Kvalitetsarbete: Förnyelse av forskning och utbildning

Grundbultar i förnyelsearbetet är forskningens autonomi och god forskningssed liksom utbildningens forskningsanknytning och samhällsrelevans. Fullvärdiga akademiska miljöer och en kombination av djup och bredd skapar den solida vetenskapliga grund som ger förutsättningar för forskningsgenombrott, programutveckling, innovationer och beredskap för det oväntade. Förnyelsen är också förankrad i forskning om högre utbildning och forskning om forskning. Nyskapande forskning och utbildning kräver även en kontinuerlig utveckling av infrastruktur som experimentell utrustning, databaser, bibliotek, biobanker, etc. (se Verksamhetsstöd och infrastruktur). Behov av utveckling identifieras och stärks genom fördjupad disciplinär forskning, interdisciplinär samverkan och internationalisering. Förnyelsen möjliggörs genom ekonomiska förutsättningar, strategisk ledning, kompetensförsörjning och systematiskt kvalitetsarbete.

Verksamhetens utveckling och förnyelse kräver goda ekonomiska förutsättningar. Statsanslagen och medarbetarnas framgångar vid ansökan av externa forskningsmedel är grundläggande för att upprätthålla och utveckla verksamheter, nya forskningsområden och utbildningar. Lärosätet deltar kontinuerligt i externa diskussioner om verksamhetens ekonomiska villkor och framhåller förutsättningarna för att stärka kvaliteten i befintlig verksamhet och utveckla nya områden. För att tillvarata och främja medarbetarnas förmåga att få externa medel i skilda nationella och internationella sammanhang finns inom Uppsala universitet stöd i form av institutionernas administrativa stöd, områdeskansliernas forskningsstöd samt, inom universitetsförvaltningen, enheten för ledning och utvecklingsstöd vid planeringsavdelningen. Enheten för karriär och ledning i akademin ger stöd till forskningsledare och karriärstöd till lärare/forskare i tillskapandet av förutsättningar för forskningen respektive sig själva som forskare. Lärosätets Development Office har en strategisk roll i att öka ekonomiska medel i form av gåvor och donationer till angelägna områden för forskning och utbildning.

Förmåga att kontinuerligt utveckla forskning och utbildning är centralt för att universitetet ska kunna möta förändrade förhållanden och utmaningar i samhälle och arbetsliv. Nya förutsättningar har bland annat skapats genom tvärvetenskapliga satsningar som Uppsala centrum för medicinsk teknik (Uppmed), plattformen för tvärgående kultur- och samhällsforskning (CIRCUS) och Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI). Universitetets självständighet och integritet står inte i motsats till öppenhet och samverkan med det samhälle lärosätet är en del av, tvärtom.

I samverkan med företag, myndigheter, kommun, region och civilsamhällets organisationer skapas förutsättningar för utveckling och uppstår impulser till förnyelse. Samverkan sker dels som en integrerad del i forskning och utbildning, dels på särskilda arenor och genom specifika aktiviteter utvecklade för att främja samarbetet mellan universitetet och samhällets aktörer. Vid universitetet finns flera arenor för samverkan av skilda slag som t.ex. CEMUS (The Centre for Environment and Development Studies), Centrum för forskning om funktionshinder, Forum för diabetesforskning, Forum för skolsamverkan, SWEDESD (Centrum för forskning och utbildning om hållbart lärande), uppdragsverksamheter inom institutioner och lärosätets alumnverksamhet. Almedalsseminarierna och AIMday är andra arenor för kunskaps- och erfarenhetsutbyten där nya projekt kan initieras. Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset ger tillsammans förutsättningar för att utveckla den kliniska forskningen och utbildning inom området. Centralt placerade enheter som UU Innovation, UU samverkan och och Avdelningen för uppdragsutbildning bistår kärnverksamheten bistår kärnverksamheten.

En viktig källa till förnyelse är medarbetarnas deltagande i det internationella vetenskapliga samfundet och lärosätets internationella förankring. Forskarnas kontinuerliga medverkan i och disciplinära och mångvetenskapliga kunskapsbidrag i det internationella vetenskapssamhället utgör grunden för utvecklingen av nya forskningsområden och nya sätt att beforska världen. Uppsala universitets deltagande i universitetsövergripande internationella nätverk (Coimbra, Matariki, SANORD, The Guild, Enlight, RISE, Euraxess), centrumbildningar (Nordic Centre Fudan, Nordic Centre in India, Uppsala University Hanoi Office) och utbytesprogram som Erasmus+ ger möjlighet till mobilitet, samarbete och utbyte inom forskning, undervisning och administrativt.

Förnyelsen av forskningen och utbildningen vid lärosätet är beroende av lärosätets strategiska ledningsarbete. Mål och strategier för Uppsala universitet, och Utvecklingsplan 2050 identifierar tillsammans med Uppsala universitets inspel till regeringens forskningspolitik från och med 2021 lärosätets strategiska och mer långsiktiga och generella mål och viljeinriktning. Dessa ska vägleda arbetet på alla nivåer och stärka förmågan att gemensamt stimulera, fånga upp, prioritera mellan och förstärka goda initiativ när det gäller forskningen och utbildningens successiva förnyelse.

Strategierna knyter an till lärosätets årliga verksamhetscykel med budgetarbete, verksamhetsplanering och uppföljning på olika nivåer. Rektors övergripande områdesdialoger och kvalitetsdialoger ingår i detta sammanhang. I dialogerna diskuteras särskilda övergripande satsningar och resurser till strategiska satsningar för nya framväxande vetenskapliga områden och utbildningar. (se vidare Åtgärder och uppföljning samt Organisation och ansvarsfördelning)

Tillsammans med andra lärosäten medverkar universitetet aktivt i nationella (t.ex. Sveriges universitets- & högskoleförbund SUHF) och internationella (t.ex. The European University Association European University Association, EUA, The European Higher Educational Area, EHEA, The European Research Area ERA) sammanslutningar som är strategiska aktörer inom sektorn för högre utbildning. Samverkan har också etablerats med Stanford University, University of California, Berkley och Washington University om ledningsfrågor inom ramen för samarbetet mellan universiteten i Stockholm, Lund, Uppsala, Göteborg (SLUG).

Nyskapande forskning och utbildning är beroende av att lärosätet och dess institutioner och enheter attraherar, rekryterar och förmår behålla de bästa forskarna, lärarna, studenterna och doktoranderna och har ett kvalificerat administrativt stöd. Insatser görs bland annat med rekrytering inom strategiskt viktiga områden och genom karriärstöd och program för kompetensförsörjning och -utveckling för chefer, ledare, forskare, lärare, doktorander och administratörer (se Verksamhetsstöd och infrastruktur). Gästprofessorsprogrammet är ett exempel på en prioriterad satsning för att attrahera de mest kvalificerade forskarna och lärarna (se Kompetens och karriär). I Riktlinjer för anställning efter 68 års ålder vid Uppsala universitet framhålls vikten av att tillvarata kompetens samtidigt som en avvägning alltid ska göras i syftet att uppnå balans mellan tillvaratagande av kunskap och erfarenhet å ena sidan och behovet av omorientering och förnyelse å den andra. Av betydelse för förnyelse är även yttre incitament, som möjlighet till befordran och erhållande av priser (se Kompetens och karriär).

Den pedagogiska förnyelsen har sin grund i mötet mellan lärare, innehåll och studenter och samverkan med externa intressenter. Avgörande är det kontinuerligt pågående förändringsarbete som sker med kursplaner, litteraturlistor och examinationsformer. Centralt är också de förutsättningar för utveckling som digitala och materiella resurser skapar. Inom institutioner, vetenskapsområden och vid universitetsförvaltningen pågår ett omfattande utvecklingsarbete kopplat till e-lärande med lärplattformen (Studium), distanskurser, MedFarmDoIT, laborativa lärosalen, med mera. Till detta kommer verksamhetsstöd på olika nivåer i form av pedagogiska kurser och seminarier samt konsultationer och anpassade utbildningar riktade till ledare, medarbetare och studenter (se Verksamhetsstöd och infrastruktur). I detta sammanhang kan också nämnas den förnyelse som ligger i tillvaratagandet av universitets kulturarv i form av kulturmiljöer, muséer, musikliv, konstsamlingar och äldre tryck i utbildning och forskning.

Riktlinjer för inrättande och avveckling av nya utbildningsprogram, huvudområden och biområden tydliggör att underlagen för beslut bland annat ska omfatta information om lärarkompetens, forskningsanknytning, progression, koppling till en framtida arbetsmarknad, internationalisering, VFU/praktik, kopplingar till andra program vid Uppsala universitet, finansiering samt systematisk kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Även European Standard and Guidelines (ESG) beaktas. Beslut fattas av rektor efter förslag från fakulteter eller vetenskapsområden. Som framgår av Riktlinjer för utbildning på forskarnivå är anordnande och avveckling av forskarutbildning beslut som tas av områdes- eller fakultetsnämnd.

I det strategiska förnyelsearbetet ingår att tillvarata resultat från externa och interna utvärderingar av lärosätets forskning och utbildning. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår att följa upp vidtagna åtgärder. Med grund i de forsknings- och utbildningsutvärderingar som genomförs samt fakulteternas årliga uppföljning identifieras behov av förnyelse och utarbetas strategier för vidare utveckling (se Forsknings- och utbildningsutvärdering samt Åtgärder och uppföljning). Många av lärosätets forskare medverkar i internationella och nationella sammanhang i kollegial granskning av forskning och utbildning, forskningsansökningar, vetenskapliga manus och vid rekryteringar och disputationer. I dessa sammanhang fastställs såväl forskningens kvalitet och originalitet som vilken forskning och utbildning som prioriteras och värderas mer långsiktigt.