Politiska krafttag krävs för nya antibiotika

Helle Aagaard, expert vid ReAct och
huvudförfattare till rapporten.

ReAct är ett globalt nätverk inom antibiotikaresistens med säte i Uppsala. I mars publicerade de en rapport som visar på en oroande trend: Allt fler stora läkemedelsbolag söker sig bort från antibiotikamarknaden. Samtidigt behöver nya antibiotikasorter utvecklas för att kunna behandla infektioner även i framtiden, eftersom det blir vanligare med resistenta bakterier som dagens antibiotika inte biter på.

– De senaste 34 åren har vi inte sett några nya klasser av antibiotika utvecklas. Om man ska vara krass har de stora multinationella läkemedelsindustrin valt att rikta sina investeringar mot andra områden som är mer lönsamma. Vilket inte är förvånande, det är deras affärsmodell och det system vi har skapat. Problemet är att systemet inte fungerar för läkemedel som har ett högt värde för folkhälsan men ett begränsat kommersiellt värde, säger Helle Aagaard, expert vid ReAct och huvudförfattare till rapporten.

Vad behöver man göra åt det?
– I slutändan är det regeringarnas ansvar av flera skäl. Det är de som kan ändra spelreglerna. Det är de som sitter på tidig finansiering till företag och finansierar forskning vid universitet. Systemet för immateriella rättigheter skapas också av staten. Så om vi behöver ändra spelreglerna, så är det politikerna som måste gå in. Det finns inga andra aktörer som kan göra de ändringar som är nödvändiga.

Finns det något att lära av covid-19-pandemin?
– Vi hoppas att många fått en insikt om vad det betyder när en sjukdom bryter ut och vi inte har någon behandling, varken vacciner eller läkemedel. Tidigare har det varit svårt att få regeringar att investera i något som ses som ett framtida hot. Vi hoppas att situationen ändras nu när det finns en klar förståelse för vad det innebär att inte ha medicinska behandlingar tillgängliga när vi behöver dem.

Lång väg kvar

Det tog nio månader att utveckla ett nytt vaccin mot covid-19. Det skulle inte alls gå lika fort att utveckla nya antibiotika, även om man satsade lika mycket pengar, fokus och politisk vilja, tror Helle Aagard.

– Jag är inte mikrobiolog eller forskare, men mitt intryck är att vi har lång väg kvar. Just nu säger WHO att det förmodligen kommer att ta uppemot tio år innan en ny klass av antibiotika kommer på marknaden. Och det är om vi börjar göra något. Om vi skjuter upp det kommer naturligtvis tidslinjen att förlängas.

Och under tiden ökar problemen med antibiotikaresistens?
– Exakt, det är därför vi har dessa problem idag. Under de senaste 30 åren har den globala konsumtionen av antibiotika bara gått uppåt – både för människor och för djur, för växter och grödor, för många olika syften. Samtidigt har utvecklingen av nya läkemedel gått ner. Så vi har denna 30-åriga klyfta där vi verkligen lät resistensen utvecklas.

Är situationen värre än någonsin?
– Ja, när det gäller globala konsumtionstrender och resistensutveckling. Naturligtvis ser vi också en högre medvetenhet om problemet och insatser som sätts på plats. Kanske börjar vi se effekter av det på vissa ställen. Men tyvärr har vi inte övervakningsverktyg som ger oss full förståelse för hur detta verkligen utvecklas. Det är ett stort hinder för politisk handling att det är så svårt att svara på frågan när beslutsfattarna säger: Hur stort är problemet?

Noder i hela världen

Nätverket ReAct har noder i Europa, USA, Asien, Latinamerika och Afrika. Fokus ligger på att utveckla lösningar som fungerar för hela världen, inte bara för höginkomstländer utan också för låg- och medelinkomstländer. Olika länder arbetar på olika sätt, berättar Helle Aagaard.

– I Nordamerika och Europa fokuserar vi mer på beslutsfattande och försöker påverka politiskt. Noderna i Latinamerika, Afrika och Asien fokuserar också på att stödja regeringar i genomförandet av nationella planer, vara ute på sjukhus och vara mer operativa. Och naturligtvis försöker vi gifta ihop de två, så våra politiska rekommendationer på global nivå verkligen är informerade om verkligheten i länderna där våra noder finns. Och tvärtom – noderna är medvetna om vad som händer på global nivå.