Med fokus på de minsta flyktingarna
När flyktingströmmarna ökar i världen är barnen en särskilt utsatt grupp. Hur tillvaratas deras intressen juridiskt, i Sverige och inom EU? Och hur mår barnen psykiskt, när de är på flykt från väpnade konflikter?
Intresset för flyktingbarn förenar Abdulbaghi Ahmad och Rebecca Thorburn Stern. På doktorspromotionen var de båda på plats för att ta emot Martin H:son Holmdahlstipendiet.
För Rebecca Thorburn Stern var det forskningen om asylrätt och barns mänskliga rättigheter som ledde till intresset för barn på flykt.
– De är en utsatt grupp som kan ha svårt att hävda sina rättigheter, eftersom de ofta ses som objekt och inte subjekt, säger hon.
Abdulbaghi Ahmad är docent i barnpsykiatri och har sedan början av 90-talet engagerat sig för flyktingbarn både i Uppsala och i flyktingläger i Irak och Turkiet.
– Just nu pågår det jag brukar kalla det tredje världskriget och barnen är de största offren. Jag intresserar mig för vilka spår händelser under uppväxten sätter hos barnen och hur man kan skydda dem.
Han kom till Sverige från Kurdistan år 1982. Då var han redan utbildad barnläkare och specialiserade han sig på barnpsykiatri. När de stora flyktingströmmarna från Irak kom 1991 åkte han till ett flyktingläger i Turkiet och studerade hur barn uppfattar händelser.
– Vår forskning visade på mer likheter än skillnader hos barn över kulturella och geografiska gränser. Men under uppväxten påverkas de alltmer av föräldrarnas uppfostran och omgivningens värderingar.
Han såg också att frånvaron av en eller båda föräldrarna är en sårbarhetsfaktor som påverkar hur barnen mår psykiskt.
– De barn som utvecklade posttraumatiskt stressyndrom efter massflykten 1991 i irakiska Kurdistan var de som inte hade pappor med sig.
De föräldralösa barnen klarade sig bättre om de levde i en familj eller i en familjeliknande miljö, jämfört med om de växte upp i barnhem.
– Det är ett skydd om de växer upp i en miljö där det finns en familjedynamik, syskon i olika åldrar och familjesammanhållning.
I många år har Abdulbaghi Ahmad arbetat med kurser i krisbearbetning för dem som arbetar i flyktingläger. Just nu pågår ett behandlingsprogram för barn i ett stort flyktingläger i Kurdistan, där barnen får bearbeta negativa tankar och känslor.
– Jag kallar det för ett psykiatriskt vaccin och vi har sett att det hjälper, men det kräver vetenskapliga bevis med forskning som vi just håller på och planerar. Själens sår, precis som kroppens sår, läker bättre när de rensas på smuts, vårdas och behandlas med förebyggande vacciner.
Att föra ut forskningsresultat till praktiker är viktigt även för Rebecca Thorburn Stern. Hon är med i Migrationsverkets etiska råd, som fungerar som rådgivare till myndigheten genom generaldirektören.
– Vi har till exempel diskuterat åldersbestämningar av barn och om de kan göras på ett etiskt sätt. Det känns väldigt bra att vara med där och jag upplever att vi blir lyssnade på.
I sin forskning undersöker hon hur folkrätten, EU-rätten och den svenska rätten förhåller sig till varandra. Just på flyktingområdet är det komplext, för folkrätten ger alla rätten att söka asyl medan EU-rätten sätter gränser. Särskilt drabbar det romer, som har flytt från svåra omständigheter.
– Romerna är en extremt utsatt grupp som utsätts för strukturell diskriminering. Om de inte hade varit EU-medborgare hade det i många fall med stor sannolikhet gällt som grund för asylskäl. Jag har skrivit särskilt om gruppen romer och hur rätten att söka asyl inom EU bör luckras upp.
I motiveringen till stipendiet står att båda har engagerat sig för mänskliga rättigheter, långt utöver vad som krävs i deras tjänst. På frågan ”varför” svarar båda att de vill göra nytta och sprida kunskap.
– Migration är en av vår tids största frågor och det är otroligt viktigt att öka kunskapsnivån hos de som arbetar med att avgöra om människor ska få stanna, säger Rebecca Thorburn Stern.
– Att söka asyl är en grundläggande mänsklig rättighet. Inte minst i dagens politiska läge är det viktigt att betona att det handlar om rättigheter. Det är inte i första hand en politisk fråga utan Sverige har ett åtagande att uppfylla.
---
FAKTA:Stipendiater
Martin H:son Holmdahlstipendiet för främjande av mänskliga fri- och rättigheter instiftades av universitetet 2003. Stipendiet tilldelas ”en anställd inom universitetet, en grupp av sådana anställda, en student, eller en grupp av studenter, som har gjort insatser för att främja mänskliga fri- och rättigheter." Stipendiaterna får tillsammans 25 000 kronor.
Annica Hulth