Projekt inom medicin och farmaci

God och nära vård på Gotland

Denna förstudie ska titta på omställningen av hälso- och sjukvården mot god och nära vård och hur den kan omsättas i praktiken. Omställningen syftar bland annat till att patienter och anhöriga ska känna sig delaktiga i vården, att vården ska vara lättillgänglig och ges med god kontinuitet. Detta innebär att vården ska upplevas finnas nära och hänga ihop utifrån individen. Primärvården är den hälso- och sjukvårdsaktör som systemmässigt bedöms ha förutsättningar att finnas nära människor över tid och samarbeta med civilsamhället. För att ta denna roll som bas i hälso- och sjukvårdssystemet behöver primärvården stärkas.

Omställningen ställer krav på förändringar av kultur såväl som arbetssätt och därmed även styrning och ledning. Denna förstudie på Gotland ämnar ge en samlad nulägesbild och samtidigt synliggöra eventuella hinder på olika organisatoriska nivåer. Ytterst avser samarbetet att bidra till att hälso- och sjukvården i Sverige kan ställa om och bli hållbar, och att primärvården kan utföra sitt viktiga samhällsuppdrag.

Borgholmsmodellen: Ny lyckad primärvårdsmodell utvärderas vetenskapligt

Bristande samverkan mellan primärvård, sjukhus och kommunal vård och omsorg är ett stort problem där äldre ofta faller mellan stolarna och inte får de insatser som de behöver. Det medför också stora ekonomiska kostnader för samhället på grund av sjukvårdsinsatser som dubbleras eller utförs på fel vårdnivå, till exempel på akutmottagningar istället för i primärvården.

Denna studie ska undersöka och utvärdera den så kallade Borgholmsmodellen, en modell som på nationell nivå har lyfts fram som ett gott exempel på en samverkansmodell för att åstadkomma en mer integrerad och personcentrerad vård. Modellen bygger på att äldre med komplexa vårdbehov skrivs in på ett virtuellt ’hemsjukhus’ där vård och omsorg bedrivs i hemmet och där läkare och sjuksköterskor i primärvården utgör navet för vårdinsatserna.

Modellen har visat goda preliminära resultat men har inte utvärderats vetenskapligt. Projektet bidrar till fördjupad kunskap kring huruvida denna typ av integrerad och personcentrerad primärvårdsmodell kan leda till färre vårdtillfällen inom akutsjukvård och minskat behov i specialiserad vård, om den är kostnadseffektiv och vad de äldre och deras anhöriga själva tycker om modellen.

Förbättrad provtagning av kriminaltekniska spår vid sexualbrott

Kriminaltekniska bevis kan vara avgörande vid sexualbrott och bättre metoder och verktyg för provtagning kan ge användbara dna-profiler i många fler fall. Hur kan äldre kriminaltekniska prover bidra till en sådan utveckling? Projektet syftar till att undersöka effekterna av långtidsförvaring på dna från sexualbrottmål och att utveckla ett nytt provtagningsverktyg för minimala spår av dna som lämnats vid beröring, så kallade kontaktspår.

Forskarna kommer att arbeta med nya konstruerade spår, men även med äldre material och spår som är upp till 40 år gamla. Att tillsammans med polisen få möjlighet att arbeta med forskning om prover med olika ålder och med spår med kontakt-dna öppnar helt nya möjligheter för forskarna att vässa metoderna för både dna-analys och återvinning av större mängder dna. Det ger i sin tur möjlighet att lösa fler brott.

Ny översiktsrapport från WHO ska avhjälpa hälsoproblem vid migrationsförvar i Europa

I det här projektet ska en ny översiktsrapport med vägledning tas fram i samarbete mellan Världshälsoorganisationen, WHO och Uppsala universitet. Fokus för WHO-rapporten är förvarsverksamhet för migranter och de hälsoproblem dessa orsakar och/eller förvärrar hos migranter. Det här blir den första WHO-rapporten inom detta område.

Att europeiska myndigheter fortsätter sin användning av förvar med till synes oförminskad styrka belyser det stora behovet av en evidensbaserad och implementeringsvänlig vägledning gjord av en mellanstatlig organisation som WHO. Uppsala universitet spelar en nyckelroll i framtagningen av rapporten genom att bidra med expertkunskap inom hälsa på förvar.

Detta projekt utgör också en nyckelaktivitet i den ömsesidiga ambitionen att etablera universitetets institution för kvinnors och barns hälsa som en reguljär och formell samarbetspartner till WHO, ett så kallat WHO collaborating centre inom migration och hälsa.

Sydafrikansk innovation ska lyfta barnhälsan i socialt utsatta områden

Philanimodellen är en sydafrikansk innovation för att förbättra barns hälsa och utveckling genom mentormödraskap. Mammor med erfarenhet och god förmåga att uppfostra barn stöttar andra mammor i liknande miljö i att skapa en hållbar och hälsosam livssituation för sig själva, sina barn och familjer. I ett samarbete mellan Mats Målqvist, professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa och det sociala företaget Yalla Trappan i Malmö ska nu Philanimodellen introduceras i utsatta områden i Malmö.

Till grund för samarbetet ligger ett tidigare projekt där Mats Målqvist i samarbete med Svenska kyrkan tog fram registerdata för att identifiera socialt utsatta områden med sämre hälsotal för barn i Sverige. Inom ramen för det projektet knöts då även kontakt med Yalla Trappan och Malmö Stad. Samtliga parter kommer att vara en del av den anpassning, implementering och utvärdering av modellen med mentormödrar som står i fokus för detta projekt. Parterna delar ett stort engagemang för att pröva nya sätt som kan bidra till ökad integration och förbättrad barnhälsa bland utsatta grupper i Sverige.

Philanimodellen kommer att utgöra ett viktigt komplement till Yalla Trappans pågående verksamhet och Förskoleförvaltningen i Malmö Stad kan med modellens hjälp nå ut längre med kunskap om barns tidiga utveckling och förhoppningsvis öka intresset för förskolans verksamhet. För forskningen innebär projektet en viktig möjlighet att studera implementeringsprocesser för att minska utanförskap och öka barnhälsan.

Projektet förväntas leda till både förbättrade förhållanden för kvinnor och barn i de utsatta områden där modellen införs samt evidens för modellen i sig, för att framöver kunna skalas upp till fler områden där behov finns.

Våga sluta släng – ta initiativ i köket

Marie Lange, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, har inlett ett samarbete med Föreningen barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (FUB) i Uppsala som ska bidra till större självständighet i vardagen för vuxna med utvecklingsstörning.

Fokus ligger på mat och måltidssituationen som är en stor del av vardagslivet för oss alla men som kan vara extra utmanande för personer med särskilda behov. Projektet är inriktat på att öka kunskapen om rutiner kring livsmedelshantering.

Målet är att ta fram ett material som gör gruppen vuxna med utvecklingsstörning trygga att hantera livsmedel i sin egen vardag. Materialet ska vara lättillgängligt för många vilket innebär att det måste möta behoven i en mycket heterogen grupp av individer. Förutom ökat inflytande i vardagen kan ökad kunskap om livsmedel och livsmedelshantering få positiva effekter för privatekonomin, den personliga hälsan och miljön. Projektet ger berörda forskare möjlighet att bidra med befintlig kunskap för praktisk användning och dessutom få nya kunskaper som kan spridas vetenskapligt.