Nya forskningsresultat från Grönlandsexpeditionen

Grzegorz Niedzwiedzki letar fossil på Grönland.

Material till studien hämtades under en tidigare expedition till Grönland.

- Livet på havsbotten hade totalt havererat, och upp till 90 procent av alla arter dog ut,  säger Dr Michal Zaton från universitetet i Silesia, Polen, som är förstaförfattare för studien.

Nya fynd av fossil från östra Grönland skildrar en främmande och tom värld efter det utdöende som formellt brukar kallas perm-triasgränsen.

- Haven var sura och syrefattiga, med artfattiga bottenfaunor bestående av musslor och stora kolonier av så kallade microconchida rörmaskar som levde fastsittande på skal och algmattor som kanske var en lite extra källa till syre, berättar Michal Zaton.

Fossil av dessa microconchider har aldrig tidigare hittats på förhistoriska högre breddgrader.

- I början av dinosauriernas tidsålder för 252 miljoner år sedan låg östra Grönland vid ett tempererat hav som sträckte sig mot nordpolen. Vår upptäckt är betydelsefull för att den visar för första gången visar att havsbotten på högre breddgrader genomgick samma globala utdöende och återhämtning av ekosystem, säger Dr Benjamin Kear från Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet som lett det av Svenska polarforskningssekretariatet finansierade fältprojektet.

Paleontologer vid Uppsala universitet har spenderat mer än två månader med att samla fossil på östra Grönland. De vill förstå kopplingen mellan utdöenden och viktiga milstolpar i akvatiska djurs evolution.

- Vårt projekt, Första stegen upp på land och tillbaka till vattnet, fokuserar på de geologiska tidsramar under vilket ryggradsdjur först lämnade vattnet för ett liv på land för 360 miljoner år sedan, och därefter återanpassade sig för vatten igen för 252 miljoner år sedan. Östra Grönland är den enda landmassa där vi kan hitta bergarter från bägge dessa tidsperioder på ett och samma ställe, säger Dr Henning Blom från Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, en av forskarna i projektet.

- Våra nya fynd visar inte bara global återhämtning efter utdöende, men också att bottenlevande samhällen under triasperioden snabbt anpassade sig över tid. Vi hittade helt nya arter av microconchider som erövrade brackvattenlaguner när havet drog sig tillbaka. Denna miljömässiga opportunism är troligen nyckeln till deras framgång, säger Dr Grzegorz Niedzwiedzki också från Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet, och medförfattare till arbetet.

Ytterligare spektakulära fynd av fossil från forskargruppens arbete på östra Grönland kommer att beskrivas för i framtida publikationer.

Zaton et al., Boreal earliest Triassic biotas elucidate globally depauperate hard substrate communities after the end-Permian mass extinction, Scientific Reports 6, Article number: 36345, doi:10.1038/srep36345