Lösningar när hållbara energisystem är dyra
Kvarter och samhällsdelar som är klimatsmarta är ofta ganska dyra idag. Detta får till följd att en åtskillnad skapas mellan de som har råd, och de som inte har råd. Det nya projekt ”Hållbar eller segregerad? Energigemenskaper för en bred hållbar energiomställning” ska titta närmre på detta för att åtskillnaden i förlängningen ska kunna förhindras. Alla grupper i samhället behöver inkluderas i en hållbar energiomställning.
Vår kunskap behöver ökas om hållbara energilösningar för att hela samhället ska inkluderas, inte bara de bättre bemedlade som har råd med nya klimatsmarta lösningar. Uppmärksammade demonstrationer i Frankrike 2018 kastade ljus på det här problemet då människor protesterade för att de ansåg sig påtvingade kostnaden för en hållbar energiomställning genom ökade kostnader för drivmedel. Denna protestvåg har gruppen som arbetar med projektet ”Hållbar eller segregerad? Energigemenskaper för en bred hållbar energiomställning” tagit som utgångspunkt. Projektledare Klas Palm förklarar varför projektet är viktigt:
– Vi måste jobba på utvecklingen av ett miljömässigt hållbart energisystem och det får inte ske på bekostnad av social hållbarhet. Historiskt har vi sett vissa risker kring detta. Vi måste ta hänsyn till det sociala i den energitekniska omställningen för att vi ska kunna leva utan konflikter eller ökad segregering.
Projektarbetet kommer att innebära en undersökning om hur hållbara energilösningar kan användas av människor utan att det ska innebära stora kostnader. Mer specifikt kommer projektet undersöka idén om så kallade energigemenskaper och titta på hur en kommun kan jobba med energigemenskaper i sin samhällsplanering.
Förklara begreppet ”Energigemenskaper”?
– Det är en typ av samarbete mellan människor för att producera, distribuera och lagra energi lokalt, säger Klas Palm. Det kan handla om energi i olika former. Det vanligaste sättet vi använder energi på, är el. En energigemenskap skulle till exempel kunna vara att en grupp i ett kvarter eller område går samman för att skapa en solcellspark för att sedan producera el som man använder i sin gemenskap eller säljer. Ett annat exempel kan vara att man går samman i en by och finansierar ett vindkraftverk som sedan producerar el som man använder eller säljer. Men det kan ju också handla om att en grupp skapar en bilpool. Kanske kan stadsdelar eller en by gå samman för att ha en egen biobank som genererar biodrivmedel eller annat biobaserat drivmedel för fordon exempelvis. Det är ju inte el, säger Klas Palm.
Projektet heter ”Hållbar eller segregerad? Energigemenskaper för en bred hållbar energiomställning” och startade i september 2021. Det är finansierat genom ett anslag på 8 miljoner kronor från Formas. Detta kommer täcka kostnaderna för en heltidsdoktorand och de 8 projektdeltagarnas insatser. Projektet är planerat att vara klart i mitten av 2025. Varför Uppsala universitet är en bra plats för att bedriva det här projektet förklarar Klas Palm så här:
– Vi har en excellens i flera vetenskapliga discipliner som exempelvis energiteknik, samhällsbyggnad, statskunskap och sociologi. Detta är några som är viktiga för just den här typen av forskning.
Tvärvetenskaplig forskning har många fördelar, men kan rent praktiskt vara svårt att få till. Projektledare Klas Palm förklarar att gruppen har sin utgångspunkt i Henrik Ottosson som har ett intresse för urban utveckling samtidigt som han är naturvetare och kemist. Han har samlat ett gäng forskare inom UUSI-initiativet ”Hållbar urban utveckling” för att tillsammans fundera på hållbara energilösningar och urban utveckling.
Förutom forskarna som deltar i projektet, består projektgruppen av Energirådgivare från Uppsala kommun. Att ha med representanter för det yrke som sedan ska använda sig av projektets resultat är viktigt redan i början av projektet. Detta säkerställer att projektet levererar sådant som är relevant och viktigt för samhällsplanerare. Klas Palm kommenterar deras medverkan:
– För att det ska bli tillämpbar och användbar kunskap så måste samhällsaktörerna vara med och definiera forskningsfrågorna. Vad är det för kunskap de behöver? Det är otroligt viktigt att de är med och tycker till.
Projektet kommer att titta på fyra olika exempel på energigemenskaper i Uppsala, Sigtuna och Sala/Heby. Alla exempel ligger i regionen och har valts ut för att de på olika sätt kan belysa hur en gemenskaps påbörjas, fortsätter och avslutas.
Hur projektet når målet
För att kunna bidra med ny kunskap om energigemenskaper kommer projektet att arbeta med att undersöka hur regelverk och lagstiftning ser ut både på EU-nivå, nationell och lokal nivå. Projektet kommer också genom intervjuer att undersöka vilka erfarenheter som tidigare deltagare i energigemenskaper har gjort, vad som är hindrande och möjliggörande faktorer för att driva dessa.
– Det handlar om incitament hos lokala deltagare och vad man tycker i olika frågor kring energiteknik, säger Klas Palm och fortsätter: Ganska mycket intervjuer kommer det bli. Både av sådana människor som har erfarenhet av energigemenskaper och sådana som inte har någon direkt egen erfarenhet. Vi kommer även titta på energikonsumtion och energidistribution i olika stadsmiljöer. Så det finns en teknisk komponent i det här. Det är ett sant interdisciplinärt samarbete och forskning med både samhällsaspekter och energitekniska aspekter.