Forskning kastar ljus på digitalisering inom daglig verksamhet

17 december 2021

En tjej som sitter framför en surfplatta på ett stativ.

En förutsättning för att kunna ta del av digitala aktiviteter är tillgång till internet och till en dator, surfplatta eller liknande. En annan är grundläggande digital kompetens.

Liksom i övriga samhället ökade digitaliseringen under pandemin inom funktionshinderområdet. Flera dagliga verksamheter ställde om för att hålla kontakt med sina brukare. Forskare inom socialt arbete vid Uppsala universitet har tillsammans med Danvikstulls dagliga verksamhet undersökt hur det fungerat och tar nu även samarbetet vidare.

När coronapandemin slog till i början av 2020 kom det inga riktlinjer på nationell nivå för funktionshinderområdet och en tredjedel av alla kommuner valde att under en period stänga sina dagliga verksamheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Flera dagliga verksamheter ställde då om till digitala aktiviteter för att hålla kontakt med sina brukare och skapa struktur i vardagen. De använde sig av videosamtal, filmproduktion och samarbeten via digitala medier.

porträtt av Kristina Engwall
Kristina Engwall, docent och universitetslektor vid
centrum för socialt arbete, Cesar. Foto: Privat

Kristina Engwall, forskare inom socialt arbete vid Uppsala universitet, följde utvecklingen med stort intresse, och fick med hjälp av samverkansfinansiering från universitetet möjlighet till praktiknära forskning i samarbete med en daglig verksamhet.

– Att dokumentera arbetet med digital utveckling och inkludering i daglig verksamhet var min första ingång i samarbetet. Men sedan insåg jag hur otroligt spännande det är med en verksamhet som varit så knuten till det fysiska rummet. Nu öppnades den upp med möten och kontakt på distans, vilket är något helt nytt, berättar Kristina Engwall.

Hon är docent och universitetslektor vid centrum för socialt arbete, Cesar, som är en del av sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Motverka digitalt utanförskap

Tillsammans med Danvikstulls dagliga verksamhet har Kristina Engwall granskat digitaliseringsprocessen, dess utmaningar och möjligheter. När hon kom in i verksamheten hade den redan ställt om till digitala aktiviteter och var på väg in i en ny fas efter en period av nedstängning. När verksamheten öppnade igen och vissa brukare kom tillbaka integrerades den digitala verksamheten i vardagsaktiviteterna. Förutom att systematisera erfarenheterna från omställningen var syftet att se hur den digitala kompetensen användes vid återöppnandet.

– Min roll har handlat om att lyfta erfarenhetsbaserad kunskap och att sätta in den i ett forskningssammanhang. Det här är i grunden en fråga om delaktighet och inkludering, att motverka digitalt utanförskap, säger Kristina Engwall.

En förutsättning för att kunna ta del av digitala aktiviteter är tillgång till internet och till en dator, surfplatta eller liknande. En annan är grundläggande digital kompetens och ett helhetstänk runt stödet till brukaren. Kristina Engwall menar att det kan låta som självklarheter men att så inte är fallet inom funktionshinderområdet. 

Det digitala utanförskapet större än man trott

Det blev också tydligt för Danvikstulls dagliga verksamhet att det digitala utanförskapet för brukarna var mer omfattande än man trott. Samtidigt gjordes många positiva erfarenheter av den digitala dagliga verksamheten där viktiga inslag var videosamtal med enskilda brukare och filmer som producerades av och med personalen men där brukarna kunde påverka innehållet för att senare, när verksamheten öppnade igen, även skapa egna filmer.

Förutom ökad digital kompetens hos såväl personal som hos brukarna själva och deras stödpersoner har även samarbetet runt brukare mellan hem och daglig verksamhet ökat då de digitala inslagen innebar mer kontakt och dialog. Andra positiva erfarenheter var stärkt självkänsla och tro på den egna förmågan – hos både brukare och personal.

För kunskapen och samarbetet vidare

Att sprida kunskaperna om hur övergången till digital verksamhet fungerat och vilka lärdomar som gjorts var en specifik målsättning för samarbetet. Tillsammans har Kristina Engwall och Danvikstulls dagliga verksamhet tagit fram en broschyr riktad till yrkesverksamma med de bästa tipsen för hur man kan lyckas med digital daglig verksamhet. Resultaten presenterades också vid en lärandekonferens under hösten 2021.

– Att våga börja och att se möjligheterna är överlag det viktigaste tipset, men förstås också att inkludera brukarna i digitaliseringen och att ge dem många chanser att pröva, berättar Kristina Engwall.

Genom projektmedel från Forte kommer Kristina Engwall fortsätta samarbetet med Danvikstull dagliga verksamhet under tre år framåt.

– Vårt initiala samarbetsprojekt lyckades ge tillräcklig mycket empiriskt underlag för en forskningsansökan och blev en förutsättning för anslaget från Forte. Så samverkansmedlen vi fick från Uppsala universitet där i början har verkligen burit frukt, menar Kristina Engwall.

Inkludera brukare i forskningen

Förutom att fortsatt följa den digitala verksamheten på Danvikstull ges nu också möjlighet att inkludera både brukare och fler dagliga verksamheter i forskningen framåt.

– Det känns oerhört roligt att få fortsätta samarbetet och att få blicka framåt. Vi ser verkligen fram emot att undersöka hur pandemin påverkat den digitala utvecklingen av dagliga verksamheter på lite längre sikt. Kommer man även om ett par år att jobba mer digitalt eller har man gått tillbaka till den tidigare helt platsbundna verksamheten? Dessutom är det viktigt att brukarna nu ges möjlighet att ge sina perspektiv, menar Kristina Engwall och fortsätter:

– Vad som hänt på daglig verksamhet under pandemin knyter verkligen an till de stora frågorna om människors lika värde, rätt till självbestämmande och full delaktighet i samhällets alla delar. Hur kan det ske utan digital inkludering för målgruppen med intellektuell funktionsnedsättning?

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev



Senast uppdaterad: 2022-01-26