Turism som verktyg för hållbar lokal utveckling

13 juni 2022

Marije Poort

Marije Poort skriver på en avhandling om hållbar destinationsutveckling.

Marije Poort, doktorand vid Uppsala universitets Campus Gotland, forskar om hållbar destinationsutveckling. Marije undersöker hur människor och ekonomiska aktiviteter som turism kan ge positiva effekter på lokala samhällen och miljö.

Uppsala universitets masterprogram i hållbar destinationsutveckling på Campus Gotland lockar studenter från hela världen. En av dessa är Marije Poort från Nederländerna. Efter att ha avslutat programmet är hon nu doktorand vid universitets tvärvetenskapliga forskarskola inom hållbar utveckling, Graduate School in Sustainability Studies, GRASS.

Marijes avhandling handlar om hållbar destinationsutveckling och mer konkret fokuserar hon på regenerativ turism. Regenerativ turism handlar om att skapa hållbar utveckling i lokalsamhället med turism som ett verktyg. Det bidrar till lokalbefolkningens livskvalitet samtidigt som den är starkt kopplad till ekosystemens hälsa. Regenerativ turism utmanar samhällets fokus på ekonomisk tillväxt och syftar istället till att skapa en ekonomi som leder till ömsesidig nytta.

– Genom min forskning försöker jag förstå hur innovation kan främja hållbar destinationsutveckling. Mitt mål är att utveckla koncept, teorier och hållbara innovationer som på ett praktiskt plan kan implementeras av turistaktörer på Gotland, säger Marije.

Lärdomar efter pandemin

Sedan utbrottet av covid-19 har Marije kunnat utforska hur pandemin påverkar skiftet mot ökad hållbarhet. Pandemin fick oss till exempel att ompröva hur vi reser, säljer resmål och hur vi tillbringar vår tid.

– Som ett resultat av pandemin har många människor och företag reflekterat över vad de gör och hur de gör det. Pandemin bidrog såklart till en stor (ekonomisk) påfrestning men många berättar också att den lett till förändrade vanor och aktiviteter. Som exempelvis att skala ner verksamheter och minska på öppettider. Vilket kan vara mer hållbart för dem själva och deras personliga liv, säger Marije och fortsätter:

– Många människor har insett vilka möjligheter som finns i deras eget land, vilket naturligtvis sparar massor av resor och relaterade föroreningar. Men många naturområden sätts då under hög press vilket i sin tur medför nya utmaningar. Så samtidigt som vi bör satsa på turism närmare hemmet måste vi fortfarande tänka på att skydda naturen och miljön.

Workshops och "co-creation labs"

I sin forskning använder sig Marije av ett arbetssätt som kallas samarbetsforskning. För Marie innebär det främst att tillsammans med icke-akademiker, som lokalbefolkning och lokala organisationer, arbeta för hållbarhet. Marije gör det bland annat genom workshops och genom att starta ”co-creation labs” där människor utforskar nya idéer tillsammans.

När man jobbar nära turistaktörer måste man vara desto mer flexibel som forskare, påpekar Marije. Turistoperatörer och andra intressenter har sina dagliga affärsaktiviteter som du behöver anpassa dig till.

– Jag måste vara öppen för att både lyssna till och även integrera andras åsikter och tankar i min forskning. Vilket kan vara en utmaning eftersom intressenternas mål och mina mål som forskare kan skilja sig åt, säger Marije.

Samarbetsforskning

Ulrika Persson-Fischier, forskare inom hållbar turism och ansvarig för masterprogrammet i hållbar destinationsutveckling, är också intresserad av samarbetsforskning. Marije är Ulrikas doktorand, så de har ett nära samarbete. Enligt Ulrika är samverkan nödvändig inom forskning för hållbar destinationsutveckling, liksom i andra sammanhang där man verkar för hållbarhet.

Ulrika Persson-Fischier
Ulrika Persson-Fischier är forskare inom hållbar
turism och ansvarig för masterprogrammet i hållbar
destinationsutveckling. Foto: Daniel Olsson

– Destinationsutveckling är ju ingenting som forskare kan åstadkomma själva, det är ju människor, organisationer och företag som jobbar med det, och de måste ju involveras i forskningen för att nå resultat. Forskare kan inte heller veta exakt vilka förutsättningar som råder i olika sammanhang, så om man inte involverar andra riskerar forskarna att skjuta förbi målet, säger Ulrika och fortsätter:

– Jag ser det som centralt att involvera aktörerna i själva utformningen av forskningsprojektet. Både för att vara säker på att vi forskare fokuserar på rätt saker, men också för att skapa den motivation och det engagemang som behövs för att arbeta för hållbarhet. Det är avgörande att hitta innovativa arbetssätt som får människor, företag och organisationer att vilja vara med på arbetet. Fokus behöver ligga på hur vi ska kunna jobba för hållbarhet och inte bara på vilka mål vi har.

Marije, du studerar turism på Gotland, men kan din forskning vara användbar även i andra delar av världen?

– Forskning behöver inte alltid vara generaliserande. När det gäller hållbar utveckling är det lokala och specifika sammanhanget särskilt viktigt. Så mitt huvudsakliga fokusområde är Gotland. Men eftersom jag är mycket intresserad av förnyelse och regenerativ turism, hoppas jag även kunna bidra till mer generella teorier och allmänna praktiska tillämpningar.

Och slutligen, vad tror du – Ulrika – att Marijes forskning kan leda till?

– Marijes forskning fokuserar på de många lokala initiativ som redan finns för att stötta och utveckla lokalsamhällena på Gotland. Marije arbetar för att åstadkomma destinationsutveckling som dessa samhällen själva har kontroll över och kan styra på sådana sätt att man kan säkerställa att de faktiskt kommer dem till godo. Turism världen över har till stor del utvecklats med förhoppningen att den ska komma lokalbefolkningen till godo, men tyvärr är det långt ifrån alltid fallet. Marijes forskning kan bidra till både att förstå vilka mekanismer det är som avgör hur resultatet blir och rent konkret bidra till hållbar destinationsutveckling på Gotland.

 

Caroline Holmbom

Masterprogram i hållbar destinationsutveckling

Masterprogrammet i hållbar destinationsutveckling ges vid Uppsala universitet Campus Gotland, i världsarvstaden Visby. Det är ett internationellt program som tillsammans med forskare och lärare från många olika ämnen vill arbeta med hållbar destinationsutveckling. Programmet förbereder studenterna för arbete med hållbarhetsperspektiv i besöksnäringsintensiva regioner världen över. Programmet leder till en filosofie masterexamen (Master of Science, 120 credits) med hållbar destinationsutveckling som huvudområde.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02