Hur kan vi kommunicera för ett mer hållbart samhälle?

11 juli 2022

Neil Powell och Eva Friman sitter och diskuterar vid ett bord

En del av lösningen för att lyckas med miljökommunikation är att skapa kunskap tillsammans med olika samhällsaktörer och det är precis vad Neil Powell och Eva Friman fokuserar på.

Att vi behöver ändra beteenden för att skapa ett mer hållbart samhälle är knappast en nyhet för någon. Forskare vid Uppsala universitet deltar nu i ett forskningsprogram, Mistra Environmental Communication, vid Sveriges lantbruksuniversitet om miljökommunikation, där syftet är att skapa kunskap istället för att endast sprida den.

Eva Friman, forskare vid institutionen för kvinnors
och barn hälsa. Foto: Mikael Wallerstedt

Eva Friman, forskare vid institutionen för kvinnors och barn hälsa, och Neil Powell, universitetslektor vid samma institution, är två av de som deltar i programmet från Uppsala universitet. De har båda två forskat om hur man skapar lärandeprocesser för en fördjupad miljökommunikation. Eva Friman är, en av två, programchefer för forskningsprogrammet och Neil Powell är ansvarig för ett av programmets fem fokusområden: ”(Tvär)vetenskaplig samproduktion av kunskap”.

– Programmet handlar om vad vi behöver göra för att lyckas med miljökommunikation. Vi vill nå bortom en instrumentell förståelse av miljökommunikation till ett gemensamt meningsskapande, berättar Eva Friman.

Kunskapen är viktig för vår framtid

En del av lösningen för att lyckas med miljökommunikation är att skapa kunskap tillsammans med olika samhällsaktörer och det är precis vad Eva Friman och Neil Powell fokuserar på. Inom fokusområdet ”(Tvär)vetenskaplig samproduktion av kunskap” vill de undersöka hur miljökommunikation kan förnyas genom att skapa kunskap tillsammans och hur ny kunskap skapas med hjälp av samverkan mellan forskare och andra samhällsaktörer.

– Den här kunskapen är viktig för hela vår framtid. Det vi vill med det här programmet är att bidra till samhällsomställningen och vi vill också bidra med kunskap till samhällsvetenskapliga forskningsområden, säger Eva Friman.

”Vi vill krångla till det lite”

Neil Powell, universitetslektor vid institutionen för
kvinnors och barn hälsa. Foto: Mikael Wallerstedt

Många samhällsaktörer är vana vid att få färdiga forskningsresultat från forskare och med fokusområdet ”(Tvär)vetenskaplig samproduktion av kunskap” vill man, som Eva Friman och Neil Powell beskriver det, krångla till det lite. Något som är nödvändigt för den situation som vi befinner oss i.

– Man pratar om universitet som en plats där kunskap blir till, men när vi pratar om samverkan behöver det handla om att vi skapar kunskap tillsammans. Kunskapen finns också utanför akademin, säger Neil Powell.

Samverkan mellan forskare och andra aktörer sker på många olika sätt inom programmet. Bland annat ordnas så kallade think/do tanks, där aktörerna kommer med idéer om vad som ska göras och stöttas sedan av forskare i programmet.

Projekt i Honduras och Australien

Som ett resultat av think/do tanks har Neil Powell just varit i Honduras och arbetat med ett initiativ som stödjer hållbar försörjning på plats.

– Vi har delat ut kameror till lokalbefolkningen för att de ska kunna ta bilder av det som var viktigt för dem. Det gjorde vi för att starta en dialog mellan lokalbefolkningen och olika aktörer i området, berättar Neil Powell.

Inom fokusområdet jobbar man också med projekt för kolinlagring i Sverige och Australien, skogsbränder i Sverige och Australien och co-creation labs. Det sistnämnda är en lärandeplattform där man utforskar och experimenterar med olika metoder och frågeställningar som dykt upp i de andra projekten.

Tidsbrist leder till frustration

Under projektets gång har man stött på en del hinder. Bland annat är inte alla inom forskarsamhället med på hur den här nya typen av samverkan fungerar.

– En del känner att deras roll har fått en minskad betydelse och att deras roll som forskare är borta. Det är inte alls det som är meningen och då behöver vi förklara varför det här är ett bra sätt att jobba på, säger Eva Friman.

Eva Frimans och Neil Powells förhoppning är att projektet ska leda till bättre samverkan mellan många olika aktörer i samhället som har perspektiv på kunskap att dela med sig av. Foto: Mikael Wallerstedt

Också samarbetet med olika aktörer har i vissa fall varit svårt, oftast på grund av tidsbrist och prioriteringar. Någon samarbetspartner har försvunnit, men nya har också tillkommit.

– Det finns absolut en frustration ibland, alla är så upptagna och har många andra möten. Jag har börjat fundera på om vi behöver tänka om vilka vi samarbetar med och tänka mer utanför boxen. För många av våra partners är inte insatserna tillräckligt höga, vi kanske behöver andra partners som är hungrigare och har nåt att tjäna på att samarbeta med oss, säger Neil Powell.

Vill lämna bestående intryck

Eva Frimans och Neil Powells förhoppning är att projektet ska leda till bättre samverkan mellan många olika aktörer i samhället som har perspektiv på kunskap att dela med sig av. De behövs för att det ska finnas en bra forskning som kan leda till samhällsomställningen inom hållbarhet.

– Jag hoppas att vi kan bidra till att förändra forskningsområdet miljökommunikation, kanske till hållbarhetskommunikation istället, säger Eva Friman.

Nu hoppas de på att projektet kommer att förlängas efter 2023, redan nu tror och hoppas Eva Friman på en förlängning i ytterligare fyra år. De har redan nu uppfyllt alla de krav och förväntningar som fanns på projektet och mer därtill. Samtal om fortsättning efter 2027 pågår också med finansiären Mistra.

– Jag hoppas att det kommer att finnas ett arv och att vi kan lämna ett bestående intryck bortom de här åtta åren, säger Neil Powell.

Agnes Loman

Mistra Environmental Communication

  • Ett fyraårigt forskningsprogram med syftet att förnya och utveckla miljökommunikation. Syftet är att främja omställningen till ett mer hållbart samhälle.
  • Programmet är tvärvetenskapligt och involverar forskare och olika samhällsaktörer och organisationer.
  • Forskning inom fem olika fokusområden: dialoger som intitieras av stat och kommun, konsumtion, (tvär)vetenskaplig samproduktion av kunskap, marknadsbaserade nätverk och konst och media.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02