Ulrika Persson-Fischier, forskare inom hållbarhet, entreprenörskap och besöksnäring

Ulrika Persson-Fischier arbetar vid institutionen för industriell teknik och forskar om hållbarhet, besöksnäring, entreprenörskap och kultur. Hon ingår i forskningsprogrammet hållbara besök, ett tvärvetenskapligt forskningsprogram vid Campus Gotland, och forskar om besöksnäring och hållbarhet inom projektet Case Gotland.

På vilket sätt jobbar du med hållbar utveckling?
– Jag försöker se sina forskningsfält ur de tre dimensionerna för hållbarhet, det vill säga ekonomi, ekologi och socialt. Jag arbetar med de 17 hållbarhetsmålen, och i min forskning är mål nummer 17 centralt – arbetsformer för att implementera målen. Jag fokuserar på samarbetsformer för hållbarhet. Jag ser alltid till att arbeta i samverkan med de aktörer jag forskar om. I fallet besöksnäring samarbetar jag med besöksnäringsaktörerna på Gotland, som jag har nära relationer med. Det blir ett gemensamt utforskande av hur hållbarhet kan nås.

Samarbetar du idag med andra delar av universitetet?
– Ja, med olika institutioner som företagsekonomi, ekonomisk historia och geovetenskaper inom hållbara besök. Jag samarbetar också med internationella kansliet i projekt där hållbarhet är en del, med CEMUS och SWEDESD, samt med UU Innovation.

Vilka framsteg har du gjort den senaste tiden?
– I både vetenskapliga upptäckter och konkret påverkan på samhället är det viktigt att hitta arbetsformer för att nå hållbarhet. Då jag jobbar nära besöksnäringen, så influeras jag av hur de försöker samarbeta för hållbarhet och jag influerar hur de arbetar, så det går åt båda hållen.

Vilka anser du är de stora utmaningarna för framtiden inom ditt område?
– Att hållbarhet kräver tvärvetenskaplig kompetens, både ekologi, ekonomi och socialt. Detta går stick i stäv med hur universitet är uppbyggda och hur vi bygger upp vår kompetens. Alltför ofta fokuserar forskare bara på en aspekt, och då kan hållbarhet svårligen uppnås. Detta är en av de viktigaste sakerna vi måste adressera. Ofta verkar inte heller forskare riktigt veta vad de menar när de säger att de forskar om hållbarhet. Alltför ofta verkar det vara ett tomt buzzword. Det behöver vi ändra på.

Vad skulle du vilja se för samarbeten och satsningar i framtiden?
– Alla former av tvär- och korssamarbeten blir avgörande i framtiden. Även samarbeten med samhället och samverkan med innovationskontor behöver fokusera på hållbarhet. Vi behöver även skapa bryggor mellan forskning för hållbarhet och utbildning för hållbarhet, de måste gå hand i hand. Forskning om hållbarhet har mycket att lära av utbildning för hållbarhet, både det som CEMUS och SWEDESD gör. Forskare vet för lite om hållbarhet! Jag är själv programansvarig för det nystartade masterprogrammet i hållbar destinationsutveckling, och jag har haft mycket hjälp av SWEDESD med att få genomgripande hållbarhetsperspektiv i utbildningen. Samma slags arbete kunde göras med forskare, för att de ska förstå hur vi kan få in hållbarhetsperspektiv i vår forskning.

Karl Åstrand