Tillgång till vatten – en framtidsfråga även i Sverige

24 januari 2022

Kran ur vilken det rinner vatten ner i ett vattendrag

Vatten är livsnödvändigt. Ändå kämpar omkring 700 miljoner människor dagligen för att få tillgång till dricksvatten.

Det finns tillräckligt med vatten på jorden. Bara inte överallt – och för alla. Nu vill forskare på Uppsala universitet och nätverket Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI) sätta sökarljuset på de orättvisor som omgärdar världens vatten. Och hur vi i Sverige ska förhålla oss till saken.

Giuliano Di Baldassarre, professor i hydrologi och
miljöanalys.

Vatten är livsnödvändigt. Ändå kämpar omkring 700 miljoner människor dagligen för att få tillgång till dricksvatten, enligt FN. Giuliano Di Baldassarre är professor i hydrologi och miljöanalys på Uppsala Universitet, tillika chef för CNDS, Centrum för naturkatastroflära. Och han brinner för att ändra på detta.

– Personligen skulle jag verkligen bli lycklig om det gick att dela rimligt på världens vatten, om det gick att få till en jämlik fördelning, säger han.

I sin forskning gör han såväl globala som lokala analyser, och studerar även samhällsinfrastrukturens betydelse för vattendistributionen i världen. Och där kan både se en negativ påverkan på miljön och en ojämn fördelning av vattnet, där vissa tjänar på strukturen medan andra inte gör det.

Nationella intressen krockar med lokala

Ojämlik vattendistribution är ett stort problem på många håll i världen, och ofta krockar nationella intressen med lokala. Satsningar som anses gynna ett land i stort, som till exempel internationell efterfrågan på specifika grödor, kan då i stället drabba mindre samhällen när deras vattentillgångar behövs för att genomföra projektet – på bekostnad av lokalbefolkningens behov.

– När man diskuterar vattenresurser kan man alltså inte bara prata om vatten som sådant. Flödet av vatten hänger ihop med flödet av politik, pengar och människor, säger Giuliano Di Baldassarre, som också är en del av nätverket Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI).

Susann Baez Ullberg, forskare i kulturantropologi
och samordnare för nätverket ”Vatten, en kritisk och
gemensam resurs” .

Där ingår även kollegan och antropologen Susann Baez Ullberg, som också är samordnare av UUSI:s nätverk ”Vatten, en kritisk och gemensam resurs” och CIRCUS-nätverket ”Akvifärer i Antropocen” som fokuserar på hur man i olika samhällen hanterar och använder grundvatten, tillika ansluten forskare till CNDS.

Hon forskar övergripande om miljöproblem, kriser och katastrofer – med fokus på just människor och de sociala, kulturella och politiska aspekterna av vatten.

– Alla människor behöver och använder vatten. Jag tittar bland annat på hur människor i olika sociala grupper och samhällen använder vatten och organiserar sig för att distribuera vatten. Jag undersöker också vattens kulturella betydelser i olika samhällen och för olika sociala grupper. Vatten borde vara, men är inte, något universellt som är tillgängligt för alla, säger hon.

Intressekonflikter om rätten till vatten

Trots detta är ojämlikheten är ofta inte en prioriterad fråga i de högre instanserna, menar Susann Baez Ullberg och Giuliano Di Baldassarre.

– Här uppstår ofta intressekonflikter om vem som har rätt till vattnet och små lokala grupper har ofta inte styrkan att slåss mot detta, säger Susann Baez Ullberg.

Giuliano Di Baldassarre håller med.

– Ofta finns det ju en överkonsumtion av vatten någonstans i kedjan, något som kan åtgärdas. Men att reducera vatten i en instans, kan då i stället påverka ekonomin. Så det är en svår fråga, säger han.

– Mitt största hopp är det ska komma någon sorts erkännande av det här i högre instanser som på klimatmöten. Oftast nämns det bara i förbifarten, eftersom det kan skapa konflikt.

En ekonomisk och politisk angelägenhet

Vatten är alltså i allra högsta grad såväl en social som ekonomisk och politisk angelägenhet, och är också en betydande faktor när klimatförändringarna kommer på tal: både som bristvara vid till exempel bränder, som överflöd vid till exempel översvämningar, och genom ökad användning. Därför behövs forskning som tar in alla aspekter.

– Det är klart att man alltid kan gräva ner sig i sitt eget område och säga något viktigt utifrån det. Men när man pratar om sådana stora ämnen som detta, behöver man ta in alla perspektiv, annars kommer vi till korta. Verkligheten är ju tvärvetenskaplig, säger Susann Baez Ullberg.

Även i Sverige – som i allmänhet har gott om vatten – har vattenbrist blivit en högaktuell fråga de senaste åren. Framför allt på Öland och Gotland som årligen kämpar med skrala grundvattentillgångar.

Men vattenbristen ser olika ut på olika håll i världen. Även i Sverige – som i allmänhet har gott om vatten – har vattenbrist blivit en högaktuell fråga de senaste åren. Långa perioder med mindre nederbörd än normalt, som under den extremtorra sommaren 2018, har lett till låga grundvattennivåer i sjöar, vattendrag och grundvattenmagasin.

Framför allt på Öland och Gotland som årligen kämpar med skrala grundvattentillgångar. Det är dock skillnad på vattenbrist och vattenbrist – det finns den som innebär att man alltid har mindre vatten än man behöver, och så den, som i fallet Gotland, där man periodvis har mindre vatten än vanligt.

Osäker tillgång på vatten i Sverige

Så hur stort problem är vattenbrist generellt i Sverige? Ur ett miljö- och klimatförändringsperspektiv finns ett stort mått av osäkerhet när det gäller vår tillgång till vatten, menar Susann Baez Ullberg

– Det finns verkligen skäl till att ta oron på allvar och att tänka långsiktigt. Om man knyter an detta lokala problem till vatten som en global angelägenhet, så behöver svenskar absolut bry sig om att vatten används hållbart, både i Sverige och i andra samhällen.

– Den ojämlika tillgången är socialt och ekologiskt ohållbar, och skapar negativa samhällseffekter på både lokal, regional och transnationell nivå.

Anna Hedlund

Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI)

  • Plattform där olika forskare från olika områden kan mötas.
  • Målet med verksamheten är att UU bidrar med mer kunskap till samtalet om hållbar utveckling.
  • Man jobbar också med att synliggöra och kommunicera forskning både inom och utom universitetet.
  • Arbetet sker i samarbete med företag och organisationer utanför universitetet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-06-02