”Jag vill vitalisera forskningen i klinisk medicinsk etik”

Niklas Juth kommer närmast från Karolinska institutet.

Niklas Juth kommer närmast från Karolinska institutet.

Hallå där Niklas Juth som är ny professor i klinisk medicinsk etik från och med 1 februari 2022. Det är en nyinrättad professur, varför har den inrättats?


– Därför att medicinsk etik är ett aktuellt och växande ämne. I medierna rapporteras det dagligen om olika frågor som har med värderingar i hälso- och sjukvården att göra. Etik är ju ett ämne som tittar på värderingar och normer med frågor om hur det prioriteras för bland annat vaccinationer, vem som ska få vård först och hur mycket man själv ska få bestämma som patient och vilka påtryckningar man kan acceptera för att gå med på olika behandlingar. Det är en stor samhällsfråga och det är rimligt att man tittar på det forskningsmässigt också. Det här centrumet, CRB, Centrum för forsknings- och bioetik, som jag kommer att tillträda som professor vid, är Sveriges största etiska medicinska centrum.

Vad tänker du att dina viktigaste uppgifter att bli?
– Det kommer att vara att försöka vitalisera forskningen i kliniskt medicinsk etik. Klinisk medicinsk etik handlar om de etiska frågorna som uppstår i vården. Det är den typen av verksamhet som de flesta människor stöter på i sin kontakt med hälso- och sjukvården. Det är viktigt att beforska vad vi ska eftersträva, vad som är etiskt viktiga frågor, till exempel förebygga ohälsa genom fosterdiagnostik, att hjälpa folk att fatta beslut om vilka familjer de vill bilda. Att hjälpa folk att fatta beslut kan vara en målsättning. En fråga som behöver utredas mer är vilka mål hälso- och sjukvården ska ha.

Vad forskar du själv om?
– De senaste åren har jag tittat en hel del på prioriteringsfrågor inom patientgruppen: vilka ska få företräde till särläkemedel som riktar sig till patienter med ovanliga sjukdomar. Jag tänker att man inte ska betala extra enbart för att ett tillstånd är sällsynt. Över lag har vi en bra modell i Sverige där vi betalar för tillstånd som är allvarliga. Allvarliga tillstånd har ofta större behov och att betala för det kan leda till mer jämlikhet.

Något annat jag tittat på är vård i livets slutskede, om vi ska tillåta dödshjälp antingen genom läkarassisterat självmord eller där läkare administrerar en dödlig dos på patientens begäran.

Jag har också ägnat mycket tid åt screening, till exempel pku-screening av nyfödda och fosterdiagnostik.

Åsa Malmberg

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin