Rättvis tillgång till vård – en global utmaning

En grupp som drabbats av bristande tillgång till vård under pandemier är gravida unga kvinnor. Det visar exempel från flera håll runtom i världen.

En grupp som drabbats av bristande tillgång till vård under pandemier är gravida unga kvinnor. Det visar exempel från flera håll runtom i världen.

Den pågående pandemin har fått konsekvenser över hela världen. Bland annat har det belyst skillnader i tillgång till vård för olika människor. En grupp forskare vid Uppsala universitet vill besvara frågan hur vi uppnår social rättvisa inom hälsoområdet.


Det finns flera exempel på hur pandemier, både den som pågår just nu och även tidigare, slår hårt mot redan utsatta grupper. Tillgången till vård är orättvis både på en internationell men också nationell nivå.

Mats Målqvist, professor i global hälsa, och Hannah Bradby, professor i sociologi, är båda knutna till den tvärvetenskapliga plattformen UUSI (Uppsala University Sustainability Initiatives), som ska stärka universitetets forskning kring hållbarhetsfrågor. De tillhör UUSI-initiativet Social rättvisa och definierar hälsa inte bara som frånvaro av sjukdom. Det handlar också om varje persons rätt att nå sin fulla potential. 

Mats Målqvist och Hannah Bradby forskar båda två kring hur vi kan uppnå social rättvisa inom sjukvård och hälsa.

– Min forskning handlar framför allt om hur olika typer av ojämlikheter tillsammans påverkar tillgången till rättvis vård och vård av rätt kvalitet. Specifikt tittar jag på kön, etnicitet, migrationsstatus och papperslösa, säger Hannah Bradby.

Mats Målqvists forskning är inne på samma spår men med ett större fokus på hur hälsosystem kan fungera bättre.

– Hur kan vi göra det som vi vet är bra, hur ökar vi till exempel förekomsten av amning? Det handlar mycket om utsatta gruppers möjlighet till god hälsa. Både genom att ge tillgång till vård men också hälsa som potentialutveckling, berättar han.

”Man måste dela sina insikter”

I UUSI-initiativet möts forskare från olika områden, som Hannah Bradby och Mats Målqvist.

Hannah Bradby, professor i sociologi.
Foto:Mikael Wallerstedt

– Alla discipliner har olika insikter och man måste dela sina insikter. Därför behövs mång- och tvärvetenskaplig forskning, säger Hannah Bradby.

Inom sociologin pratar man om ”sociological imagination”, att kunna fantisera om vad man vill för samhället för att kunna bygga det. Det handlar om att förklara sin egen forskning för andra experter och skeptiker för att komma på en lösning.

– Det funkar inte att sitta ensam på sitt kontor och skriva världens bästa forskningsartikel. Det är processen i att samverka med andra som är viktig, förklarar Hannah Bradby.

Mats Målqvist håller med.

– Om jag bara pratar med läkare och medicinare så kommer vi dela samma uppfattning om hur saker förhåller sig. Vinsten är att få ett annat sätt att se på saken, säger han.

Ett annat viktigt verktyg för att göra skillnad med sin forskning är att nå ut med sin kunskap till en bredare massa.

– Vi jobbar hårt med att ha ett pågående samtal med olika aktörer. Rent konkret kan det handla om att skriva populärvetenskapligt, säger Hannah Bradby.

Forskning som ett redskap i utbildningen

Mats Målqvist ser forskningen som ett redskap för utbildning, framför allt under grundutbildningen.

Mats Målqvist, professor i global hälsa.
Foto: Mikael Wallerstedt

– Att få in tankar om globala perspektiv på läkar- och sjuksköterskeutbildningen till exempel, det är nog mitt bidrag, säger han.

Att genom rättvis vård få möjligheten att nå sin fulla potential är viktigt av flera olika anledningar. En av dem är för att kunna skapa ett hållbart samhälle. När varje person kan nå sin fulla potential får vi även ett samhälle som uppnår sin fulla potential.

– Med tanke på de enorma utmaningar vi står inför idag runt klimatet behöver vi ha ett socialt fungerande och effektivt samhälle som kan ta sig an det, säger Mats Målqvist.

Det är lätt att tänka att vi i Sverige har ett vårdsystem som är rättvist och ger alla samma möjligheter, men även här styrs vården av de värderingar och den hierarki vi har i samhället.

– Även när man har universell vård, som vi har i Sverige, så sker det diskriminering och det finns osynliga processer på olika nivåer. Inte bara på individnivå utan även strukturellt. För att få ett hållbart samhälle behöver vi reda ut hur de här osynliga processerna fungerar, säger Hannah Bradby.

Lokala exempel visar vägen

En grupp som drabbats av bristande tillgång till vård under pandemier är gravida unga kvinnor. Det visar exempel från flera håll runtom i världen. En studie gjord i Nepal visar att restriktioner under en pandemi ledde till ökad barndödlighet. En annan studie gjord i Sierra Leone visar att gruppen undvek vårdinrättningar under Ebola-pandemin. Men går det att dra globala slutsatser utifrån lokala exempel? Både Mats Målqvist och Hannah Bradby svarar ja på den frågan.

– Det beror såklart på forskningen men vi måste ha bra forskningsexempel för att skapa en vettig diskussion, säger Hannah Bradby.

– Även exempel kan ju visa på vad konsekvenserna blir om vi går åt ett specifikt håll. Då finns det stora lärdomar för det globala samtalet, säger Mats Målqvist.

För att konsekvenserna av pandemier inte ska slå hårt mot unga blivande mödrar, eller andra utsatta grupper i samhället behöver vi förändra systemet i grunden.

– Covid-pandemin har belyst de ojämlikheter som redan fanns. De här grupperna var utsatta innan pandemin också, så det finns något vi kan lära här, säger Hannah Bradby.

Agnes Loman

Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI)


För att bidra till ett mer hållbart samhälle, behövs gränsöverskridande forskning. På Uppsala universitet finns därför initiativ såsom Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI), en tvärvetenskaplig plattform som syftar till att stärka universitetets forskning kring hållbarhetsfrågor. Den är öppen för alla anställda som har ett intresse av forskning om hållbarhet.

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin