Internet of Things: ”Tekniken är inte problemet”

Implementering av IoT inom vård och omsorg är ett nytt samverkansprojekt.

Om tio år kommer antalet 80-åringar i Sverige att ha ökat med femtio procent samtidigt som människor i arbetsför ålder endast kommer att öka med några få procent. Den demografiska utvecklingen är en utmaning för vård- och omsorgssektorn när det gäller att klara ett ökande vårdbehov på färre antal vårdande. Detta är också utgångspunkten för ett större samverkansprojekt som drivs av Uppsala universitet i samverkan med bland andra Högskolan Dalarna, Region Dalarna och flera kommuner i Dalarna.

– Vi behöver hitta nya sätt för att kunna leverera högkvalitativ vård och omsorg även när den äldre befolkningsmängden ökar. I det här projektet undersöker vi vad det är som hindrar och möjliggör implementeringen av IoT-lösningar inom vård och omsorg.

Det säger Klas Palm som är doktor i kvalitetsteknik och forskare vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik på Uppsala universitet. Han är projektledare för IoT Implementering, ett projekt som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige.

IoT-lösningar har outnyttjad potential

Syftet med projektet är att identifiera hindrande och underlättande faktorer för implementering av IoT-lösningar. Det finns idag flera välutvecklade IoT-lösningar för vård och omsorg. Ett exempel är kroppsnära sensorer som kan skicka olika typer av mätvärden och signalera till både patienten själv, vårdgivare och anhöriga om allt står rätt till. Ytterligare exempel är trygghetslarm och andra typer av uppkopplad övervakning i bostaden. Det finns alltså väl utvecklade lösningar för välfärdsteknik på marknaden. Ändå används den långt ifrån fullt ut.

– Det finns en stor outnyttjad potential, men vi tror inte att det är tekniken i sig som är problemet. Istället tror vi att det handlar om andra hindrande faktorer som snarare är strukturella, kulturella och juridiska. Gällande juridiken så innebär IoT inom vård och omsorg ofta insamlande av känsliga personuppgifter och dessa måste självklart behandlas enligt gällande lagar och regler. Men gamla lagar är sällan anpassade efter ny teknik, säger Klas Palm.

Förändringar kräver nya arbetssätt

Implementering av ny teknik innebär ofta förändrade arbetssätt och kanske även en ny yrkesidentitet. Det innebär en omställning som ska ske i en ofta mycket stressig och pressad arbetsmiljö. Klas Palm har tidigare arbetat som organisationskonsult och själv lett flera förändringsprocesser. Han vet att förändringar ofta upplevs som påfrestande.

– Människor som sökt sig till vårdyrket har många gånger gjort det just för att de tycker om själva omvårdnadsbitarna. Nu ska de helt plötsligt sköta tekniska system och det kan upplevas som väldigt jobbigt, säger han.

Kostnadsdelning en knäckfråga

En annan hindrande faktor projektet kommer att utforska handlar om kostnadsdelningsprinciper, alltså vem som ska betala för nya tekniklösningar. Det är en känd knäckfråga som ofta sätter käppar i hjulen. Det kan vara svårt att få kostnadsprioriteringarna att fungera inom en organisation, och mycket svårare när man ska samverka över organisationsgränser. Många goda projekt har fallit när det kommit till frågan vem som ska betala, menar Klas Palm.

Hela projektupplägget bygger på samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och akademi. Forskningen är verksamhetsnära och innebär att IoT-lösningar kommer att testas med människor i olika boenden i kommunerna Rättvik och Falun. Klas Palm:

– Vi bedriver så kallad aktionsforskning vilket innebär att akademin tillsammans med näringsliv och samhälle faktiskt är med och påverkar och skapar förändring.

Empirisk studie av IoT-lösningar

Men innan testerna startar ska en empirisk studie av olika typer av IoT-lösningar göras. Projektet kommer att intervjua andra projekt som redan idag implementerar olika IoT-lösningar i samhället. Här tar projektet hjälp av det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige.

– Det finns många spännande projekt runt om i Sverige. Vi kommer att göra intervjuer och ta reda på vad de olika projekten upplever som hinder och möjligheter för just sin IoT-implementering, berättar Klas Palm.

En viktig del av de övergripande målen är sedan att nationellt sprida vunna kunskaper. Just implementeringen av IoT inom vård och omsorg är något som många svenska kommuner och regioner brottas med. Projektet IoT Implementering kommer att pågå fram till april 2024.