Kvalitetsarbete: Åtgärder och uppföljning

För att utvärderingar ska bidra till utveckling krävs att insikter tillvaratas och resultat används. Uppsala universitet strävar efter att integrera redovisning av åtgärder och uppföljning av genomförda utvärderingar i ordinarie årlig process för planering och uppföljning. På rektorsnivå innefattar detta en årlig kvalitetsdialog mellan rektor och vetenskapsområdenas vicerektorer. Årscykeln omfattar även kvalitetshöjande initiativ, som initierats mot annan bakgrund än utvärderingsresultat.

Genomförande och uppföljning av åtgärder sker på alla nivåer inom universitetet. Initiativ på universitets-, vetenskapsområdes och fakultetsnivå utgår ofta från fastställda mål och strategier. Det mest omfattande utvecklingsarbetet sker löpande utifrån ledares, lärare, forskare och studenters kompetens, erfarenhet och kreativitet, kunskapsutvecklingen, omvärldsförändringar, ”forskning om forskning och utbildning”, impulser från andra lärosäten och samhällssektorer samt utvärderingsresultat. Kursvärderingsresultat kan föranleda förändringar till nästa gång kursen ges och resultaten från utbildningsutvärderingar kan leda till mer strukturella förändringar av hela utbildningsmiljöer eller program. På motsvarande sätt omsätts resultat från forskningsutvärderingar i åtgärder när det är motiverat.

Planering och uppföljning av åtgärder sker inom ramen för universitetets ordinarie process för verksamhetsplanering och uppföljning.

Planering

De resurser som riksdag och regering genom årliga beslut anvisar Uppsala universitet fördelas i en universitetsgemensam verksamhetsplanering. I verksamhetsplanen fastställs uppdrag och övergripande ekonomiska förutsättningar för det kommande året. Även anslagsramar för vetenskapsområdena samt budget för universitetsgemensamma funktioner läggs fast i verksamhetsplanen. Anslagen fördelas sedan via vetenskapsområdenas och i förekommande fall fakulteternas verksamhetsplaner vidare till institutionerna.

Verksamhetsplaneringen vid universitetet sker i en fortlöpande process där innehållet förankras enligt en fastlagd plan. Fördelning av medel till utbildning och forskning är relativt stabil över åren och styrs av kända resursfördelningsmodeller. Från och med 2018 års verksamhetsplan har ett treårsperspektiv införts i planeringen där prognoser för de två kommande åren ingår. I verksamhetsplanen föreslås även prioriteringar och andra satsningar som konsistoriet beslutar om. I det fall universitetet har särskilt prioriterade kvalitetssatsningar för ett visst år ingår de här.

Enligt universitetets arbetsordning ska varje vetenskapsområde ha en verksamhetsplan. Det ställs inget generellt krav på att institutionerna ska ha verksamhetsplaner. Vissa fakulteter har dock beslutat om det.

Vetenskapsområden och fakulteter

Vetenskapsområden och fakulteter börjar normalt sitt arbete med verksamhetsplaner parallellt med att den universitetsövergripande verksamhetsplanen tas fram. Verksamhetsplanerna för vetenskapsområden och fakulteter fastställs i september/oktober.

Både på vetenskapsområdes- och fakultetsnivå finns möjligheter att besluta om egna satsningar – inklusive kvalitetsutvecklande sådana - inom såväl utbildning som forskning. Genom omfördelning av anslagna medel kan nivåerna på olika sätt stimulera utvecklingen i enlighet med universitetets övergripande mål.

De tre vetenskapsområdena skiljer sig något åt beträffande hur de arbetar med sin verksamhetsplanering. För vetenskapsområdena för teknik och naturvetenskap respektive medicin och farmaci är verksamhetsplanen för område och fakulteter densamma. Det betyder att de på områdesnivå fattar beslut om fördelning av anslag och uppdrag till sektionsnivå efter beredning och samverkan. Vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap tar fram sin verksamhetsplan genom samverkan med fakulteterna. Området består av sex fakulteter, vilka var och en självständigt tar fram och beslutar om sina planeringsprocesser. I fakulteternas verksamhetsplaner fördelas medel till institutionerna utifrån delvis olika modeller. Vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci sker fördelningen till institutionerna genom olika nycklar baserat på anställda, publikationer m.m., vilka tagits fram i en kollegial process. Varje institution har stor frihet att fördela medlen inom institutionen efter egna modeller. Prefekterna/institutionerna har inflytande på områdesnämndens beslut.

Institutioner

Det är på institutionerna som merparten av det som beslutas i universitetets gemensamma verksamhetsplan omsätts i handling. Institutionernas verksamhetsplanering bidrar till och bygger på vetenskapsområdets eller fakultetens verksamhetsplan och egna överväganden. Kraven från vetenskapsområden och fakulteter på verksamhetsplaner på institutionsnivå ser olika ut. Två av fakulteterna har beslutat om riktlinjer för institutionernas verksamhetsplaner.

Utöver de anslag och uppdrag som kommer via fakulteter och vetenskapsområden omfattar institutionernas verksamhetsplanering även den externt finansierade forskningen och uppdragsutbildningen.

Verksamhetsuppföljning

Universitetets ekonomi och verksamhet följs upp varje tertial och halvårsvis och redovisas slutligen i årsredovisningen. Vid dessa tillfällen följs det ekonomiska resultatet upp och eventuella avvikelser kommenteras av berörd enhet. Kvantitativa resultat som antalet heltidsstudenter, helårsprestationer och publiceringar följs också upp.

Vad som ska följas upp och återrapporteras i årsredovisningen är fastställt i anvisningar inför årsredovisningsarbetet. Vetenskapsområdena ansvarar för att sammanställa återrapporteringarna från fakulteter och institutioner. I denna återrapportering ingår även uppföljning av åtgärder till följd av utvärderingar och granskningar samt andra kvalitetshöjande initiativ.

Förutom nämnda återrapportering genomför rektor, prorektor och universitetsdirektör årliga dialoger med vetenskapsområdenas ledningar där uppföljningen av bl.a. verksamhetsutfallet fördjupas. Områdesdialogerna summeras därefter och redovisas av rektor för konsistoriet i april. Vid dialogen på hösten är kvalitetsfrågor och kompetensförsörjning i fokus. Även uppföljning av strategiska satsningar, uppdrag och andra beslut finns på dagordningen. Vetenskapsområdet ges även möjlighet att lyfta andra frågor.

Kvalitetsdialogen behandlar frågor om vetenskapsområdenas interna processer för att säkerställa vetenskapsområdets kvalitetsansvar, inklusive de slutsatser och åtgärder som vidtagits till följd av utvärdering av utbildning och forskning (såväl intern som extern).

Uppföljning av Uppsala universitets forskningsutvärderingar

Uppföljningen av Uppsala universitets forskningsutvärderingar sker inom ramen för ovanstående ordinarie process för verksamhetsplanering och uppföljning.

(I december 2022 tog rektor beslut om att genomföra en ny egeninitierad universitetsövergripande forskningsutvärdering vid Uppsala universitet, Kvalitet och förnyelse 2024 (KoF24). Därmed beslutades även om direktiv för arbetet.

KoF24 är en sammanhållen forskningsutvärdering vid Uppsala universitet även om den kommer att genomföras i två delar; två universitetsgemensamma teman utvärderas och vetenskapsområdes-/fakultetsdrivna utvärderingar genomförs av forskning och forskningsmiljöer. Genomförande av dessa två delar kommer att bidra till en ökad kunskap om universitetets förutsättningar och forskningsverksamhet.

De två universitetsgemensamma teman som utvärderas är forskningsinfrastruktur samt tvär- och mångvetenskap. I utvärderingen belyses styrkor, svagheter, behov och utvecklingsområden avseende universitetets arbete inom ramen för dessa teman.

Tidigare forskningsutvärderingar

Som första universitet i Sverige genomförde Uppsala universitet på eget initiativ en universitetsövergripande forskningsutvärdering med extern granskning 2007.

Kvalitet och förnyelse 2007 (KoF07) följdes fyra år senare av Kvalitet och förnyelse 2011 (KoF11). Upplägget i dessa två forskningsutvärderingar liknade till stor del varandra och fokuserade på forskningens resultat. Kvalitet och förnyelse 2017 (KoF17) fokuserade i större grad på kvalitetsdrivande förutsättningar och processer för god forskning.)

Tidigare forskningsutvärderingar KoF07 och KoF11 följdes även upp i en särskild brett förankrad utredning (pdf) Pdf, 295 kB., som följde upp effekterna av tidigare utvärderingar och utforskade synen på framtida forskningsutvärderingar. Den senaste forskningsutvärderingen, KoF17, följs även upp genom extern peer review av genomförd analys och åtgärdsarbete. Enheten för kvalitet och utvärdering bistår med råd.

Extern peer review av analys och åtgärdsarbete på universitetsnivå, dvs. av rektors och universitetsdirektörens åtgärdsarbete till följd av KoF17, genomfördes i maj 2019 och en slutuppföljning är planerad till 2022. Uppföljningen 2019 gjordes inom ramen för universitetets International Advisory Board, vilken tog del av och återkopplade på en översiktlig uppföljning av åtgärdsarbetet på universitetsnivå.

Konsistoriet informeras årligen om vilka åtgärder som vidtas till följd av forskningsutvärderingar.

Uppföljning av UU:s utbildningsutvärderingar

Uppföljningen av Uppsala universitets utbildningsutvärdering sker också inom ramen för ovanstående ordinarie process för verksamhetsplanering och uppföljning.

UU:s modell för utbildningsutvärderingar omfattar två delar: årlig systematisk uppföljning av utbildning och utbildningsutvärderingar vart sjätte år. Områdes-/fakultetsnämnder har kvalitetsansvar för utbildningarna. Det är genom den uppföljning som sker inom ramen för varje nämnds arbete som kvaliteten säkerställs. Områden/fakulteter har egna uppföljningsrutiner för att trygga tillvaratagandet av de resultat som utbildningsutvärderingarna genererar, liksom årlig systematisk uppföljning av utbildningarna.

De viktigaste resultaten av respektive vetenskapsområdes uppföljning förs in i det övergripande årshjulet, dvs. via den skriftlig återrapportering och rektors kvalitetsdialog.

De kunskaper och erfarenheter som det senaste årets utbildningsutvärderingar har genererat sprids på tvärs inom universitetet vid en årlig konferens och genom en kvalitetsrapport.

Konsistoriet informeras årligen om vad utbildningsutvärderingarna har visat och vilka åtgärder som vidtas till följd av utbildningsutvärderingarna.