Kvalitetsarbete: Miljöer för forskning och utbildning
Starka forsknings- och utbildningsmiljöer är den enskilt viktigaste förutsättningen för hög kvalitet och är beroende av den kvalitetskultur som finns vid institutionerna/motsvarande. Dessa miljöer utgörs främst av lärare, forskare, doktorander, studenter och ledare som aktivt främjar forskning och utbildning av högsta kvalitet med stöd av goda förutsättningar och en kollegial och reflekterande kultur.
Det viktigaste kvalitetsarbetet sker i universitetets forsknings- och utbildningsmiljöer, vid institutioner, i forskargrupper, i lärarlag, i programnämnder m.m. Kvalitetssystemets övriga komponenter är ägnade att skapa goda förutsättningar för detta kvalitetsarbete och följa upp det.
Lärare, forskare, prefekter, studierektorer, programansvariga samt studenter bidrar till en ständig kvalitetsutveckling av verksamheten utifrån den egna kunskapen, erfarenheten och kreativiteten. Det sker i ljuset av kunskapsutveckling, omvärldsförändringar och utvärderingsresultat och - när det gäller utbildning - nya pedagogiska möjligheter.
Kvalitetsarbete kan vara att skapa medvetenhet och långsiktighet i institutionens rekryteringsarbete. Det kan handla om att arbeta systematiskt för att alla som är verksamma vid universitetet ges goda förutsättningar att genomföra sitt arbete, respektive sina studier, oavsett kön, etnisk tillhörighet och andra bakgrundsfaktorer. Genomförandet av medarbetarsamtal och lönesamtal kan också ses som en del av detta. Med andra ord, alla aktiviteter det finns skäl att tro ökar forskningens och utbildningens kvalitet. Både ledning (prefekter/forskargruppsledare/motsvarande) och medarbetare har ansvar för att nödvändigt kvalitetsarbete genomförs.
I en god kvalitetskultur ingår en vilja och förmåga att systematiskt följa upp verksamheten för att identifiera såväl utvecklingsområden som eventuella brister i verksamheten. Det kan ske på olika sätt i olika miljöer, men det viktiga är att det sker. Som ett sätt att säkerställa att systematisk uppföljning av kvaliteten i forskning och utbildning sker i alla miljöer, har Uppsala universitet universitetsövergripande rutiner för utvärdering av forskning och utbildning (se Forsknings- och utbildningsutvärdering). Det omfattar även inrättande och avveckling av utbildningar (se Förnyelse av forskning och utbildning).
Kvalitetsarbete i forskningen
Förutom det kvalitetsarbete som är gemensamt för forskning och utbildning enligt ovan genomförs kvalitetsarbete med särskild bäring på forskningens kvalitet.
Forskningens (och forskarnas) kvalitet säkras först och främst genom kollegial granskning (peer review) i de lokala forskningsmiljöerna och i det internationella vetenskapssamhället (se Granskning i forskning och examination i utbildning).
Varje forskningsmiljö genomför kvalitetsarbete utifrån de behov som finns vid en given tidpunkt. Det sker gemensamt och av enskilda forskare i relation till den egna forskningen. Detta arbete kan vara att inleda ett forskningssamarbete med de främsta internationella forskarna på området, eller göra insatser för att blåsa liv i den avsomnade seminarieverksamheten på institutionen. Det kan vara att ge återkoppling på varandras forskningsansökningar, erbjuda juniora forskare mentorsstöd eller att verka för främjande av god forskningssed i miljön (se Redlighet i forskning och utbildning). Det är bara några exempel.
Den senaste universitetsövergripande forskningsutvärderingen, KoF17 (se Forsknings- och utbildningsutvärdering), fokuserade på universitetets forskningsmiljöer och visade på såväl styrkor som svagheter. Resultaten återkopplades till institutionerna och till de externa panelerna och bildade underlag för en fördjupad analys, som pekar på några miljöfaktorer av särskild betydelse för förutsättningarna att bedriva forskning av hög kvalitet (DiVA). De forskare som anser att den egna miljön skapar sådana förutsättningar rapporterar i högre grad att de får konstruktiv återkoppling på sin forskning, har tillgång till gott stöd och infrastruktur, har en god social miljö och stabil finansiering.
Kvalitetsarbete i utbildningen
Utbildningens kvalitet - i meningen att studenterna uppnår målen för den aktuella utbildningen – säkerställs först och främst genom examinationen (se Granskning i forskning och examination i utbildning).
Programbeskrivningar och kursplaner sätter ramarna för lärandet och undervisningen. Pedagogiskt program vid Uppsala universitet, riktlinjer för studenternas arbetsvillkor samt lika villkor och arbetsmiljö anger ramarna för studenternas och lärarnas utbildningsmiljö. Av dessa dokument framgår vad studenterna kan förvänta av universitetet och vilka förväntningar som finns på dem.
Även kvalitetsarbetet inom universitetets utbildningsmiljöer (institutioner, kurser, program) genomförs utifrån de behov och förutsättningar som finns vid en given tidpunkt. Kvalitetsarbete kan vara att, mot bakgrund av kursvärderingsresultat, utveckla ett nytt moment i befintlig kurs tillsammans med sina studenter. Det kan även handla om att utveckla en ny kurs som gör bruk av det breda universitetet och svarar mot framtidens kunskapsbehov. Att stärka ämnesunderbyggnaden i en utbildning genom att anställa lärare med rätt forskningskompetens, eller att uppdatera litteraturlistan är också exempel på kvalitetsarbete. Det kan också vara att diskutera pedagogisk utveckling med sina lärarkollegor, eller att som prefekt eller studierektor skapa förutsättningar för att omsätta goda utvecklingsidéer i praktiken. Som student kan det vara att bidra till arbetet i nämnder och kommittéer i egenskap av studentrepresentant, eller bidra till utveckling av kurser genom att besvara kursvärderingar och medverka i utbildningsutvärderingar. Det kan också ske genom att engagera sig i utvecklingen av ett nytt program. Det är bara några exempel.
I utbildning på forskarnivå förs forsknings- och utbildningsmiljön samman. Riktlinjer för utbildning på forskarnivå anger, tillsammans med Allmänna studieplaner, ramarna för miljön för doktorander och handledare. Genom fakulteternas årliga uppföljning av doktorandernas individuella studieplaner kan brister identifieras och utvecklingsinsatser fastställas. Kvalitetsarbete särskilt kopplat till utbildning på forskarnivå kan bestå i att skapa ett handledarkollegium för att diskutera utmaningar i handledarrollen, förbättra arbetet med individuella studieplaner eller etablera en forskarskola tillsammans med andra lärosäten. Återigen bara exempel. Allt kvalitetsarbete som bidrar till bättre forskning (se ovan) gynnar också doktoranderna och i förlängningen studenterna genom utbildningens forskningsanknytning. I likhet med studenter på grundnivå och avancerad nivå kan doktoranderna bidra till forskarutbildningens kvalitet genom att engagera sig som studentrepresentanter m.m.
Den dagliga studiemiljön skapas i mötet med lärare och studenter inom ramen för, och i anslutning till undervisningen och doktorandstudierna, men också i mötet med studentlivet och Uppsala som stad. Uppsala universitets studenter (inklusive doktorander) erbjuds olika typer av stöd och service för att öka förutsättningar för framgång i studierna. I det universitetsgemensamma stödet till studenter ingår bland annat studie- och karriärvägledning, IT-tjänster, lärplattform, biblioteksservice, studenthälsan, stöd till studenter med funktionsnedsättning, studievägledning, språkligt stöd och krishantering. Stöd ges också inom vetenskapsområdena, t ex studievägledning specifikt knuten till olika ämnen och program. Studenternas studiemiljö utvärderas exempelvis genom kursvärderingar och i universitetets studentbarometer (se Forsknings- och utbildningsutvärdering).