”Klimatförändringarna ger mer pollen i luften”

Gräspollen som blåser i vinden.

Sedan 1990 har antalet pollenallergiker ökat med runt 20-25 procent, menar Christer Janson som är professor vid institutionen för medicinska vetenskaper.

Hallå där Christer Janson, professor inom lung- allergi- och sömnforskning. Hur stor andel av befolkningen lider av pollenallergi?

– Vi brukar säga att 25 procent av vuxna har besvär av det. Det gör det till ett av de vanligaste besvären vi har. En del har något enstaka besvär och blir hjälpta av en antihistamintablett medan hos andra fungerar inte medicineringen så bra och de blir helt sänkta hela säsongen

Är det här en siffra som ökat och i så fall varför?
– Det har det. Vi har haft koll sedan 1990 och sett att det har ökat kanske 20–25 procent. Vi kan också se att under samma tid har antalalet personer som reagerar allergiskt, vilket inte är riktigt samma sak som att vara allergisk när man har antikroppar mot pollen, också ökat. Det är kopplat till att det har blivit varmare på grund av klimatförändringarna och det ger mer pollen i luften.

Hur har forskningen bidragit till att hjälpa dem som lider mest?
– Det har blivit bättre. Det finns andra behandlingar, framför allt allergen immunterapi (AIT), det som vi brukar kallas allergivaccin. Det kan ges som tabletter – förut har det bara funnits som sprutor – vilket har gjort det mer tillgängligt. Men det är alldeles för få som får det. Vi ligger långt efter Norge och Danmark.

 

Porträtt Christer Jansson

Sedan 1990 har antalet pollenallergiker ökat med runt 20-25 procent, menar Christer Janson som är professor vid institutionen för medicinska vetenskaper. Foto: Mikael Wallerstedt

Finns någon fas i livet när det är vanligt att pollenallergi debuterar?
– Det vanligaste är att det debuterar i ungdomsåren fram till kanske 30, men vi ser mer skillnader mot tidigare och upptäcker fler och fler äldre. Vi trodde tidigare att allergier blev bättre med åldern, men det tror vi inte längre.

Vad sker inom forskningen på området?
– Vid Uppsala universitet har vi flera projekt på gång. Ett sådant projekt är med personer vi vet är allergiska mot pollen där vi vill se hur de reagerar under och efter pollensäsongen. Vi är särskilt intresserade av något som kallas mastceller och som är centrala vid allergiska reaktioner. Vi vill se om mastcellerna ändras från sitt förstadium när de vandrar från benmärgen, där de bildas, ut till vävnaderna och mognar och blir mastceller. Förstadiet till mastceller är svåra att hitta, men vi har lyckats beskriva dem. Vi vill se vad som händer i dem före och efter allergi. Vi vill också se vad som händer i kroppen vid AIT-behandling och varför det fungerar.

Vad vill du som forskare förstå bättre när det gäller allergier?
– Vi vill ännu bättre förstå vad för mekanismer som aktiverar mastceller för att kunna använda det för att utveckla nya behandlingar. Så vi har två strategier. Dels beskriva hur vanligt allergier är, dels fortsätta med experiment för att finna hur och vad som händer i kroppen och i mastcellerna så att fler personer får rätt behandling vid allergi.

Åsa Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin