denna utmaning genom en ny lösning för integritetsbevarande och säker maskininlärning. De utvecklar mjukvara som nyttjar data från flera organisationer men utan att informationen i sig behöver delas eller slås ihop. Genom att det är modellerna som delas och utvecklar varandra möjliggörs säkra samarbetsformer och data nyttjas endast på ett indirekt sätt. Bakom Scalout står bland andra Andreas Hellander och Salman Toor som båda är forskare vid institutionen för informationsteknologi. Företaget har fått finansiering genom Vinnovas utlysning Digital säkerhet: Identitet och blockkedjor.

Individanpassade immunterapier – en unik idé för att bekämpa cancer

Cancerceller har utvecklat sätt att undvika att upptäckas av kroppens immunsystem. På senare tid har metoder utvecklats som bygger på att vissa immunceller tas ut ur kroppen och omprogrammeras för att kunna detektera cancerceller. Därefter återförs de till kroppen för att angripa cancercellerna. Detta är en tidskrävande och dyr metod. Sara Mangsbo, forskare vid institutionen för farmaceutisk vetenskap, har tillsammans med Helena Persson med kollegor som leder SciLifeLabs plattform kring antikroppsutveckling (DDD plattformen), istället utvecklat en plattformsteknologi som påminner om vaccinering för att få kroppen egna immuncellerna att expandera och specifikt angripa cancern. Behandlingen blir individanpassad men plattformen använder vissa generiska komponenter för att förkorta tiden till behandling. Projektet har fått finansiering genom UU Holdings projektbolag och genom Vinnovas program VFT+.

PepKnot – utvecklar hållbara bekämpningsmedel från bandmaskens gift

Företaget PepKnot utvecklar en ny generation av kraftfulla biopesticider, för biologiskt hållbar bekämpning av bland annat skadliga insekter. De nya föreningarna baseras på giftiga peptider som isolerats från marina bandmaskar och kommer i första hand att testas på skadegörare inom jordbrukssektorn. De nya bekämpningsmedlen kommer att vara biologiskt nedbrytbara – varken ansamlas i naturen eller vara miljöskadliga och ska dessutom vara tillräckligt selektiva för att inte skada andra organismer eller de som sköter de insektsdödande medlen. Pepknot har grundats av forskare från tre svenska universitet, däribland Ulf Göransson och Eric Jacobsson som båda är verksamma vid institutionen för läkemedelskemi vid Uppsala universitet. Projektet har fått finansiering genom UU Holdings projektbolag och genom Vinnovas program VFT+.