Universitetets kvalitetssystem för utbildning godkänt av UKÄ

Uppsala universitets kvalitetssystem för utbildning på alla nivåer har granskats av UKÄ och fått högsta omdömet ”Godkänt kvalitetssäkringsarbete”.

Uppsala universitets kvalitetssystem för utbildning på alla nivåer har granskats av UKÄ och fått högsta omdömet ”Godkänt kvalitetssäkringsarbete”.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har meddelat att Uppsala universitets system för kvalitetssäkring av utbildning på alla nivåer har fått högsta omdömet ”godkänt kvalitetssäkringsarbete”.


– Det här är först och främst ett kvitto på att vi har ett kvalitetssystem för utbildning som fungerar. Det är verkligen glädjande. Det betyder naturligtvis inte att vi kan slå oss till ro, eller att det är perfekt i alla delar. Men det visar att vårt sätt att kvalitetssäkra våra utbildningar inger förtroende vid extern granskning, säger rektor Anders Hagfeldt.

Formellt har varje lärosäte och UKÄ ett gemensamt ansvar för att lärosätets utbildningar håller hög kvalitet. Lärosätena utformar egna kvalitetssäkringssystem och UKÄ säkerställer att universitetets kvalitetssäkringsarbete fyller den funktion det ska göra. I den aktuella lärosätesgranskningen som UKÄ har lämnat besked om är det kvalitetssäkringssystemet för utbildning, inklusive forskarutbildning, som står i fokus.

UKÄ har gett Uppsala universitetets kvalitetssäkringssystem omdömet godkänt kvalitetssäkringsarbete. Lärosätesgranskningen kan utmynna i ett av tre omdömen: godkänt kvalitetssäkringsarbete, godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll eller ifrågasatt kvalitetssäkringsarbete.

Alla områden tillfredsställande

I sitt yttrande har bedömargruppen gett omdömet "tillfredsställande" för alla bedömningsområden. Bedömarna lyfter bland annat fram att vi har en universitetsgemensam ram för kvalitetsarbetet samtidigt som vi värnar om den disciplinära mångfalden.

– Det är fantastiskt roligt, säger Åsa Kettis, chef för avdelningen för kvalitetsutveckling vid universitetsförvaltningen. Och det är särskilt tillfredsställande att vår uppsaliensiska modell övertygade. Kvalitetssystemet har växt fram genom kollegiala processer och i samverkan med studenterna. Vi har en universitetsgemensam ram, men det huvudsakliga ansvaret för kvalitetsarbetet ligger hos vetenskapsområden, fakulteter och institutioner. Det ger möjlighet till lokala anpassningar och större ändamålsenlighet.

Arbetssätten varierar

Men det gör det också lite svårare att skapa överblick eftersom arbetssätten varierar.

– Bedömargruppen pekar på de utmaningarna, men de ger oss i grunden tummen upp. De har sett fördelarna, trots komplexiteten, säger Åsa Kettis.

Även om universitetet bedömts ha ett godkänt kvalitetssäkringsarbete identifierar bedömargruppen också utvecklingsområden som universitetet behöver arbeta vidare med.

– Bedömargruppen påtalar även att vi själva redan identifierat flera utvecklingsområden och att det i sig är ett bevis på att vårt kvalitetssystem fungerar, säger Camilla Maandi, chef vid enheten för kvalitet och utvärdering. Sedan behöver vi ju fortsätta att löpande se över vårt kvalitetsarbete så att det blir så meningsfullt som möjligt i förhållande till resurserna.

En bedömningsgrund som inte uppfylls

Det är bara en bedömningsgrund av totalt nitton, som bedömargruppen anser inte är uppfylld. Det är punkt 3.6 som handlar om att publicera granskningsresultat och att de åtgärder som planeras och genomförs för att bättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt till relevanta intressenter.

– Det handlar delvis om våra kursvärderingsrutiner. Hur studenterna som deltagit i kursvärderingen och studenterna på efterföljande kursomgång får återkoppling, men också genomförandet av kursrapporter, säger Camilla Maandi.

Det pågår arbete inom vetenskapsområden och fakulteter för att förbättra kursvärderingsrutinerna. Samtidigt pågår en revidering av universitetets riktlinjer för kursvärderingar.

– Möjligheten att systematisera återkopplingen till studenterna ses också över i samband med att ett nytt kursvärderingsverktyg håller på att utvecklas, säger Camilla Maandi.

Anders Berndt

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin