Covidpatienter kan ha lägre syrgasbehov än tidigare antagits

När syrgasflödet i en studie på covidpatienter i Sörmland optimerades visade sig behovet vara lägre än WHO:s beräkningar.

När syrgasflödet i en studie på covidpatienter i Sörmland optimerades visade sig behovet vara lägre än WHO:s beräkningar.

En ny studie som letts av forskare vid Uppsala universitet visar att syrgasbehovet hos varje enskild allvarligt sjuk covid-19-patient kan vara lägre än vad man trott. Studien gjordes i Sörmland under pandemins första våg 2020 och såväl resultaten som forskarnas metod kan vara till nytta för framtida vård och resursplanering.


Tillförsel av syrgas är den viktigaste behandlingen vid svår covid, då lungorna inte kan utvinna syre ur luften. Genom att mäta syresättningen i blodet kan man anpassa flödet till vad en patient behöver.

Syrgasbrist har drabbat sjukhus i många länder under pandemin, med dödliga konsekvenser. I planeringen över hur syrgas ska fördelas mellan sjukhus och avdelningar har det hittills saknats studier om hur mycket syrgas som en genomsnittlig covidpatient behöver.

Optimerade syreflödet

I studien som nu publiceras undersöktes syrgasbehovet hos alla de patienter med en syresättning som gjorde att de behövde syrgas, men inte respirator (totalt 126 patienter i den studerade gruppen). Före studien införde man en rutin att personal ur alla yrkesgrupper undersökte covidpatienternas syresättning och optimerade syreflödet när de besökte vårdsalen. Dessa syrgasjusteringar dokumenterades noga, vilket inte alltid är fallet i rutinsjukvården.

Anna Hvarfner, läkare vid Centrum för klinisk forsk-
ning i Västmanland, Uppsala universitet.

Patientgruppen som studerades var typisk i förhållande till andra studier från pandemins första våg i USA, Europa och Kina avseende kön, ålder och BMI. Genomsnittligt syrgasflöde till patienterna var 3 liter/min, vilket är klart lägre än det estimat som WHO använder på 10 liter/min för svårt sjuka covid-19-patienter som inte behöver respirator.

– Resultaten är överraskande men bör tolkas med försiktighet eftersom studien är liten. För de större studier som nu behövs, kan den enkla metod som nu utvecklats i Sverige användas, säger Anna Hvarfner, läkare vid Centrum för klinisk forskning i Västmanland som hör till Uppsala universitet.

Carl Otto Schell, läkare vid Centrum för klinisk forsk-
ning i Sörmland, Uppsala universitet.

– Brist på syrgas har tyvärr lett till många dödsfall under pandemin och robust kunskap för att planera saknades. De nya rutinerna i Nyköping under pandemins första våg innehöll en bra metod för att undersöka hur mycket syrgas som covidpatienter behöver. Ingen ska behöva dö för att vi inte kan planera behovet av syrgas säger Carl Otto Schell, överläkare vid Centrum för klinisk forskning Sörmland, Uppsala universitet.

Linda Koffmar

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin