För 60 år sedan: Tusentals studenter hedrade Dag Hammarskjöld

16 september 2021

Studenter med studentmössor på rad.

Längs hela begravningsvägen stod studenter –1 200 studenter, med en meters mellanrum, för att visa sin vördnad för Dag Hammarskjöld.

I år är det 60 år sedan Dag Hammarskjöld omkom i en flygkrasch i vad som i dag är Zambia – på den tiden hette det Nordrhodesia. När han begravdes i Uppsala 1961 kom världen till Uppsala. En sådan statsmannabegravning hade aldrig tidigare skådats i denna stad.

Flygkraschen för 60 år sedan skapade en chockvåg i hela landet och kanske särskilt i Uppsala. FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom i en flygkrasch under en resa, i ett försök att lösa den pågående Kongokrisen.

Peter Wallensteen, innehavare av den första Dag Hammarskjöld-professuren i freds- och konfliktforskning (1985) vid Uppsala universitet, minns den dagen:

– Jag var gymnasist i Västerås och följde intensivt alla nyheter, från uppgiften att planet hade försvunnit till radions meddelande klockan 16 den 18 september att det hittats och att Dag Hammarskjöld var död. Precis vad vi fruktade....

– Begravningen var en stor nationell händelse. Hela skolan samlades i en stor sal och lärare ställde upp en 17-tums svart-vit TV, där vi alla försökte urskilja dramat. För mig, och skulle jag tro för hela landet, var han ständigt närvarande: det var ett flöde av nyheter om FN, om Sovjet, om Kongo, osv. och förhoppningen var att Dag Hammarskjöld skulle klara ut alla de knepiga situationer som han och FN befann sig i. För det mesta lyckades han också!

Fullsatt i aulan

Snart efter den ödesdigra nyheten om kraschen, anordnades en minnesceremoni i Uppsala, i universitetsaulan.

Universitetsaulan var mer än fullsatt.
Bild: Upplandsmuseet

Mer än 3000 människor kom. Folk satt precis överallt; på bänkar trappavsatser, i nischer och alla fönster och dörrar var öppna för att så många som möjligt skulle kunna delta i ceremonin.

Det berättar universitetsguiden Mikael Norrby. Han har dykt ner i gamla arkiv för att finna nyhetsartiklar, bilder och annat till en film om Dag Hammarskjöld och dagarna kring hans död, d.v.s. de tio dagarna mellan dödsbud och begravning. Den filmen kommer att lanseras under september månad.

Uppvuxen i Uppsala

Dag Hammarskjöld var uppvuxen i Uppsala, där hans far var landshövding. Han var också student i Uppsala och tog examen i bland annat historia, lingvistik och litteratur, samt i ekonomi och juridik innan han doktorerade i ekonomi 1934 vid Stockholms universitet.

– Han utmärkte sig som student, studierna klarade hans snabbt, berättar Mikael Norrby.

Därefter hann Dag Hammarskjöld med en karriär både som statssekreterare, kabinettssekreterare och opolitiskt statsråd innan han 1953 valdes till FN:s generalsekreterare – en roll han hade vid sin död.

Studenter bar kistan

Studenter bar kistan från domkyrkan och ut till den
hästdragna vagnen. Bild: Upplandsmuseet

Begravningen skedde i Uppsala den 29 september 1961. Kistan med den avlidna stod på ”lit de parade” i Oxenstiernska kapellet i domkyrkan och under några dagar defilerade mer än 15 000 människor runt kistan, medan studentmarskalkar avlöste varandra som vakter.

Och det var också studenter som bar kistan från domkyrkan och ut till den hästdragna vagnen. Därefter gick begravningsföljet från domkyrkan, över Odinslund, Carolinabacken, Öfre Slottsgatan och så vidare in på Kyrkogårdsgatan och in i Gamla Kyrkogården.

– Längs hela vägen stod studenter –1 200 studenter, med en meters mellanrum, för att visa sin vördnad för Dag Hammarskjöld. Det var mer än en tredjedel av alla studenter som fanns i Uppsala vid denna tid, berättar Mikael Norrby.
Bland studenterna längs begravningsvägen fanns till exempel vår tidigare rektor Stig Strömholm och diplomaten Hans Blix.

Amerikas vicepresident kom

Kistan med Dag Hammarskjöld stod på
”lit de parade” i domkyrkan och mer än 15 000
människor ville ta avsked. Bild: Upplandsmuseet

Hela världens makthavare i samlades i Uppsala denna dag, i en omfattning som aldrig tidigare: höga politiker, stabschefer och ämbetsmän från hela världen; Europa, Saudiarabien, Indien, hela FN:s ledning och bland annat Amerikas vicepresident, dåvarande Lyndon B. Johnson.

– Han flög nog fram och tillbaka, säger Mikael Norrby.

Dag Hammarskjöld arbetade för att göra FN mer självständigt och mer politiskt aktivt. Han firade i den rollen flera personliga diplomatiska triumfer, bland annat Suez-krisen 1956, där han satte upp de första fredsbevarande styrkorna och han introducerade FN:s ”närvaro” i konflikthärdar som en ny metod i FN-arbetet.

Efter sin död 1961 fick han Nobels fredspris för sitt fredsbevarande arbete inom FN.

Tänkte mycket på Uppsala

Men hur kom det sig att Dag Hammarskjöld blev så stor och så hedrad i Uppsala?
Kanske ligger det något i den fundering som Mikael Norrby delar med sig av; Dag Hammarsköljd visade att genom att vara en gedigen statstjänsteman, kunde man komma så långt som att bli FN:s generalsekreterare – och förändra världen.

Peter Wallensteen sammanfattar det hela:
– Hans integritet, kreativitet och intuitiva känsla för vad som var möjligt i politiskt svåra lägen. Man kan säga att han fostrats av en svensk ämbetsmannamoral: omutlig, nyskapande inom givna ramar, utan tankar på egen vinning eller ens ära och berömmelse.

– Och Uppsala var uppenbarligen en plats han tänkte mycket på. Han skrev en betraktelse, Slottsbacken, sommaren 1961 och den kom ut i STFs årsbok 1962, det var bland det sista han skrev. Den handlar om året i Uppsala, som han måste ha upplevt det från hemmet på slottet, där hans far var landshövding.

– Dessutom var han kurator för Upplands nation en kort period, juriststudent men disputerade i nationalekonom vid Stockholms universitet – med Gunnar Myrdal som opponent!

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

Namn
E-postadress
Senast uppdaterad: 2021-05-31