Ny bok ger inblick i Rökstenens runor

Henrik Williams hoppas att fler ska få upp ögonen för Rökstenen, som restes på Östgötaslätten på 800-talet.

Boken riktar sig till en bred publik. De första 270 sidorna kan läsas helt utan specialkunskaper i ämnet, men sedan kommer 50 sidor med nothänvisningar för vetenskapliga kollegor som vill gräva djupare.

– Den här boken inte är populärvetenskaplig, utan den är populär och vetenskaplig, konstaterar Henrik Williams.

Han hoppas att fler ska få upp ögonen för Rökstenen, som restes på Östgötaslätten på 800-talet. Den mäter två och en halv meter ovan jord, med inskrifter på alla sidor av stenen. Det är världens längsta runinskrift på 760 tecken och fyra olika chiffer har använts.

– Det är ett av världens häftigaste fornminnen och att den inte har fått mer uppmärksamhet är konstigt, säger Henrik Williams.

Nytolkning av Rökstenen

Han och hans forskarkollegor presenterade för ett par år sedan en nytolkning av Rökstenen och i boken får man följa hur tolkningen växte fram. Att stenen restes och ristades av småkungen Varin är känt sedan tidigare, till minne av hans son Våmod som har dött alldeles för ung.

Williams och hans forskarkollegor har hittat flera kopplingar till religiösa föreställningar och isländsk mytologi. Till exempel finns det stora likheter med två dikter i den isländska Eddan, som skrevs ned nästan ett halvt årtusende senare.

Bland annat berättas det att sonen är ”dödsmärkt” eftersom han har kallats av Oden för att delta i den sista striden. Där ska Fenrisulven slåss mot Oden och efter kriget kommer de alla till ett nytt dödsrike, Gimli.

Klimatkatastrof på 500-talet

I texterna talas det om att Fenrisulven har ätit upp solen, något som forskarna tror anspelar på en klimatkatastrof som startade år 536, då solen förmörkades av vulkaniska gasmoln. Det var missväxt i elva år och hälften av Nordens befolkning dog.

Minnet av den klimatkatastrofen var fortfarande starkt när Rökstenen restes, 270 år senare. Men texten rymmer också hopp för framtiden. Det hela avslutas med att soldottern föds och hon ska inte dödas.

Att det tagit hela 150 år att hitta en sammanhängande tolkning av runinskriptionerna på Rökstenen har flera förklaringar, menar Henrik Williams.

– De hade bara 16 bokstavstecken och det gör att vi ibland behöver pröva massvis av olika tolkningar. De gjorde heller inga avstånd mellan orden och hade en del andra skriftkonventioner som gör det ganska tufft att läsa en runtext.

Paralleller till andra texter

En annan svårighet är att så lite är känt om den här tidens samhälle. Det är därför forskarna har inriktat sig på att hitta paralleller med andra texter.

Enligt den tidigare tolkningen var stenen en sorts katalog över olika myter och restes av Varin för att imponera på andra. Men ett så ambitiöst projekt tyder på att han också hade ett viktigt budskap, menar Williams.

– Det tog säkert tre månader att hugga den här stenen, så det var ganska mycket jobb. Man ska släpa stenmaterialet ett par kilometer från ett stenbrott i närheten. Chiffren måste planeras och alla stenytor täckas.

Vilar på 150 års forskning

Ett genombrott var när forskaren Bo Ralph hittade en gåta på fornengelska som kan förklara ett textparti på Rökstenen. Det handlar om ett krigsbyte som utväxlas mellan två personer, en symbol för ljuset som byts mellan sol och måne. Det blev en nyckel till den nya tolkningen – att temat för texten är solen, hennes dotter och klimatkatastrofen.

– Vi har kommit fram till en berättelse som är sammanhängande och konsekvent. Inom humaniora jobbar vi ofta med trovärdighet. Den förklaring som är enklast och har högt förklaringsvärde är också den bästa, säger Henrik Williams.

Samtidigt betonar han att tolkningen vilar på grunden av 150 års vetenskapliga ansträngningar.

– Alla har kommit med sin lilla pusselbit. Det är som jag skriver i boken, att forska på det här är som att ha tusen pusselbitar men det är bara hundra som ingår i pusslet.