Genetiken viktig för åldern vid sexdebut och barnafödande

Enligt den nya studien har vår genuppsättning betydelse för åldern vid sexdebut och första barnets födelse.

Enligt den nya studien har vår genuppsättning betydelse för åldern vid sexdebut och första barnets födelse.

Ett internationellt forskarlag med forskare från bland annat Uppsala universitet har identifierat hundratals genetiska varianter som kan kopplas till ålder för sexdebut och när man får sitt första barn. Studien visar att en kombination av genetik, sociala faktorer och miljö styr det reproduktiva beteendet och att det också kan kopplas till sjukdomar senare i livet.


Hos människor påverkas fortplantningen främst av miljön och sociala faktorer men biologi och genetisk bakgrund har också betydelse. Sexuell debut och barnafödande är grundläggande i människans fortplantningsbeteende och kan användas som mått på reproduktionsstart. I en internationell studie som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour har forskarna identifierat 371 genetiska varianter som kan kopplas till det reproduktiva beteendet.

– Vi sökte igenom hela arvsmassan för att hitta samband mellan genetiska varianter och ålder vid sexuell debut och första barnets födelse. Det här är den största studien hittills av det här slaget och den inkluderar information från hundratusentals individer, både kvinnor och män. Baserat på de data vi fick fram kunde vi beräkna att de genetiska varianterna låg bakom 5–6 % av skillnaden i ålder för sexuell debut och barnafödande, vilket är förvånansvärt mycket, säger Marcel den Hoed, forskare vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi,

Kombination av faktorer

Studien visar att det är en kombination av genetik, sociala faktorer och miljö som resulterar i tidig eller sen reproduktionsstart. Forskarna visste sedan tidigare att socioekonomiska förhållanden och utbildningsnivå kan kopplas till tidpunkten för reproduktionsstart men nu kunde de se att personer som var genetiskt benägna att skjuta upp den sexuella debuten eller första barnafödandet också levde längre och hade bättre hälsa senare i livet.

Upptäckten att genetiska faktorer bakom reproduktivt beteende uppvisar ett samband med sjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar skulle kunna bidra till bättre kunskap om sjukdomar senare i livet. Forskarna hoppas också att deras studie kan öka förståelsen kring ofrivillig barnlöshet, tonåringars mentala och sexuella hälsa och möjliga behandlingar.

Åsa Malmberg

Publikation:


Melinda C. Mills et al. (2021), Identification of 371 genetic variants for age at first sex and birth linked to externalising behaviour, Nature Human Behaviour. DOI: 10.1038/s41562-021-01135-3

 

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin