10 miljoner till studie av unga kvinnors psykiska hälsa

Lisa Ekselius, professor i psykiatri och föreståndare
för Womher. Foto: Mikael Wallerstedt

– Den här forskningen är en gåva till kommande generationer. Det är dyrt att forska på så här stora grupper och att få till forskning som ska löpa under ett helt liv. Pengarna som vi har fått är en extremt viktig grundplåt för att komma igång i ett större format, säger Lisa Ekselius, professor i psykiatri och föreståndare för Womher, Women’s Mental Health during the Reproductive Lifespan.

Bakgrunden till forskningssatsningen Unga kvinnors psykiska hälsa, är att den psykiska ohälsan ökar i Sverige och i andra länder. Särskilt bland yngre kvinnor är det allt fler som lider av stress, oro, ångest och nedsatt psykiskt välbefinnande. I Sverige används termen utmattningssyndrom för delar av problemen. Ohälsan bidrar i sin tur till mänskligt lidande, nedsatt fysisk och psykologisk funktion, förkortad livslängd och betydande kostnader på individuell och samhällelig nivå, vilket kan ge stora problem både privat och i arbetslivet.

Donation från familjen Wäppling

Donationen kommer från familjen Wäppling som har följt Lisa Ekselius arbete med uppbyggnaden av Womher och blivit presenterade för forskningssatsningen Unga kvinnors psykiska hälsa.

– Forskning som bidrar till att ge unga som mår psykiskt dåligt verktyg att hantera livet och att de får bättre vård, känns alltmer angelägen. Att projektet dessutom är tvärvetenskapligt och långsiktigt känns både rätt och spännande. Vi hoppas också inspirera fler privata donatorer som attraheras av den här satsningen, säger Mats Wäppling, talesperson för familjen.

Unga kvinnors psykiska hälsa är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram som omfattar flera olika studier. Gemensamt för studierna är att de utifrån olika perspektiv syftar till att öka förståelsen för innebörden av psykisk ohälsa hos unga kvinnor, hur ohälsan utvecklas över tid och framför allt hur man kan förhindra allvarliga konsekvenser för individ och samhälle.

Omfattar en stor mängd deltagare

Huvudstudien i forskningsprogrammet är en så kallad kohortstudie, det vill säga en studie som omfattar en stor mängd deltagare för att kunna se mönster på befolkningsnivå. I det här fallet handlar det om minst 5 000 kvinnor i 15-16-årsåldern. Forskarna vill kunna följa dem årsvis, genom hela livet. De kommer att följas genom olika faser: utbildning, inträde på arbetsmarknaden, genom relationer och familjebildning och barn. Forskarna vill även fortsätta att följa nästa generation och dess psykiska hälsa.

Forskningen är tvärvetenskaplig vilket betyder att det är forskare från många olika områden som finns med. Bland annat neurokemi, beteendemedicin, psykologi, medie- och kommunikationsvetenskap, psykiatri, gynekologi och idé- och lärdomshistoria. Genom ett samlat tvärvetenskapligt grepp vill forskarna kunna förstå vad som skyddar mot och vad som bidrar till att en person drabbas av psykisk ohälsa eller sjukdom.

– Det tvärvetenskapliga greppet är viktigt. Genom att kombinera olika kunskaper, till exempel historieskrivning och nya tekniker till exempel digital fenotypning, och samtidigt hantera stora mängder data via maskininlärning och artificiell intelligens, får vi unika möjligheter till en ny och utvidgad förståelse. De psykiska besvären har inte enbart biologiska orsaker. Det finns mycket kvar att klarlägga när det gäller sambanden mellan neurobiologiska mekanismer, självrapporterade symptom, observerbara beteenden, sociala interaktioner och kulturella yttringar, säger Lisa Ekselius.