Så kan forskning få oss att välja cykeln

DyMoN-projektet ska ge förståelse av potentialen i att kombinera miljö- och transportdata med nudging-metoder för att främja hållbara stadsrörlighetsbeteenden.

DyMoN-projektet ska ge förståelse av potentialen i att kombinera miljö- och transportdata med nudging-metoder för att främja hållbara stadsrörlighetsbeteenden.

Hur tar du dig till jobbet på morgnarna? Idag står transporter för 25 procent av utsläppen i Europas städer. Om vi ska nå målen för utsläpp måste vi ändra hur vi till exempel tar oss till och från jobbet. Ett EU-projekt hoppas nu kunna påverka valen vi gör med hjälp av ”nudging”.


Mahmoud Shepero, en av forskarna
bakom projektet. Foto: David Naylor

EU-projektet DyMoN, Dynamic Mobility Nudging, är nystartat forskningsprojekt där aktörer från hela Europa samverkar. Projektets slutgiltiga mål är att ändra folks resebeteende för att skapa ett mer hållbart samhälle.  

Mahmoud Shepero är postdoktor vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik och en av dem som deltar i projektet.

– Syftet med projektet är att med hjälp av nudges uppmuntra folk att ändra sina resvanor, att använda mer cykel och kollektivtrafik istället för att ta bilen, berättar han.
 

Uppmuntra till mer hållbara val

Där hårda åtgärder som förbud ekonomiska incitament
och lagar inte är effektiva eller tillämpbara,
är nudging en alternativ metod för att åstadkomma
beteendeförändringar. Bild: Shutterstock

Så vad innebär då begreppet nudging? Enkelt översatt kan man förklara det som ”en knuff i rätt riktning”. Helt enkelt ett verktyg som ska uppmuntra till mer hållbara eller hälsosamma val utan att begränsa någons valmöjligheter. Nudging bygger på resultat från beteendeekonomi och psykologi och fungerar till exempel genom att rikta uppmärksamhet, förändra miljön eller genom sociala influenser.

– Ett exempel på ”nudging” är att ha en lunchbuffé med mycket sallad för att få folk att äta mer grönsaker, förklarar Mahmoud Shepero.

Uppsala universitets del i projektet är att utveckla en modell som kan simulera människor resor i städerna. Informationen är bra för trafikplanerare för att veta hur folk använder olika färdmedel under rusningstid. Det kommer också hjälpa till att visa hur ”nudges” påverkar valet av färdmedel. För att utveckla modellen behöver man data. Om man ska använda sig av personlig data, till exempel hur en person tar sig till och från jobbet, är det viktigt att datan är skyddad på rätt sätt enligt de lagar som finns, även det kommer Uppsala universitet att ta fram.

Förutom Uppsala universitet medverkar ett antal andra olika aktörer från runtom i Europa. Bland annat svenska Sustainability InnoCenter och Ecollective, University of Salzburg Research Institute och Trafficon, ett tyskt trafikföretag.
 

Cykel istället för bil

Mahmoud Shepero tror att man med ”nudges” kan hjälpa Uppsalaborna, och andra, att göra bättre och mer hållbara val.

– Om det är bra väder så kan man få ett meddelande kvällen eller samma morgon där det står att det är fint väder, om du cyklar till jobbet imorgon tar det tio minuter. Det kommer förhoppningsvis leda till att personen tar cykeln istället för bil eller kollektivtrafik, berättar han.

På samma sätt kan man skicka ut ”nudges” med information om busstider för att uppmuntra till att åka kollektivet framför att ta bilen till jobbet.
 

Mer hållbara transporter

Utmaningen med projektet är att hitta rätt form av ”nudges”.

– Det kan vara svårt att få folk att ändra sina vanor. Det kan också variera mellan olika städer i olika länder så det blir en utmaning att hitta något som passar alla, säger Mahmoud Shepero.

Han hoppas att de med projektet ska hitta rätt ”nudges” som kan hjälpa stads- och trafikplanerare att skapa mer hållbara transporter i städerna.

– Det vill säga öka andelen hållbara transportmedel: att ta cykeln eller bussen istället för egen bil, säger Mahmoud Shepero.

 

Agnes Loman

 

Kontakt


Mahmoud Shepero, en av forskarna bakom delprojektet vid Uppsala universitet, institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik.

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin