Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik

Marika Edoff står vid en glasvägg på Ångströmlaboratoriet. Både hennes och korridorens spegelbild syns på väggen.

Foto: Mikael Wallerstedt

Marika Edoff är professor i fasta tillståndets elektronik vid institutionen för teknikvetenskaper, där hon leder en forskargrupp inom tunnfilmssolceller.

Vilka framsteg har ni gjort den senaste tiden?
– Solceller är idag den snabbast växande energiformen. Vår forskning kommer till nytta i företag som utvecklar och producerar solceller för användning överallt i världen. Tunnfilmssolceller är mycket väl lämpade för integration i byggnader. Till exempel så är byggnaden Frodeparken täckt av tunnfilmssolceller tillverkade av vårt avknoppningsföretag Solibro.

– Inom gruppen koordinerar vi ett pågående Horizon 2020-projekt som handlar om ultratunna solceller av materialet CIGS. Solceller av CIGS har vi idag tillverkat med upp till 21 procents verkningsgrad, vilket gör oss till en av de ledande grupperna i världen på detta område. Vi utvecklar också solceller av grundämnen med hög förekomst på jorden, så kallade CZTS-solceller, samt solceller av tennsulfid och nyligen även av så kallade oliviner.

Samarbetar du idag med andra delar av universitetet?
– Vi samarbetar med institutionen för Fysik och Astronomi och institutionen för Kemi Ångström kring forskning på att kombinera flera olika solcellstekniker i en tandemsolcell. Där har vi precis tillverkat en första prototyp för en tandemsolcell med 10 procents verkningsgrad. Vi samarbetar också med avdelningen för Fasta Tillståndets Fysik kring vattensplittring med hjälp av fotokatalys. Vattensplittringsprojektet har idag en verkningsgrad på över 12 procent från solenergi till vätgas. Det sker inom ramen för Horizon 2020-projektet PECSYS, där vi är en av sex partners.

Vilka anser du är de stora utmaningarna för framtiden inom ditt område?
– Det finns en konkurrens från tillverkare i Kina, där den stora volymen av solceller tillverkas. Risken som vi ser det är att intresset för solcellsforskning minskar i västvärlden, på grund av att tillverkningen inte just nu finns här. Det kommer att göra utvecklingen långsammare och att integrationen i byggnader och i storskaliga anläggningar inte ökar så snabbt som skulle vara bra med tanke på klimatet.

Vad skulle du vilja se för samarbeten och satsningar i framtiden?
– En fortsatt satsning på forskning på solceller i Sverige och Europa så att kompetensen ökar och framtidens industri utvecklas. I framtiden bör även kunskap om solceller vara en del i utbildningen av ingenjörer när den energilösningen mer och mer blir integrerad i byggnader och tekniska produkter.

Karl Åstrand

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin